Dagsarkiv: 24 april, 2009


Not quite alright… 14

Jag överlevde denna dagen också. Jag blev inte så dåsig av tabletterna efter jag hade tagit dem men de tog en del av smärtan. Jag kan inte påstå att allt är hunky-dory men jag är mer rörlig i alla fall. Trötthet och slöhet kom senare mot kvällen. Jag vet inte varför jag får den effekten av Tramadol en sådär 4-5 timmar senare? De verkar som lugnande för mig och jag antar att det var till pojkarnas fördel när mamma inte brydde sig om att bli lika lätt irriterad som vanligt haha.

Jag gick hem en sväng till mina föräldrar för att ta och kolla mitt blodsocker som både min pappa och Emma m.fl har tyckt jag ska göra. Jag gick dit och testade och mitt blodsocker låg på 3.7 vilket enligt både pappa och Emma är lite för lågt. Jag testade min mamma och hennes vännna också, mest för att jämföra och de låg bägge två på runt 5, vilket ska vara mer normalt. Jag vet inte om mitt resultat beror på att jag inte hade ätit ordentligt idag, men å andra sidan hade jag bara ätit sött hela morgonen så det borde nog fan vara högre?! Jag vet inte, jag kan inget om sånt här.. Men det står mig klart att jag faktiskt MÅSTE ta itu med in hälsa. Jag har redan en lista på saker som måste kollas upp och repareras med denna kroppen jag inhyser.

Kolla händerna. Sedan jag var i tonåren har jag haft problem med mina händer. En läkare sa en gång till mig att nerven från tummen ner i mitten av handleden ligger i kläm och kan enkelt åtgärdas med laserkirugi. Innan han ens hade avslutat den meningen var jag på väg ut ur undersökningsrummet. Morbid var jag, men inte så morbid att någon annan får skära mina handleder. Sen dess har jag aldrig kollat det. Men i mitt yrke blir mina händer inte bättre och de dagar jag har piercat mycket (särskilt i Östersund) har jag enorma smärtor på kvällen och han knappt röra händerna.
Kolla järn & B12. Jag har ju haft brist i många år och kan inte tillgodose mig det jag behöver varvid jag fick intravenös järn 3 ggr i veckan för nått år sedan. B12 fick jag i spruta rakt in i rövmusklen, aj som fan.
Kolla upp cellförändrngarna igen. Jag får ta och gå på den där förbannade mikroskopiska undersökningen och få detta avklarat en gång för alla.. och hoppas på det bästa.
– Kolla blodsocker. Jag borde ta och kolla hur det egentligen ligger till. Det är ju inte utan att man börjar undra när pappa och farfar bägge har/hade diabetes. Mormor hade diabetes och mostrar har diabetes..
– Fixa tänder. Ve och fasa. Jag är livrädd för tandläkare och går inte dit förrän jag har så ont att självmord känns som det absolut bästa alternativet. Oftast har det då gått för långt. Jag har i skrivande stund en inflammation i käken (igen) men har hittills lyckats dämpa det till dräglg nivå och står ut med den inte alltför uppenbara svullnaden. Sedan min VBG 1999 har mina tänder tagit stryk och det är mycket tid och arbete och smärta för att ordna dem.
– Kolla oförklarlig blödning. Jag äter Cerazette och brukar inte blöda. Förrän förra veckan då jag plötsligt fick en väldigt.. anorlunda blödning. Det påminde om avslag, som vissa av er kvinnor kanske känner till. För mycket info, jag vet, sorry. Jag borde gått med detsamma med det, men…

Så jag ska nog ta och skriva ner en lista och lämna in min boning på reperation. Måndag morgon kanske kan ge mig tillfälle att ringa vårdcentralen och boka in en tid. Det är fan att man alltid ska dra sig..


RIP oupa 5

Hemma hos Emma gick det inte som planerat med latte. Det blev bestämt att vi skulle möta upp Ammi på Burlöv Center och fika på Espresso House och jag hade lyckats ordna akut tid hos vårdcentralen 11:15.
Emma köärde mig inom hem och hämta mitt ID efter en cappuchino på EH, och sen var det vårdcentalen som gällde. Summan av kardemumman: Jag har fått ett rejält ryggskott med tryck på ischias nerven och det ska tydligen läka av sig själv inom några veckor. Tills dess fick jag smärtstillande. Jag fick Tramadol, Diclofenac, och Alvedon och de ska tas samtidigt. Han sa att man kan bli “konstig  huvudet”. Så nu är första dosen nere och jag får se hur jag påverkas, om jag kan vara mamma resten av dagen eller om det är lämpligast att mormor hämtar pojkarna.

Jag fick vidare dåliga nyheter av mina barns farbror Phini (Maurice) som bor i Sydafrika. Mina barns farfar (oupa) har gått bort. Jag fick träffat honom en gång när Phini var bebis och har hållt sporadisk kontakt med honom under alla år. Jag vet inte om jag ska berätta det för pojkarna.. Phini minns inte ens att han träffat honom, men vet att han har en farmor och farfar som bor långt härifrån.. Jag får se och känna efter, om tillfälle ges.


Provsvar från KK och en trasig rygg 4

Fy helvete vilken skitdag det var igår. Om jag hade vetat hur dagen skulle se ut hadejag stannat kvar i sängen och inte rört en fena. Och jag har sagt det hundratals gånger, jag har skrvit det hundratals gånger och det är bara så att i mtt lv kommr sällan en olycka ensam. I mitt liv hopas sig ALLT. När det är skit är det riktigt skit och mycket skit och vice versa och jag antar att man måste ha både berg och dal om man ska ha en ordentlig karusell.

Jag lämnade barnen på dagis i går morse. Jag glömde Phini’s ryggsäck med frukt de skulle ha med på utflykten så jag sprang hem och hämtade den och sprang tillbaka och lämnade den till Phini. Hem igen där Dizzy diskade hemma hos mig vilket jag uppskattade som fan.  Vi fikade ett tag, jag gjorde mg iordning för jobb och kollade postlådan på vägen. Det var ett  brev som väckte min nyfikenhet som jag tog med mig, resten lät jag ligga kvar. Brevet var från KK. Jag öppnade det med detsamma och läste “Hej Madeleine! Ditt prov var svårt att värdera, men skulle möjligtvis kunna vara lätta cellförändringar. Detta är dock ej helt klart. Du kommer kalls på mottagningen för mikroskopiska undersökningar såsom du tidigare har gjort….”
Eller hur. Fuck that. När ska denna historien vara avklarad? Fler tester, fler prover, mer sjukhus.
Jag tog mig till jobb med lite vemod, stannade till vid BR och köpte persenter till killen som pojkarna ska på kalas till nu i helgen och gick till jobb. Där var inte mycket att göra, inte många kunder och inte mycket bokningar heller. Och nån gång under dagen small ryggen på mig. Jag hade nyss piercat en tjej och stod lutad över henne. När jag skulle räta på ryggen kände jag ett stopp på väg upp till rakryggad. Fan, fan, fan. Min rygg blev inte bättre under dagen. JAg har problem att luta mig fram och varje steg gör fan ont. Jag tänkte att det kanske skulle kännas bättre efter att jag sovit. Eller hur. I morse kunde jag knappt stå upp och du kan gissa vilka problem jag hade att ta på mig  strumporna. Emma och jag hade snackat om att övnigsköra idag men det går fet bort. Det får bli en fika istället och en axel för mig att gråta ut på när jag öppnar min bok med klagovisor.

Nu ska barnen lämnas på dagis..