Archive for September, 2008

missmaddis – radio P4

skjorta_slips Idag åkte jag in till jobb (på min lediga dag) för att ordna upp saker med min chef och shoppa lite. Det är fotografering i morong på dagis (ÄNTLIGEN) och tro det eller ej, mina pojkar ska fantammig ha skjorta och slips detta året. Trodde aldrig jag skulle sätta det på dem, men jag var tvungen när jag såg den stickade slipsen. Ja, du läste rätt – den är STICKAD! 

117740-x2

 

Emma hämtade mig och vi körde till netonnet. Jag sa ju jag skulle köpa laptop och hittade precis det jag var ute efter. En mini vit liten supersöt sak! Jag skaffade en knallrosa liten mus man kan koppla in och en laptopväska med som förmodligen kommer agera handväska för mig framöver. Jag är nyförälskad. Det var kärlek vid första ögonkastet och jag sitter nu och udnrar vad jag ska kalla henne. Kom gärna med förslag..!

 

Vi körde in om City Gross och jag köpte taco till middag med sådana där små minibåtar. Jag tänkte att pojkarna kommer nog uppskatta lite "rolig" mat och det gjorde de faktiskt.
Efter en stund ringde Cindy mig och sa att någon ringt till jobb och sökt mig. Eftersom jag bett Cindy att inte ge ut mitt nummer till någon så ringde hon upp mig och gav mig ett namn och ett nummer tilo personen som sökt mig. Det visade sig vara radio. Radio P4 som vill att jag medverkar i deras program Karlavagnen ikväll. De ska prata om maskrosbarn och de hittade mig… *trumslag* – här. Här, på missmaddis.com. Precis som Vi föräldrar gjorde då jag medverkade i ett av deras nummer, precis som SVT gjorde då jag medverkade i ett av deras program. Så jag når tydligen ut till  omvärlden mycket bättre än vad jag nånsin kunde föreställa mig. Undrar om jag borde skriva lite mer vettigt här från och med nu.
Så någonstans mellan 21:40 och 23:00 ikväll kan man höra min skånska i radio P4.

Dizzy ska komma hit ikväll och mysa med mig. Det är inte ofta vi får möjlighet till det trots att vi bor nära. Jag är ensam med mina två barn och  när kvällstimmarna närmar sig är jag låst bakom mina dörrar och kan inte gå någonstans då mina barn sover. Och Dizzy är ofta ensam med sin son då hennes sambo jobbar i Halland. Men nu är han hemma och han vara hemma med deras son så att hon kan komma hem till mig.

Och nu ska jag diska. Igen. Sen ska jag hänga tvätt. Igen.

My Signature

Jag ska bara..

Är det inte lustigt det där, hur man kan bli så distraherad..?
Jag satte på musik och gick in på toa för att hämta smink och sminka mig i hallen. När jag  kom in på toa märkte jag att tvätten var klar så jag tänkte att "jag ska bara" hänga upp tvätten först. Sen skulle jag bara ladda en ny maskin. Sen såg jag hur smutsigt det var på golvet och tänkte att "jag ska bara" dammsuga lite.. innan jag visste ordet av hade jag dammsugit hela lägenheten och flyttat runt möbler.. Jag ska bara..

Och jag har inte fått på min make up ännu..

My Signature

I wanna start a fight!!

Jag vet inte riktigt vad det är med mig idag. Jag vet inte om jag bara är uttråkad eller allmänt less. Jag spenderade lagom med tid att bara stirra blint framför mig som om jag hade massa lösa trådar att binda ihop men visste inte vart jag skulle börja. Känns som om jag satte mig mitt i en svacka. Pull myself up.

Så jag satte på musik för att muntra upp mig och hitta min glöd igen. Och musiken som får mig tillbaka idag är Pink. Hennes nya låt "So what". Haha. Så jävla bra..

Na Na Na Na Na Na Na
Na Na Na Na Na Na
Na Na Na Na Na Na Na
Na Na Na Na Na Na

I guess i just lost my husband
I don’t know where he went
So i’m gonna drink my money
I’m not gonna pay his rent (Nope)
I got a brand new attitude
And i’m gonna wear it tonight
I wanna get in trouble
I wanna start a fight

Na Na Na Na Na Na Na
I wanna start a fight
Na Na Na Na Na Na Na
I wanna start a fight

So so what?
I’m still a rock star
I got my rock moves
And i don’t need you
And guess what
I’m having more fun
And now that we’re done
I’m gonna show you tonight
I’m alright, I’m just fine
And you’re a tool
So so what?
I am a rockstar
I got my rock moves
And i don’t want you tonight

Uh, check my flow, uh

The waiter just took my table
And gave to Jessica Simp- Shit!
I guess i’ll go sit with drum boy
At least he’ll know how to hit
What if this song’s on the radio
Then somebody’s gonna die
I’m gonna get in trouble
My ex will start a fight

Na Na Na Na Na Na Na
He’s gonna start a fight
Na Na Na Na Na Na Na
We’re all gonna get in a fight!

Refr

You weren’t there
You never were
You weren’t all
But thats not fair
I gave you life
I gave my all
You weren’t there
You let me fall

Refr

No No, No No
I Don’t want you tonight
You weren’t there
I’m gonna show you tonight
I’m alright, I’m just fine
And you’re a tool
So so what?
I am a rock star
I got my rock moves
And i don’t want you tonight

Ba da da da da da 

My Signature

Snälla pappa, nej

Jag hade tänkt att ge er en resumé över min dagar i Östersund men när jag väl sätter mig ner så undrar jag om jag ens orkar.

Resan dit gick bra. Det var inte mycket väntan och själva resorna med flygen går faktiskt ganska snabbt. Jag var framme mitt på dagen och hade bokningar bara en timme efter att jag hade anlänt i den kyliga höststaden norröver.
101215_0 Denna gången som ni vet fick jag en lärling. Dte var trevligt med sällskapet trots att jag var ärlig och sa att jag egentligne inte visste vad jag skulle säga eller göra. Hon ställde frågor och jag berättade och delade med mig av mina kunskaper.
På kvällen tog jag det lugnt framför TV:n och somnade ganska tidigt. Jag läste intensivt på boken som jag hade köpt på flygplatsen på Sturup och jag kunde knappt lägga boken ifrån mig. Redan från första sidan vare jag fast och blev nästan direkt beroende av att få veta vad som hände sen. Stuart HowarthSnälla pappa, nej. Läs den. Jag rekommenderar den så enormt mycket. Den är så gripande.

<KENOX S630  / Samsung S630> På fredagen var det fullbokat och min lärling fick se både det ena och det andra. Efter en hel dags arbete mötte jag upp en internetvän som också var på besök i Östersund. Hon är i min ålder, tvåbarns mamma till två söner, dreadlocks och en tatuering i pannan. Jo det är sant, kan ni tro det. FantasyMoon kallar hon sig på internet och vi har väldigt mycket gemensamt – förutom tatueringen. Vi satt en stund på <KENOX S630  / Samsung S630>McDonalds och pratade innan vi tog på oss och gick runt i Östersund och pratade i flera timmar. Jag  blev lite fientligt inställd till den färgade mannen (märk ordvalet mina vänner) som jobbade på McDonalds, som kom fram till mig, lutade sig fram och stirrade in i mina ögon med ett "Ursäkta vi ACCEPTERAR inte fötterna uppe på bänkarna, du får ta ner dem" Och bara för att vara söt svarade jag "Javisst.. eftersom du frågar <KENOX S630  / Samsung S630> så vänligt…" Han tittade på mig med samma blick och när han uppfattat min sarkasm svarade han "Jag sa URSÄKTA". Förvisso, men han kunde framställt sitt ärende något schysstare, vad sägs om "Ursäkta kan du vara vänlig och ta ner fötterna..?"
Inte en sekund av pinsam tystnad mig och min vän emellan och vårt samtal flöt på bättre än jag vågat hoppats på och jag önskar att vi kommer ses i Östersund igen. Det var lite småkyligt och stundtals duggregnade det och hösten har kommit tidigare till Östersund än vad den gör till Skåne. Löven är mest gula och marken full utav dem.

Lördagen gick också bra. Lärling vid min sida och <KENOX S630  / Samsung S630> kunder som kom och gick och jag fnissar fortfarande åt liknelsen min lärling delade med sig, om att jag var som en iller. Haha. På lördagskvällen blev det plötsligt jobbigt för mig. Jag hade inget att göra och det var för kallt för mig att springa omkring ute. Jag saknade mina barn så enormt mycket och pratade med dem två gånger mot kvällen och hörde Phini säga åt mig att komma hem. Jag ville inget hellre än att hålla om <KENOX S630  / Samsung S630> mina söner och pussa på dem.

När söndagen kom vaknade jag såklart klockan 08:00 och kunde inte somna om. Jag stannade i sängen i timmar innan jag beslöt mig för att göra i ordning. Jag duschade, klädde mig, sminkade mig, packade, städade och hade fortfarande gott om tid innan bussen till flyget. Jag tog en promenad till det enda <KENOX S630  / Samsung S630> stället som var öppet och köpte presenter till Alicia och presenter till mina söner och fikade. Fortfarande gott om tid. Till slut kom jag fram till bussen och började min resa hem igen, till flyget. På Arlanda fick jag vänta i fyra timmar innan nästa flyg och jag trodde jag skulle dö av tristess. Jag hade köpt ett block och en penna och satte mig med en latte i en liten servering och började skriva mina memoarer.

Fan vad gammal jag låter.. jag lyckades med ca fyra A4 sidor innan min hand krampade och stelnade. Sen kunde jag inte skriva mer. Jag hittade en station med internet som ni vet och där bloggade jag lite. Jag har bestämt mig nu. Jag ska köpa en laptop och införskaffa mobilt bredband. Detta funkar inte. Särskilt inte som jag kom hem och såg mina bokningar för mina nästkommande resor ett halvår fram och ser att mina väntetider på Arlanda kommer ligga på över 5 timmar mellan flygen. Fuck that. Laptop. Internet.

Emma väntade på Sturup och hon stod där med en stor jävla skylt som hon skrivit MADDIS med stora svarta bokstäver. Jag tog henne inte på allvar när hon sa det men där stod hon och välkomnade mig i mitt Skåne med det ljuvligaste leendet och jag är henne mer än evigt tacksam. Vi körde direkt hem och hade en trevlig pratstund i bilen och jag tackade nej till erbjudandet om att köra. Jag var helt färdig. Kaputt. Jag var hemma mitt i natten och pratade en stund med mamma som nattat pojkarna hemma, i sina egna sängar för att jag inte ville vänta tills måndagen med att pussa på dem så jag gick in och pussade på mina sovande pojkar och snusade i mig deras ljuvliga dofter. På morgonen låg de i min säng och världen var återställd. Min värld. "Mamma du är hemma!!" utbrast de på morgonen när vi öppnar våra ögon och jag pussades på och pussade på. Sen var vardagslivet igång med frukost, gnäll, dagis, möte, möte, träff, dagis, middag etc etc.. And here I am. Trött igen. Men jag är hemma nu.

Borta bra men hemma bäst. Och jag ska skaffa en madderfakking LAPTOP. Det mest positiva med dessa timmar av väntan är att jag kommer ha gott om tid att skriva på boken.. bra va?

My Signature

missmaddis LIVE på SVT

Så mina vänner, nu är jag tillbaka igen. Borta bra med hemma bäst – så är det.
Mer om min resa kommer i morgon, när jag får tid & lust.

I lördags fick jag ett sms av min kusin, att hon tittade på mig på TV. Shit. Jag hade faktiskt glömt bort det när jag jobbade sådär. Så jag drog med mig lärlingen in i mitt rum och satte på TV:n och hann se mig själv i två minuter. Och under tiden har mina vänner och min familj hunnit se mig på TV innan jag själv hunnit. Mamma och pappa berättade att när mina söner såg mig på TV började de vinka till sin mamma men fattade inte varför jag inte vinkade tillbaka. Phini ifrågasatte mig senare på kvällen när vi prata på telefon. Pappa berättade att han hade suttit och kollat på Text-TV när han helt plötsligt kände igen den rösten på TV ochg slog över.. och såg mig! Lustigt det där.
Tro fan han kände igen min röst?

Och ja, jag delar med mig.. Vill du se missmaddis live, svara på frågor och krossa fördomar och myter om människor som ser ut som mig? Men det jävligaste är, att ni som läser min blogg och vet lite mer om mig, vet min ståndpunkt till exempelvis porr. Och gissa vad de slängt in i samma avsnitt… såklart.
Klicka här:
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/player.jsp?a=1259797&d=96314

My Signature

På Arlanda

Alright..! Hell yeah!
Jag hittade en internet station här på Arlanda där man stoppar i massa guldpengar och får en biljett för att logga in på internet. Fy fan vad bra. Särskilt som det är FYRA MADDERFAKKIN TIMMAR mellan mina flyg. Nu är klockan kvart i åtta på kvällen och mitt flyg går 21:40. Jippi.. inte på nån skala, fantamig.
Jag har köpt papper och penna så jag skriver lite biografi old school, för hand och mina händer gör ont efter bara fem A4. Därför är tangentbord helt generellt bättre.

Mina dagar i Östersund har gått bra, det har varit fullbokat och mycket att göra och ja jag fick en lärling vid sidan om mig. Jag visste inte vad jag skulle säga eller göra eller knappt hur jag skulle eller borde bete mig så jag var den jag brukar vara och den jag är bäst: mig själv. Hon heter Sandra, är 25 och som jag tvåbarnsmamma till två pojkar. Hon är tatuerad och med ett intresse för piercings. So far so good och vi kom bra överens trots att jag är kass på att “lära ut”. Det var kul att få ha sällskap i alla fall för dagarnai Östersund kan bli nått så grymt jävla långtråkiga men med sällskapet blev det mycket mer uthärdligt. Hon ska ner till Skåne nu kommande vecka och jag har lovat henne att jag ska ta hand om henne.
När hon kom dagen efter frågade jag henne vad hon hade tyckt om dagen innan och det lät så kul när hon berättade att hon på kvällen hade sett mig i sitt huvud, springa omkring som en iller. Jag antar att man kan se mig så. Jag jobbar väldigt fort men inte stressande och jag hinner med mycket inom kort tid och jag förmodar att det kan bli överväldigande att ta in på en och samma gång.

Nu har jag en sjuk hemlängtan. Jag saknar mina barn och vill inget hellre än att komma hem till dem och pussa dem tills jag blir torr i munnen och läpparna spricker. Jag har köpt de varsin tröja och vantar med dåligt samvete på fickan för min frånvaro och hoppas att de kommer förstå när de blir äldre varför mamma måste jobba såhär och resa iväg såhär.

Jag bloggar mer när jag kommer hem, känns som om man har tusen blickar i nacken här.

My Signature

Last check

Sådär ja, nu är jag packad och klar inför min resa men jag kan ge mig fan på att jag har glömt någonting. Det hör ju till att man inte tar med sig allt som man ska men det upptäcker jag naturligtvis när jag är där och undrar vart grejen är någonstans.

Nu väntar jag på att Emma ska komma och har nyss gått igenom allt en gång till. Denna gången packade jag inte schampoo, balsam eller duschcreme för att  jag vet att det kommer kastas i säkerhetskontrollen. Så jag köper nytt däruppe och låter det stå där.

Denna gången, till min kännedom, finns det bokningar redan i eftermiddag, hela fredag och hela lördag. Söndagen till min kännedom är fri eftersom jag reser hem den dagen. Och hur det blir mede lärlingen får jag se, om det ska infrias denna månaden eller nästa. Jag försöker föreställa mig hur det är att ha någon som ser över min axel när jag jobbar. Det blir nog bra med den saken..

Om inget annat komer jag kanske slänga upp nån bild på bilddagboken eftersom det är lättast att bara skicka in ett mms dit. Allt annat kommer när jag är hemma igen och ni får mina dagars resumé.

Och med det sagt, adieu!

My Signature

FOUR EYES, hell yes!

<KENOX S630  / Samsung S630> <KENOX S630  / Samsung S630>Inte nog med att jag skulle jobba ihop med Cindy idag, vi möttes upp tidigare och jag följde med henne till Lindex. Jag skulle vara smakråd..? Till kläder hon redan bestämt sig för och lagt undan haha.
Efter att hon betalt följde hon med mig till optikern där jag lämnade tillbaka linserna och passade på att fråga om mina glasögons status <KENOX S630  / Samsung S630>och det visade sig att de var färdioga att hämta och då svor jag över att jag itne tagit med mig pengar! Jag trodde ju inte att jag skulle behöva det.
Men jag var så lusfräck att jag ringde min pappa och frågade om han hade lust att ta sig in i min lägenhet, ta pengar och ta bussen in till Malmö och lämna pengar. Och det gjorde han faktiskt utan större invändningar. Och jag blev så enormt tacksam at than bara ställde upp sådär. Så tack vara pappa fick jagmina glasögon idag och Cindy som skrattat bara vid tanken tyckte faktiskt att det var snyggt.. trots att hon skrattat varenda gång hon sett mig och kallat mig four-eyes. Men vafan, det bjuder jag på.

Nu har jag i alla fall packat en del inför min resa i morgon bitti och packar resten i morgon bitti. För jag har en känsla av att jag kommer behöva sova ordentligt så det blir en tidig kväll för mig.

Så gonatt mina vänner. Nu bär det iväg till Östersund igen. Det känns som om jag kom hem därifrån igår och nu är det dags igen. Ses på Söndag!

My Signature

Morgonstånd är guld i mun

Förlåt. Jag kom inte på någon bättre rubrik. Min fantasi börjar sina, nu på ålderns höst.

Jovisst ja, jag kom på att jag måste åka in tidigare till stan idag, jag ska ju till optikern och lämta tillbaka linserna och tacka nej tack till linser. Jag kommer hålla mig till glasögon för det var ju ett jävla pilleri för mindre med dessa linserna. Jag har ju itne så mycket synfel att jag tycker det är värt det.

Min morgon bjöd inte på mycket uttöver det vanliga. Lämnade pojkarna på dagis och pussade extra. Mormor hämtar de idag och sen sover de hos mormor fram till Söndag. Om jag orkar efter jobb och om de är vakna,  tittar jag förbi ikväll och gosar med de innan de somnar hos mormor.

Armen känns bra idag. Det är lite ömt vid vissa rörelser men det bjuder nog dansken på. Vi har en ny tid till början på oktober när jag är hemkommen och har lite extra tid att slå ihjäl. I oktober har jag inte hunnit planera mycket men jag vet att jag drar med mig några kompisar till Tattoo Expo i Malmö. Jag har inte varit där sedan 2002 då jag fick min gadd på vänstra handen och det skulle vara kul att kolla in läget i år.
Oi och i början på Oktober är det ju min kurs i Göteborg med, ej att förglömma.

Nu ska jag sätta på mitt ansikte och dra till bussen. Fan vad jag vill ha körkort.

My Signature

30 år VS 10 år

Alright here goes..
Ni som är bloggare känner kanske till de där sakerna som man känner att "detta borde jag inte nämna i min blogg" – detta är en sådan sak. Men just nu känner jag ett sting av FUCK IT. Jag måste få ner detta – få ner det i skrift och läsa igenom det hundra gånger innan jag fattar skitet.. ungefär som glosorna i skolan när man pluggade franska. Man fick skriva och läsa det om och om igen innan det gick in i skallen.

Jag är egentligen inte korkad eller trögfattad men jag undrar om jag är lättstött, känslig eller om jag bara missuppfattar vissa saker. Och jo jag vet att jag ofta missuppfattar vissa saker eftersom somliga människor har svårt att vara rakfram.

Vid samtal på MSN ikväll med en av de kvinnor som jag som oftast sett som en av mina närmsta vänner nämnde hon att hon tillsammans med en annan nära gemensam vän till oss ska köra upp till Ullared..

maððis säger:
Har ni plats i bilen för en till tror du? Om ni har lust att ha med mig, dvs. Jag kan vara väldigt tyst och hålla mig för mig själv.

CENSUR säger:
vi hade faktiskt tänkt och åka bara hon och jag .. inte ofta det är bara vi två .. inget personligt nu så du inte tar det på fel sätt ..

CENSUR säger:
umgås lite bara hon och jag

maððis säger:
Är du seriös?

CENSUR säger:
vad?

maððis säger:
Kan man inte vara vänner och åka tillsammans.. vad hände med "ju fler desto roligare" Trodde ni skulle tycka det var kul att ha med mig.. för vi tre om någon har ju inte uimgåtts på MÅNADER.. ni två ses ju fan så mycket oftare

maððis säger:
om det är MIG ni inte vill ha med, och ja, jag tar det så för det var fan det löjligaste jag hört, så kan man åtminstone säga det rakt ut

CENSUR säger:
jo klart man kan va det .. ta inte det på fel sätt sa jag ju .. vi ska upp fler gånger oxå ju .. och nej det handlar inte om att det är just dig vi inte vill ha med .. vi kände bara för att göra nåt hon och jag .. bli nu inte sur igen, även om du tycker att det är löjligt .. jag brukar vara rak så hade det varit det det gällde så hade jag sagt det

maððis säger:
men om ni ska åka fler gångre får ni möjlighet att göra det på tu man hand.. jag vill bara med denna gången..  och som jag sa trodde jag ni skulle uppskatta att ha med mig.. som sagt, vi har inte umgåtts på månader, nån av oss..  ni ses ju var varannan dag.. när umgicks ni med mig?

CENSUR säger:
jag vet inte vad jag ska säga .. vill inte att du tar det så för det handlar absolut inte om att vi inte vill ha dig med, du får hemskt gärna följa med nästa gång .. tänkte ta det i början av nästa år .. men jag är sån att ibland vill jag göra nåt ensam med nån av mina vänner ibland och inte i "klump" så att säga .. det är inte illa menat mot NÅN .. så jag hoppas att du kan släppa det och inte ta

CENSUR säger:
det personligt, eftersom det inte är det .. jag sa samma till X och X på jobb så

maððis säger:
Men snälla, vi är väl lika goda vänner allihop? Vaddå i "klump" – går vi i mellansrtadiet fortfarande där man bara kan ha EN kompis i taget?

Och som jag sa, trodde jag att ni skulle bli glada eftersom ni inte fått umgåtts med mig heller. När träffade ni mig sist? Nån av er..? Ni umgås ALLTID med varandra och jag e helt jävla utesluten på era kafferep och allt.. alltid. Ingen jävel frågar mig om jag ska med eller umgås. Och ingen jävel kan SÄGA nått heller, vad fan är det..?

Men om ni ska dit i januari kan ni ju boka in er tu-man-hand så? Varför är det så svårt att kunna umgås alla tre.. Äsch fuck it.

maððis säger:
Det är kanske som du sagt, som ni kallar er de tre musketörerna.. för de var ju inte fyra. vad bra att jag presenterade er allihop för varandra.

Sen ringde hon upp mig och sa precis det hon hade skrivit och jag vad jag skrivit. Jag fick inga andra svar. Utan ja, jag tar det madderfakkin personligt för att det där var fan den löjligaste ursäkten jag någonsin har hört från en kvinna som är 30 år gammal. Okay om min lillkusin på 16 bast hade sagt en sån grej, då kan man borsta bort det med att hon är ung. Men kom igen.. Vi är 30 för helvete.

Och den där ursäkten (förklaringen, if you may) var alldeles för fukkad för att gå in i mitt huvud. Jag får fan inte ihop det. Överdriver jag? Ska jag INTE ta det personligt? Är det jag som överreagerar? Hur hade du reagerat?

Dessa två som nu åker till Ullared träffas var-varannan dag. Mig har de inte umgåtts med på månader. De dricker kaffe med varandra om kvällarna i huset bredvid som det tar en och en halv minut att gå till, flera gånger i veckan. Och nu ska de åka till Ullared själva för att de vill umgås, på tu man hand. Alright.
Vaddå känna sig UTSTÖTT..? Har jag anledning till det..? JA, faktiskt. Faktiskt..

För likväl som jag inte kontaktat de värst mycket på sistone har de inte kontaktat mig överhuvudtaget. Dessa kvinnor (det är egentligen en skara på tre) har varit mina vänner i många år, särskilt en av de som går way back when, när vi gick i nian. De VET hur jag är, hur jag funkar. Det har fungerat ypperligt i flera år med att de vet att jag helt generellt är kass på att höra av mig  och det har funkat i flera år så det kan inte komma som en jävla peka-finger-vals på nu med att "men du har inte heller hört av dig" – gnäll. So what? Har jag någonsin fukkin gjort det?

"Det har bara blivit så" – fuck you. Det blir inte bara så. Det blir inte bara så att alla dessa tre samtidigt slutar kontakta mig – alls.

Och ja jag vet att jag uppfört mig besynnerligt mot de flesta de senaste veckorna, om det nu skulle vara det som är grunden. I wonder why. Människor på internet som aldrig ens träffat mig hade förståelse och kunde läsa om min rädsla och mina tankar inför  och efter operationen och hur mycket stödet från Lotta exempelvis  betydde för mig. Här sitter jag på helspänn och väntar på provsvar om vad det var de skar ur min kropp. Undrar varför jag verkar konstig om de nu upplevt det? When I needed ya the most..

Och här har vi tre konflikträdda kvinnor som hellre ger förklaringar och ursäkter istället för att vara så äckligt jävla rakfram man kan bli. För i den msn konversationen ni nyss läste hade jag lättare kunnat tackla och blivit mindre upprörd om hon faktiskt skrtivit "Nä du Maddi.. vi vill faktiskt inte ha med DIG för att du har uppfört dig som en fitta" – varvid jag faktiskt hade skämts och med svansen mellan benen kunnat förstå deras beslut att inte ha med mig.

Men vad fan vet jag. Jag har bara så jävla svårt att få det gå ihop i mitt huvud, det är en matematik jag inte kan räkna ut – att mina 30 åriga vänner uppför sig som 10-åringar och inte kan leka allihop. Umgås på tu man hand gör de OFTA, när de exempelvis åker till köpcentra eller när de samåker. MIG däremot, har de inte umgåtts med eller ens knappt träffat på väldigt länge.

Jag får det fan inte att gå ihop. Det enda jag vill är att de ska vara rakfram mot mig. För min magkänsla säger mig att det ligger "en hund begraven" här.

My Signature