Jul 16, 2014 - missmaddis liv    2 Comments

Vår lilla människa är inte nyfödd längre!

6 veckor. Tänk att vår lilla människa redan är sex veckor. Han har vuxit sanslöst mycket och sanslöst fort och hans nyfödda utseende är borta och kommer aldrig åter. Han är nu en bebis och denna tillväxten och förändringen har gått alldeles för fort. Han väger nu 4500 gram och är 51.5 cm lång.

20140716-154529-56729299.jpg
En och en halv månad. Det finns fortfarande viktiga människor i våra liv som vi gärna hade velat presentera vår son för men av olika anledningar har det inte blivit av. Det gör ont i mig – Keeron är ju vår vackra skapelse men vissa saker kan vi dessvärre inte styra över. När man är 7 i familjen varav en nyfödd och en bil som bara rymmer 5 är det inte överdrivet enkelt att resa för att träffa olika människor. Det tror och hoppas jag att de flesta förstår..
Men idag fick jag under ett samtals gång i telefon mer förståelse för en situation som varit en förklaring till varför jag och denna ljuvliga människa haft en fattig kontakt på sistone. Det ska vi ändra på..

Dagarna här hemma under sommarlovet är ganska överväldigande stundtals. Pojkarna är otacksamma och omöjliga och rastlösa. De VILL INTE göra något heller, de längtar till skolan och är enormt svåra att motivera. De tjatar mest om sina telefoner och vad de VILL HA men aldrig får.
Dagens bortskämda barn!

Jag och Magnus har det fortfarande bra – eller ja, bättre än bra, tillsammans. Vi klickar så sanslöst bra och om vi hade fått bestämma hade vi spenderat varenda sekund tillsammans. Han är mitt allt – men framför allt, min allra bästa vän. Vi fixar vårt nya gemensamma föräldraskap fenomenalt. Vi var ju föräldrar redan innan men Keeron är ju vår första gemensamma. Magnus är ju en fenomenal pappa. Han kan redan allt och han gör allt så förbannat bra och rätt. Det kan ingen nånsin ta ifrån honom – vilken fenomenal pappa han är. Både till sin dotter, mina tre barn och vår gemensamma. Alla våra barn.

Vi har några naggiga kanter förvisso men av olika anledningar varken kan eller vill jag skriva om det offentligt. Låt oss bara nöja oss med att det finns en orm i paradiset och den som får smaka äpplet är dessvärre inte den som den var ämnad för utan en liten oskyldig människa.. Och jag är maktlös och det gör mig fullkomligt bedrövad.

Alla papper är ifyllda och inskickade om lägenheterna, nu väntar vi bara på svar. Håll tummarna. Vi behöver detta!

Jul 10, 2014 - missmaddis liv    1 Comment

Falukorvssvensken

Undrar ni varför jag inte bloggar?
Kan det vara för att jag smällt i värmen?

Ja jag vet jag sa att jag längtade efter värmen. Och det står jag för.
Det var inte jag som beställde tropisk hetta.

Jag är lika svensk som falukorv – aldrig nöjd.

Mer om detta sen.

Barnen lever, alla fem. Några med mer problem än andra. Keeron växer onormalt fort och äter onormalt mycket. Han är tydligen uppe i större måltider än de flesta 10-månaders bebisar. Och växer därefter.
Han är dock ej nyfödd längre. Även om jag är med honom 24/7 så känns det som om jag missar mycket.

Nåja. Nu ska jag fixa middag.
Falukorv.

Falukorv fylld med en blandning av purjolök/tomat/grädde/chilisås/oregano.
Pasta till det.

Frågor på det?

Jul 2, 2014 - missmaddis liv    4 Comments

Trettiofem & skitsnygg!

Tänk att jag blir 35 idag. Grattis till mig då?
Känns inte som min födelsedag – känns inget speciellt alls. När man är vuxen känns det som att det kan mest kvitta.

Den enda anledningen till att det med största sannolikhet blir nån fika med kaka eller tårta är för att mina föräldrar med största sannolikhet kommer att komma och gratulera mig. Det hör till att man bjuder på nått.

Annars kan det kvitta.

35 år. Känner mig långt ifrån i 30-årsåldern ens.
35 år. Småbarnsmorsa.
35 år. Och jag har åldrats väl vill jag tycka. Jag är nog ganska het för att vara “så gammal” Wink

Hipp…
… hipp…

Hurrah!

20140702-013620-5780882.jpg

Jul 2, 2014 - missmaddis liv    6 Comments

Det ser ut som om vi ska flytta..!

Sådär!

Jag överlevde midsommar!
Vi firar vanligtvis inte midsommar så jag måste medge att det kändes aningen udda att förbereda en midsommarmiddag. Ungefär som om en muslim skulle arrangera en bar mitzva, kan jag tänka mig. Vilket i sig är ganska udda eftersom jag är lika svensk som maskrosor och nyponsoppa, typ..
Nåja. Magnus syster med familj kom hit och hade med sig presenter till alla barnen. Några kvarglömda julklappar till Eljena, några “välkommen-till-världen” presenter till Keeron och även presenter till killarna & Kaeli. Kort & gott så var barnen nöjda.
Midsommarbordet bestod utav det som jag förstått är sedvanligt med nypotatis kokt med en knippe dill, matjessill (som bara en vid bordet åt – varför envisas svensken med något så groteskt?!), gräddfil, gräslök och för de kräsna (dvs alla andra) både köttbullar och prinskorvar vilket tycks vara ett standard alternativ på alla högtidsbord i vårt land.

20140702-013810-5890156.jpg
Jag hade gjort en midsommar tårta kvällen till ära med både grädde och jordgubbar som sig bör och den verkade uppskattas.
Barnen lekte bra med varandra allihop. Det lektes på gården, några badade lite, och sen lekte de inomhus för att till slut hamna i soffan och spela playstation – alla barnen inklusive männen (läs: de vuxna barnen).
Jag hade himla roligt och det bjöds på många skratt. Trist att de bor så långt härifrån för att jag hade lätt kunnat se mig själv bli väldigt god vän med Magnus syster.

Sedan dess har det varit mys för hela slanten hemma med vår lilla familj. Eller ja, vår stora familj blir det väl. Keeron växer alldeles för fort, tänk att man kan se skillnad på 2 centimeter…?
Han gick upp 550 gram på 10 dagar – alldeles väldigt mycket mer än vad vi hade tippat! Från 2860 gram till 3410 gram – från 49 cm till 50 cm lång och från 34 cm till 35 cm huvudomfång. På 10 dagar!
Så nu väger han som en standard nyfödd men för oss har han blivit stor! Känns REDAN som om man gått/går miste om något trots att man är med honom dygnet runt.
Han är en stark liten kille. Redan på förlossningen lyfte han huvudet. När han närmade sig 2 veckor lyfte han både huvud och axlar och övre bröstkorgen i magläge. Denna bebisen kommer snuva mig på spädbarnstiden känns det som. Och vi vet ju alla hur fort tiden går när man har små barn!

Åh och nu till dagens BÄSTA!
Det verkar som om vi ska FLYTTA!

Yes you heard me!
Min kusins syster bor i byn, i en 5 ROK med sin sambo och deras två små flickor. De vill byta till mindre lägenhet. Hon skrev till mig på facebook så vi pratade lite om det fram och tillbaka och pratade med våra respektive innan vi bestämde oss för att titta på varandras lägenheter. Så det gjorde vi i helgen. Sen har vi pratat sinsemellan och nu verkar det vara bestämt att vi ska byta lägenhet.
Det hängde ju mest på dem, givetvis. Jag känner inte att vi har så mycket alternativ – vi bor just nu 7 pers i 3 ROK. Även om det inte KÄNNS överdrivet trångbott eftersom det faktiskt (tro det eller ej) funkar, så måste pojkarna ha varsitt rum och vi vill gärna ha ett eget sovrum.
Så nu är det full planering som gäller – papper som ska fyllas i och hyresvärdar som ska godkänna bytet – sen flyttar vi.

jag måste medge att det känns aningen sorgligt. Denna gården har jag bott på i nästan 10 år. Flyttade hit när Phini närmade sig 1. Jag känner de flesta grannarna och kommer bra överens med alla utom en – ja, ni vet äckelgubben; som jag för övrigt lämnat in en officiell motanmälan emot. Men det är ett helt annat inlägg.
Laaiti har bott på denna gården i hela sitt liv och Kaeli också. De känner till området här och har alla sina kompisar här. Och just denna lägenheten stod jag i kö på i 7 år. Marklägenheterna på detta området är enormt eftertraktade och jag blev så glad för 2 år sen då jag inte bara fick denna marklägenheten med trädgård utan även en helrenovering.
Sen dök Magnus och Eljena upp i vårt liv och de flyttade in. Pojkarna har sitt rum och flickorna fick mitt rum och jag och Magnus flyttade ut i vardagsrummet. Jag har ju en mindre gigantisk divansoffa som man bäddar ut och där sover vi. Keerons säng är ju liten och tar knappt nån plats och han bor också i vardagsrummet hos oss. OCh det har funkat – pojkarna med sitt och flickorna med sitt. Men det är dags att flytta. Det ska bli skönt med ett sovrum.

Nya boendet är som sagt 5 rum och kök. Det är ett radhus på andra sidan byn. På nederplan ligger kök, tvättstuga, vardagsrum, ett väldigt litet sovrum, en toalett med dusch och ett walk-in skafferi. En trädgård med högt staket på baksidan och en liten uteplats på framsidan med markplattor och carport.
På ovanvåningen finns 3 sovrum, en walk-in garderob och badrum med badkar. Där finns en balkong med.
Jag ser fram emot att inreda vårt nya hem – vi måste skaffa en hel del nya möbler. Bägge pojkar behöver både sängar och skrivbord – minst. Magnus och jag behöver möblemang till vårt sovrum – en säng till att börja med. Jag har suttit och planerat och kollat IKEA. Jag vet exakt vad jag vill ha! Jag ser fram emot att fixa vårt hem fint! Min pappa ska få tapetsera och måla och sen kommer jag gå omkring och fixa gardiner, hyllor, väggord och små inredningsattiraljer! Jag längtar! Vi kommer få det SÅ snyggt när jag är färdig!

Vad sägs om det? Det kommer bli bra det här. Vårt första riktiga gemensamma boende, dit vi alla flyttar tillsammans. Vår familj. Min älskade sambo och våra barn. Plötsligt känns det som om vårt liv tillsammans börjar nu. Konstigt.. vi har varit tillsammans längre än vad det känns som..
Jag blir bara mer och mer förälskad i både Magnus och hela vår familj!

Jun 20, 2014 - missmaddis liv    No Comments

Midsommar!

Midsommar!

I vanliga fall går vi hem till mina föräldrar & käkar nypotatis. Men detta året föreslog min “svägerska” att vi firar tillsammans. Så de är i skrivande stund på väg hit, Magnus lillasyster, sambo, dotter & bebisen i magen. Ja, nu hoppas jag att dr är offentligt; Keeron ska få en ny kusin!

Jag känner inte Magnus syster så väl. Vi har träffats en gång och smsat en del med varandra. Jag skickade upp mammabyxor åt henne och hon skickade ett blommogram som tack. Jag gillar henne väldigt mycket! Enormt trevlig! Hoppas vi kan komma att bli goda vänner.
Jag tycker väldigt mycket om Magnus familj. De är väldigt jordnära & omtänksamma. Lätta att prata med och umgås med.
Sist Magnus mamma ringde honom svarade jag i hans telefon. Annars brukar jag inte vilja svara – vad har jag att säga..? Så jag pratade en stund med hans mamma i telefon och det var faktiskt riktigt mysigt! Kanske borde prata oftare med “svärmor”..?

I alla fall.. Midsommarmaten är förberedd och jag har gjort en variant på klassisk gräddtårta med jordgubbar som sig bör på midsommar.

Hade hoppats på värme och sol så barnen kunde bada men man kan inte få allt här i livet.

Glad midsommar!

Pages:1234567...528»