I går var en sådan dag där allt kändes skit. Min pappa ville vara snäll och sätta in en ny hårddisk till mig. När han tog en titt i min dator tänkte han vara snäll att passa på och rengöra den grundligt. Han plockade isär min dator, skriv för skriv, han blåste, puffade, borstade och dammade. När det sen kom till att sätta ihop den igen.. Well.
Fläkten till moderkortet fungerade helt plötsligt inte längre. Efter många om och men började den sakta att snurra väldigt trögt.
Datorn hittade bara två av mina tre hårddiskar. Den hittade inte min lilla hårddisk som råkar vara min viktigaste hårddisk. När datorn sattes igång hördes ett tjutande och bankande i min låda. "Jag vet inte om det beror på att den flög i golvet innan" sa pappa. Öh.. flög i golvet?
Pappa hade arbetat med min dator i köket och bett min mamma hålla barnen därifrån. Laaiti hade ändå lyckas ta sig ut i köket och fått tag i hårddisken som låg vid kanten på diskbänken och dragit ner den - bums i golvet. Och det var naturligtvis den hårddisken som förde oväsen. Den fungerar inte längre.
Och det är Murphys Lag återigen. Det var min viktigaste hårddisk med viktiga anteckningar, loggor och viktiga arbeten och bilder. Tusentals timmar nerlagt i arbete som jag inte på något sätt kan gottgöra eller göra om. Så gårkvällen gick åt att svära över detta faktum men inse sanningen. Jag fick formatera en ny hårddisk och installera om mitt operativsystem. Jävla satans skit.
Efter att jag hämtat barnen hos mina föräldrar gick vi hem till min väninna som vi planerat. Hon har fått upp sina nya möbler och dekorerat sin lägenhet. Barnen var helt sanslösa, särskilt Laaiti varvid jag undrade om han verkligen var min avkomma eller djävulen själv. Han sprang runt som en kanin på amfetamin, hoppade och studsade, kastade kuddar och lekte marathon. När jag sa åt honom att sluta skrek han NEJ och fortsatte. När jag tog fatt om hans armar och stirrade in i hans ögon och sa åt honom att sluta, så skrattade han åt mig och hojtade muntert sitt NEJ. Jag hade lust att skalla ungen. Mitt på pannbenet.
Det busades och bråkades och vid ett tillfälle när Phini låg på golvert kom Laaiti och skulle just stampa Phini mitt på huvudet när jag precis fick undan honom. Scener från American History X flashade för min näthinna. Jag tappade nästan hakan så barbarisk min yngste lille mobbare till son är.
De blev inte mycket lugnare när vi kom hem men det är alltid lättare hemma - här FÅR de ju springa mer, här är ju hemma. Här finns leksaker att underhålla sig med och mer grejor för barn att göra.
När de väl hade nattats tyckte jag mest synd om mig själv. Jag slängde mig i soffan vid tv’n men blev besviken på programutbudet. Needless to say, det blev en ganska tidig kväll..
Om du tycker om min blogg;
Rösta - Rösta dagligen!
Mar 3, 2008 at 13:24:55
Jag känner igen det där med att skit alltid händer när man minst vill det. Verkar alltid hända mig.
Mar 3, 2008 at 13:28:36
Jag hoppas verkligen inte du menar det du skriver om dina barn.
Mar 3, 2008 at 13:54:39
Jo jag menade exakt det jag skrev just då. Jag hade LUST. Med det menas inte att jag någonsin skulle skada mina barn.
Mar 3, 2008 at 15:19:59
Ja jag kan förstå att du tyckte din dag igår va skit.. Det är lite trist när det är någon som vill göra en snäll sak men allt bara skiter sig.. Man blir ju skit sur men vet ändå att dom gjorde det för att va snäll. Sen vad det gäller barnen så kan jag förstå hur du kände det.. Även fast jag inte har barn, men jag har en hundvalp. och han är snart 1år.Visst dom är super söta men ibland när dom inte lyssnar så har man LUST att slå in dom i nästa vecka..
Men som du också kommenterat här. så är ju det något man aldrig skulle göra men man har ibland en sån LUST.
Mar 3, 2008 at 15:25:53
Stackars stackars missmaddis, tycker verkligen synd om dig (känns det lite bättre?) Supertrist med hårddisken, dags att börja spara ner på skivor ist?
För det kan jag tänka mig är helt katastrof, värre än värst. Hoppas den går att rädda på ngt sätt.
Och ungarna, *skakar på huvudet*, de ÄR verkligen superbusiga, en tröst är väl att det blir bättre när de blir äldre, medans jag får mitt då (enl vad jag hört är det tio ggr värre med tonåriga flickor än pojkar)
Kram till dig
Mar 3, 2008 at 15:48:44
Jag lider med dig !
Mar 3, 2008 at 15:51:53
Det är nackedelen med datorer. Även om du sparar så kan de krascha….
Mar 3, 2008 at 16:31:49
Fan va bull med din hårdisk grrr morr.Inte kul när man förlorar något som är så viktigt.Sicka busfrön du har.Lider ger en uppmuntrade kram.
Mar 3, 2008 at 17:18:13
Det finns ett ställe som rekonstruerar trasiga hårddiskar i steril miljö men det är SVINDYRT, vi blev av med 800 bilder på en hd en gång, det skulle kosta närmare 40 000 att återfå dom, pengarna fanns inte men vi har sparat den hd ifall det en gång går ihop sig så pass.
Mar 3, 2008 at 21:35:55
Gud vad jag lider m dig gumman!
Både med hårdisken & när Laaiti e på “DET” humöret. Annars e han ju så fin….
Men keep up the good work hun! Det lönar sig, tro mig!
Mar 3, 2008 at 22:41:50
Well, look at it this way; it’s better to have some really bad days stuck between the goods, than having the bad stuff distibuted equally over every day making them all suck! ;-)
Mar 4, 2008 at 05:33:47
Usch.. Stackare :/
Inte kul när saker inte funkar..
Mar 17, 2008 at 16:42:38
Det där med hårddisken har hänt mig också för inte så längesen. Jag redigerar och fotograferar mycket som en hobby. I min hårddisk som gick sönder ett tag sen förlorade jag tre år av minnen och bilder plus två år av fotografering och redigering, det var ganska jobbigt >.<