Nu har jag tagit över pappas dator. Den är från en annan planet och jag älskar den. Synd att han lätt hade upptäckt om den var borta, annars hade den stått vackert hemma hos mig med den svarta flatscreen, svarta lådan med ljusblått ljus som skiner. Fett nice. Det enda som suger är pappas kukval av tangentbord. Helt jävla efterblivet. Så jag ber er överse med allt som ser ut som stavfel eller fukups. JAG KAN STAVA KORREKT. Kanske inte med detta tangentbordet, men annars kan jag.

De senaste dagarna har varit.. väldigt mycket berg och dalbana. Men för att ge er en kort resumé med både saker jag omfamnar i mitt liv och saker jag ratar.
- Inflammationen i käken från helvetet som inget smärtstillande tog överhuvudtaget. Smärtan var enorm och fick mig att undra om självmord vore ett bra alternativ. Det hade nog varit det om jag inte har detta ansvaret i nacken att jag måste se om mina barn. Penicillinet tog mer än sina tre dagar att börja verka och under den tiden försökte jag piller i alla dess olika färger och former. Vita små runda, vita stora ovala, kapslar med vitt och rosa, tabletter som smälter i munnen och gud-vet-vad. Jag önskar att jag hade haft intravenös morfin att köra rakt in i skallen. Det hade nog hjälpt.
- Sms från en psykopat som jag nu ej längre får skriva någonting om. Tydligen har hans ex fått tag på mig lösenord och tydligen vet han nu vad jag skrivit om honom i de låsta inläggen (blev du förvånad eller du känner igen det redan eftersom du vet vad som hänt?). Så nu har han bestämt att jag inte får skriva om honom längre. Så min kumpan tar över och så löste vi detta dilemmat. Min trofasta Lotta fixade detta problemet och jag rekommenderar er att läsa detta: PSYCHODICKHEADS.
TACK för din kommentar i min blogg, PSYKOPATSTALKER. Det gjorde verkligen stor skillnad nu när du fick ditt sagt. ALLA mina läsare höll med dig och förstod dig när de nu själva fick se hur OSAMMANHÄNGANDE hela din existens är. Hur MOTSÄGELSEFULL och rent ut sagt bara jävlig IQBEFRIAD du är. Det ENDA jag ger dig nu är min punkt. Jo jag kan sluta skriva om dig – när du slutar ge mig anledning att skriva om dig. Om du slutar HÖRA AV DIG så har jag inget att skriva om eller hur?! För hundraelfte gången; Mr. Östersund/Psykopaten från norr/Fredde: FUCK OFF & STAY OFF.
- Sms från den urtida psykopaten aka Dickhead som hade fräckheten att be mig om sin pappas telefonnummer. Jo tack, det är bra med dina söner. Jo tack, de mår bra och är friska. Inte för att du undrade, men ändå. Dickhead…
- Telefonsamtal från en vän som sitter just nu i en välfamiljär båt som jag tidigare själv har rott i land. Hennes pojkvän drabbades av det dödliga viruset som vi känner som “DICKHEAD SYNDROMET” och gjorde nästan till punkt och pricka samma sak som Dickhead. Undrar om mitt ex satte ny trend..? Är det en ny innegrej att fukka kvinnors liv..?
- Datorn som tog sitt sista andetag och begick självmord. Efter en intenstiv behandling hos min pappa och efter att vi sparat det mest väsentliga har hårddiskarna nu flyttats över till en annan avdelning som vi mer känner som ‘datorbutik’ som ska försöka ge sista hjälpen. Annars är det fukkat. Och jag får vänta ännu längre innan jag kan omfamna mitt livs största kärlek igen. Min dator Agda.
- Mr. T har trampat omkring i mitt liv mer än förr på sistone. Han vet i stort sett just precis allt om mig och följer mitt vardagliga liv, precis som de flesta utav er. Han måste kramas och det ska han. Han är en av de få som gjort sig förtjänt av att få träffa mig. För att han är den han är.
- Jag har haft enormt mycket att göra på jobb och det omfamnar jag. Jag älskar att vara fullbokad och pressa mig själv att hinna utan att stressa kunderna. Allt blir roligare och roligare och jag trivs fortfarande äckligt bra.

Men det roligaste och den största grejen, i alla fall för mig, är att min bäbis, min lillpojk, numera är stor pojke. Och jag vet faktiskt inte om jag ska lipa eller skratta. Laaiti har bytt avdelning nu. Han går inte på småbarnsavdelnignen där det byts blöjor och delas ut nappar för sovstunder. Nä. Han går bland de stora barnen där han nu är minst. Jag har pratat lite med hans nya fröken som känner Laaiti väl och som tar han till sig väldigt mycket. Jag berättade lite om hur Laaiti är, hur vild han är, envis och bestämd och uppkäftig och bråkig och hur han är en pojke man måste “sätta på plats” och i morse skrattade hon oich berättade hurhon hade fått se den sidan igår. Och hon höll med mig, han måste man vara hård mot. Denna fröken är en fröken som jag bara älskat sedan första gången jag träffade henne. Ni vet ibland när man träffar någon ny och kemin bara stämmer sådär perfekt. Hon är en sådan fröken.
Så nu är tydligen bägge mina barn på god väg att vara stora. Nästa år fyller min äldste son SKOLÅLDER och jag känner redan nu att jag behöver leta upp en hjärnskrynklare för att skriva ut lugnande till mig och ångestdämpande. Laaiti, min lilla bäbis, är stor nu. Han har varken blöja, napp eller flaska. Han pratar oförskämt tydligt och bra och utnyttjar sin förmåga att tala till max genom att skrika i en tonart som spräcker trumhinnor, hota och svära som en sjöman. Och det jag hör oftast, den nya trenden hemma hos oss är: “Mamma du är dum”. Tack unge.. älskar dig med.

Och med det pissande vädret utanför och kalla tår ska jag förbereda mig för en dag på jobb. Och var inte oroliga, mina vänner, jag återkommer. Snart. Mig blir ni fan inte av med. Jag är satt i denna grytan för att röra om och det tänker jag fan göra.

Rösta på bloggen, ffs! *yay*