Pust! Nu är morgonbestyder någorlunda överstökade. Barnen har fått frukost, blivit påklädda, tvättade, tandborstade och lämnade på dagis. Disken är undan, borden avtorkade, tvätten upphängd och jag lyssnar nu på den andra maskinen som burrar från badrummet. Allt detta & lite till och klockan är inte ens 10 på morgonen. Nu kan jag med gott samvete sätta mig vid datorn.

Min migrän la sig efter någon kick-ass tablett som jag hade undangömd och jag kunde faktiskt sova. Phini vaknade sent i morse, runt 7:40 (det är sent för oss!!) och jag undrar lite om det kan bero på persiennerna som min pappa satte upp i barnens rum igår. Laaiti var inne hos mig tidigare och gosade.

Jag ångrar lite att jag inte tog förebilder på min balkong så att ni kunde se den makabra skillnaden. Det är så fint där ute nu, om än lite tomt. Tänk vilken plats jag egentligen hade där ute. En tresitsig träsoffa & ett fyrkantigt bord tar stor plats, bara så ni vet. Jag satt på balkongen nästan hela eftermiddagen igår. Dizzy & Neo kom hit en sväng och drack kaffe och mina föräldrar likaså. Jag ska hänga upp lite blommor & gröna växter och jag funderar på att ordna en avlång hylla till ljus och blommor med.
På bilden får ni följa med mig in i min dåliga vana, när jag tar en rökpaus från städandet nu på morgonen.

Och appropå röka. Lotta har fått för sig att hon ska försöka sluta röka och vill dra ner mig i fallet. Men grejen är att jag inte vill sluta röka. Jag trivs faktiskt med att förkorta mitt lidande – om man kan bidra till det så varför inte.  Jag har varken vilja eller motivation så Lotta kan faktiskt få kämpa själv. All eloge till henne när hon lyckas och all eloge till Kim som faktiiskt slutat. Madde klarade det galant, tacka fan för det med bebis i magen. Men jag har inte kommit till den punkten då jag känner att jag vill sluta. Någon synd kan jag gott få ha..? Och då bortser jag från kaffet och chokladen.

På bilden under ser ni min underbaraste nya sambo: Fia-Stina. Hon är en vit vacker blomma som bor på balkongen. Bredvid henne står ett ljus som efter en dag i solen började krypa ur sitt eget skinn.

Oh fy fan i helvetes satans mög vad jag har ont i huvudet. Det var länge sedan jag fick en sådan här migränattack – år sedan. Det är riktigt illa ikväll.
Det börjar med att ljuset känns lite jobbigt och barnens höga röster blir outhärdliga. Från att bli lätt irriterad till rasande inom loppet av några minuter och tappa besinnigen helt för att smärtan inte ger med sig. Jag minns min pappas raseri när jag var liten. Jag förstod det inte då men idag gör jag då jag fått exakt samma migrän.
Ingenting hjälper.
Jag minns när jag var liten och min pappa tog min små fingrar och satte de vid sina tinningar där jag kunde känna hur det pulserade "Känner du så ont jag har" sa pappa. "Jaaaaa" pep jag förstående, jag kunde ju KÄNNA det.
I vuxen ålder vet jag att man har en puls just där och att det egentligen inte var själva smärtan jag kände fast att det pulserar mer vid migrän just där, vid tinningen.

Jag har ju fått migränen efter pappa. Pappa fick migränen efter farmor. Och vissa gånger har jag undrat om inte Phini fått migrän efter mig.

Ur missmaddis.blogg.se
Jag kom hem på torsdagskväll till en liten sjuk pojke som hade helt däckat i sin säng för andra gången den eftermiddagen i hög feber och huvudvärk. Min gissning är att han (tyvärr, redan) börjar känna av migränen som vi har i rak led i släkten (Laaiti har fått ärva mina öroninflammationer). Jag vet inte vem farmor fick sin migrän av men hon förde den vidare till min pappa. Jag minns mitt första hemska anfall i elva årsåldern och värken har jagat mig sedan dess utan någon medicinering som hjälper tillräckligt.

Och naturligtvis har jag den oturen att min kropp motarbetar mig. Jag blir immun mot tabletter jag tagit mer än 3-5 ggr. Med andra ord börjar smärtstillande alternativ ta slut. Alvedon, Panodil, Ipren, Ibumetin, Treo – allt det där käkar jag som lördagsgodis.
Tramadol, Nobligan, Naproxen, Citodon – ungefär samma effekt som Läkerol.

Så vad gör jag åt denna förbannade satans migränen.. Jag kan inte sova, knappt ha några lampor tända än mindre höra mina barn prata.

Fy fan vilket fint väder! Solen är underbar och det gör inget att det blåser så jävligt – det märks inte på balkongen.

Fick ett paket från Buzzador idag med grönsaks smördeg. Morot, Spenat & Tomat&Basilika. Vad i helvete ska jag göra med det..? Om du har något recept så hör av dig.
Några av dem kommer jag ge bort i alla fall. Kuponger ska delas ut – vill du ha? Skicka din adress, jag ska ändå posta av paket i morgon.

Nej jaeflar, jag ska parkera min rumpa på balkongen och få lite färg i ansiktet.

Jag är inte kristen men om jag hade varit det och följande fråga ställts är jag bergis på att detta faktiskt är det rätta svaret.

En liten pojke frågade sin mor:
"Varför gråter du?"
"För att jag är kvinna", svarade hon honom.
"Det förstår jag inte" svarade han.
Hans mor gav honom en kram och sa:
"Det kommer du heller aldrig att göra."

Senare frågade den lille pojken sin far…
"Vad kommer det sig att mor gråter så utan att det finns någon anledning?"
"Alla kvinnor gråter någon gång utan anledning", var allt hans far kunde svara…

Den lille pojken växte upp och blev en man, fortfarande förundrad över
varför kvinnan gråter.
Till slut ringde han Gud och då Gud kom till telefonen frågade mannen:
"Gud, varför gråter kvinnan så lätt?"

Gud svarade: "Då jag skapade kvinnan skulle hon vara någon speciell!
Jag gjorde hennes skuldror starka nog till att bära världens bördor, och
ändå mjuka nog till att kunna ge tröst…"

"Jag gav henne inre styrka till att kunna uthärda att föda barn och till att
stå emot de avvisningar som många gånger kommer att komma ifrån hennes barn…"

"Jag gav henne en hårdhet som tillåter henne att fortsätta när alla andra
ger upp, och till att passa sin familj även under sjukdom och utmattning
utan att beklaga sig….."

"Jag gav henne känslor till att helt osjälviskt älska sina barn, även när
hennes barn har sårat henne djupt…"

"Jag gav henne kunskap till att veta att en god äkta man aldrig gör sin
hustru illa, men någon gång prövar hennes styrka och hennes beslut om att
stå vid hans sida utan att vackla…"

"Och äntligen gav jag henne en tår hon kunde fälla…
Den är hennes exklusivt till att använda när det är behov för det.

"För ser du: Det vackra med en kvinna är inte de kläderna hon har på sig,
inte heller den kropp hon har, ej heller hur hon har sitt hår.
En kvinnas skönhet skall ses i hennes ögon, för det är huvuddörren till
hennes hjärta – det stället där kärleken bor."