Ahh! Nu är jag hemma med mina kidz, nöjd och belåten. När jag öppnade ytterdörren här hemma runt 20.30 ikväll möttes jag av glada pojkar som sprang fram till mig med öppna armar för att välkomna mig hem. Kan något bli mer perfekt än så?

När jag kom fram till Helsingborg idag letade jag mig fram till restaurangen där Danne (Gecko i Helsingborg), Robban (min chef) och killen från Göteborg som skulle lära oss ett och annat satt och väntade. Vi hälsade på varandra, pratade en stund (jag lyssnade mest i mitt könsunderläge med dessa tre snygga killar) innan vi skred till verket. Det börjades mjukt med en snabb genomgång teori med hudlagrar, kontamination osv och det var inte mycket främmande för oss. Det börjades rent pratiskt med att han satte en dermal anchor på en frivilligs arm. Därefter testade Danne på Robban, Robban på Danne. Sen gick vi över gatan och in på en restaurang för att invänta tängerna som steriliserdes under tiden så att jag kunde få prova. Först visade vår “instruktör” hur man gör dermals med en nål (jag tror jag fortsättningvis kommer föredra puncharna vi använde) innan det blev min tur att prova puncha en d/a på min chef Robban. Han var väldigt tålmodig och uppmuntrande, trots at jag fick gräva tre gånger mer än vad killarna fick. Det är fantamig inte lika lätt som det ser ut, att punch genom alla hudlagrar för att sen därefter “gräva ner” ett smycke. Men Robban var snäll och uppmuntrade mig trots att jag under tiden plågade honom med min ovana punch-hand.
Därefter fick Danne testa att sätta en dermal på mitt bröstben. Sternum x 2, denna gången en anchor, lite högre upp. Nu slipper jag jätte urringat för att visa smycke. Danne var duktig och satte den men det kändes ska ni veta. Jag kan inte påstå att det gjorde för jävla ont, det var ganska lagom. Jag vet vanliga piercings som gör fan så mycket mer ont, men jag är helt generellt jävligt känslig och skrek ut högt “FIIIIIIIITTA!!”. När smycket satt på plats och jag hade uthärdat sa min chef åt mig hur duktig jag var och gav mig en puss på kinden. Och jag kände mig väl omhändertagen av dessa tre killar trots att jag på en kant började med att känna mig i underläge och utsatt men de var så enormt proffsiga att det knappt är sant.
När dagen var över begav sig dessa killar ner till puben och jag sa att att jag ville hem till mina kidz och skulle gå till tåget. Jag fick krama om alla tre och tacka för allt och här sitter jag nu med all denna informationen dansandes i mit thuvud innan det satt sig. Jag kommer få testa mer, både på Robban och andra innan vanan sätter sig. Ungefär som med övningskörning – det är vanan som ska in.

Jag fick inte så mycket tid med pojkarna ikväll, de somnade en timme senare. Laaiti klädde av sig i vardagsrummet och försvann, sen var det tyst. Hittade honom helt undert täcket i sin säng, helt utslagen. Phini somnade nyss intill mig i soffan med spindelmannen dräkten på sig en besynnerlig ställning med ena armen bakom sig, fortfarande med masken över huvudet. Jag själv har nyss druckit upp min varma koppen vilket är det närmsta jag jag kommer mat de senaste två dagarna.

Så var min dag idag. Hur fenomenal som helst. Jag älskar mitt jobb och särskilt när jag får lära mig något nytt!

Så, då var denna dagen snart förbi. Kursen gick bra och jag har idag både satt och fått min första dermal anchor.

Sitter nu på tåget och ska hem till mina pojkar som jag faktiskt längtar efter och tackade därför nej till killarna som ska ut och dricka öl.

Mitt mobila bredband verkar funka men täckningen här suger apa.

Tattoo Expo var inte alls som jag minns det. Jag antar att det har utvecklats de senaste åren, jag var ju där 2002 sist. Men det var kul att se alla dessa bås där folk blev tatuerade och höra det välbekanta surrandet från maskinerna. Och det var skönt att få vara på en plats där man nästan smälter in och inte tittar konstigt på mig eller viskar och pekar, för tro mig, igår var det inte jag som var kvällens freak. Det var ju The Lizardman som uppträdde. Jag har sett honom i tidningar och i dokumentärer på TV förr men detta var första gången  jag såg honom live och jag såg lite fram emot det faktiskt. Men om jag ska vara riktigt ärlig så blev jag besviken. Han är ju egentligen inte ett dugg originell och hans show var mest bara löjlig. Han är en cirkusapa som ska göra trix. Att han ser annorlunda ut ja, det förstås.

Men jag förmodar att han inte bara kan stå på scen och ses på som man gjorde med freakshows förr utan han måste leverera en show också och det genom att bland annat stoppa in en sax i näsan och ta sig ur en tvångströja. It has already been done, Lizardman. Jag önskar nog hellre att jag hade sett de shower med suspensions som jag vet de har haft några år innan.

Några kunder kom fram under kvällens gång vilket jag är van vid och numera kommer det fram folk till mig med "Åh jag såg dig på TV!". Jag vet inte hur jag ska tackla det ännu, haha. Jag undrar mest varför folk kollat på ett teckenspråksprogram för ungdomar när de varken är ungdomar eller döva. Men eftersom det var en lördag eftermiddag som programmet sändes antar jag att vissa inte hade annat för sig än att zappa mellan kanalerna. Jag blev även hejjad på av en tjej som jag snackat med över internet. Hon bor inte ens i Skåne så hon har jag aldrig förväntat mig att träffa så det var en mycket glad överraskning.

Vi var en sväng på Breeze efter tattoo expo och vi stötte på vänner och nya bekantskaper. Vi varken upplevde eller startade några extrema skandaler och för mig var det en ganska lugn kväll med en liggande huvudvärk. Under kvällens gång blev jag "dumpad" av två killar och det känns lite som en bitter "paybacktime". Särskilt som det var just dessa två killar. En av dem (X) skulle till tattoo mässan och vi skulle ses där. X kom inte. X svarade inte på sms. Jag kom att tänka på en annan kille (Y) som jag träffat förr och som bor i Malmö. Efter några sms fram och tillbaka och runt midnatt skrev Y att jag kunde komma dit om jag ville. Y sa att jag kunde festa klart sen komma hem till honom. När jag som utlovat smsade efter vår kväll avslutades svarade han inte. Antar att han somnade. Han har fortfarande inte svarat. Antar att Y sover. Eller ignorerar mig. Antingen eller och i skrivandes stund är det mest skitsamma. Men där fick jag för att jag gjorde som jag gjorde i våras. Med både X & Y. Vilken jävla matematik och jag som är så förbannat kass på att räkna, jag kan inte räkna ut varken Y eller X.

Nu är det dags för mig att dra mig till buss och tåg och resa till Helsingborg. Med mig har jag laptopen och mitt nya mobila bredband som jag ska försöka få igång när jag ändå är ute idag. Mer om detta senare.