Idag var jag på utvecklingssamtal på dagis, på Laaiti’s avdelning. Jag satte mig ner och pratade med fröken och hon visade mig Laaiti’s pärm där de samlar lite utveckling. Det har mätts längd, ritats av händer osv. Vi pratade mest om förhållandet med deras (obefintliga) pappa och hur det kan ha påverkat Laaiti. Laaiti är till synes den som tagit detta hårdast. Han pratar mycket om sin pappa och säger att han har pratat med honom. Såvida inte Laaiti och Dickhead har en telepatisk förmåga har de inte pratat med varandra. Jag kallar det önsketänkande.
Laaiti är ombytlig i humöret och väldigt envis och har inga problem med att säga ifrån. Fan vad min unge är lik mig.
Det var inte lika mycket negativt som jag egentligen ahde garderat mig inför. Jag fann mig själv med att prata mycket om Dickhead och fick hindra mig själv emellanåt och styra in samtalet på annat. Men när det gälelr Laaiti känner jag att det är nog den viktigaste saken som speglas i hans liv nu och hans utagerande. Det har blivit lugnare de sista månaderna men han påverkas mer än vad Phini gör och jag tror att det beror på att Phini förstår med och accepterar. Laaiti har inte kommit dit ännu.
Vi pratade lite om hans övergång till stora-barns-avdelningen och jag delgav fröken mina förhoppningar och jämförde min tankegång med hundträning. Ni vet när man exempelvis ger hundar övningar där de får tänka lite och jobba - exempelvis när man lägger en godisbit i en låda så ska hunden själv klura ut hur han får fram den. När de jobbat så mentalt hårt blir de alldelels trötta och slutkörda av träningen.
Så ser jag lite på Laaiti’s byte av avdelning. När han kommer till de stora barnen införs plötsligt nya aktiviteter, nya barn och nya fröknar. Övergången kommer förmodligen gå fenomenalt då han redan börjat gå in till denna avdelningen. När det finns nya barn att observera och nya saker att göra kommer Laaiti nå ett nytt trappsteg på sin utvecklings stege. Jag hoppas att han kommer ha så mycket att göra och lära att han kommer vara mentalt trött och inte orka hålla på med sina bus & hyss och göra mitt liv lite lugnare haha.
Jag minns ju när Phini bytade avdelning även om det inte kan jämföras. Mina barn är väldigt olika som personer. Phini fick en liten trög start. Han var mer tillbakadragen och otrygg än vad Laaiti är men han tog ett halvt dussin jättekliv på sin utvecklings stege efter några månader och kom "ikapp".
Jag ser fram emot avdelningsbyte för Laaiti’s del och har höga förhoppningar om hans utveckling.
Om du tycker om min blogg;
Rösta - Rösta dagligen!
May 19, 2008 at 12:24:02
Det är nog bara bra för Laaiti att byta avdelning och få mer kompisar och som sagt en massa annat bus att sysselsätta sig med.
May 19, 2008 at 12:37:18
Kul att höra att det går bra för honom i alla fall. Och det är ju inte jätte konstigt att han hittar på det här med att han och hans pappa pratar med varandra. Som sagt det är ju vad han önskar.. Hoppas han kommer trivas bra på sin nya avdelning…
May 19, 2008 at 12:51:21
Roligt att ut´vecklingssamtalet gick bra. Han kommer säkert älska den nya avdelningen
May 19, 2008 at 12:54:38
skönt att utvecklingssamtalet gick bra och att det funkar bra på den nya avdelningen och framförallt att han trivs
May 19, 2008 at 13:26:36
Uh, verkar svårt det där med dagis, byte hit i dit, varför inte bara var en avd hela tiden = trygghet?
May 19, 2008 at 13:32:56
Det kommer säkert gå jättebra. Det skär i mitt hjärta att höra att din son säger sig pratat med sin pappa… Lilla hjärtat…
May 19, 2008 at 13:43:50
Tja, dina barn är bägge båda klipska och flexibla, så det kommer att gå kanon!!
May 19, 2008 at 15:55:22
det känns som du har tiden för att förberedea dina barn .. och dem är trygga i övergången så kommer allt gå fint tror jag
kram
May 19, 2008 at 16:50:47
Som pedagog & vän kan jag säga vad jag tror.
Han är ju dock en alfahane 
Jag tror att det kommer att gå kanon bra med övergången till de “stora”.
Laiti kommer att utvecklas mentalt & mogna oehört mycket.
Han kommer att få utmaningar som kommer att spinna hans kreativitet & utveckla den samt att underhålla den, med andra ord…. han kommer att bli lugnare då han blir mer resonabel MEN hans nyfikenhet på livet & att vara överallt där det händer saker kommer säkerligenatt finnas kvar.
Jag är 100% säker att du som mamma kommer att märka de positiva stegen han tar väldigt snabbt.
Laaiti är framfusig, charmig, öppen, glad, busig & har glimten i ögat. Han lär få en massa nya & stora vänner.
Och Minda kommer att ta hand om honom som en storasyster.
Till hösten Maddi så kommer du att både lämna & hämta 2 stora pojkar.
Love ya all
May 19, 2008 at 17:44:08
Vad bra att samtalet gick bra=) Och jag tror att Laaiti kommer att trivas super bland de stora barnen=)
May 19, 2008 at 19:36:50
Hellou.
Att ditt liv ska bli “lugnare” av att han byter avdelning kan du bara glömma. Han kommer istället lära sig nya och mer avancerade bus och lekar. Allt för att driva Mamma ett steg närmre tröskeln för vad hon orkar med. Men jag VET att du innerst inne bara tycker det är kul
Och nu är det ju snart sommar, då kan de vara ute och leka av sig den värsta energin, och sen bara komma hem och bada, äta och mysa lite innan det är dax att sova =)
May 19, 2008 at 20:41:57
kul med utvecklingssamtal som e bra! Toppen för “lillkillen” att bli stor!!
Min lilla hubbabubba ska nog oxå få börja på storavdelning till hösten!! ihhh… hur fort har tiden gått egentligen? Nyss va de bebisar!!!
May 19, 2008 at 20:48:33
I’m sure Laaiti will love getting to play with the big boys! And I guess it won’t be scary for him at all. He is after all allready used to deal with his older brother.
The number twos (and threes) have a much easier way to go.
May 19, 2008 at 23:19:56
Det går verkligen fort. Jag träffade min gamla granne och hennes pojke idag och han var nere hos mig ibland förr och kollade på Lillefot - nu är han helt gammal (nåja, han fyller åtta, men ändå!)