Jag unnar mig kärlek och sörjer inga förluster
Jag tror nästan jag kan ha glömt att nämna, åtminstone publikt, att jag har blivit sambo. Och ja, jag är fullt medveten om hur snabbt allting går. Har du problem med det? Don’t make your problem mine. 
Jag trivs som fisken i vattnet, Martin trivs som fisken i vattnet men det viktigaste är, att pojkarna stormtrivs med att ha Martin här. Äntligen har de en riktig man att se upp till. En man som bryr sig om dem och ger de den uppmärksamheten de hungrar efter från en man. Och det känns ljuvligt att somna i hans famn och vakna bredvid honom och pojkarna som trängs i sängen. Det är en omställning för honom men han har anpassat sig makabert snabbt och han verkar älska läget. Kan man nått annat än att älska mig och mina barn?
Han har hoppat rakt in i familjeliv och vardagsliv och det har gått till precis så som jag har drömt om det. Och det känns så fruktansvärt RÄTT- Det känns så naturligt för oss alla fyra. Som om det är såhär det SKA vara, så självklart. Martin bor med oss. Och vi älskar honom. Jag älskar hur han lämnar kärlekslappar varje morgon och förbereder kaffekokaren till mig. Hur han pussar på mig varje dag och förkunnar sin kärlek och talar om för mig att jag är vacker. Jag älskar att han köpte varsin klubba till pojkarna idag och ett choklad till mig och hur pojkarna inte sa hej till mig utan frågade “Mamma, är Martin hemma?!” och gick direkt till honom istället. Jag blir varm i hela kroppen.
Jag älskar att fråga “Älskling, vad ska vi ha till middag?” de dagar som jag är hemma vid middagstid. Jag älskar att sitta ner med alla mina 3 killar och äta middag och mysa i soffan mot kvällen både med och utan barnen. Jag älskar hans leende, hans omtanke, hans kropp, hans själ och hans hjärta. Jag älskar allt hos honom och än så länge har han inga sådana små egenskaper som man tycker illa om. Oftast tar han faktiskt ner toasitsen efter sig med. Och han lägger inte sina strumpor på golvet. Och jag unnar mig varenda sekund. Varenda sekund är jag värd och jag låter honom älska mig.
Jag funderar för mig själv ibland och undrar om inte allt detta, som nu händer i mitt liv, är redan planerat. För det känns så välplanerat ibland. De senaste åren känns så välplanerade, från dagen då jag tvingades återhämta mig och arbeta mig upp och hur jag nått alla mina uppsatta mål, ett efter ett. Jag vet att jag har tjatat om det, men jag måste på nått sätt se till att påminna mig själv om allt jag har åstadkommit och se till att jag aldrig glömmer min egen styrka, min egen kompetens. Att jag kan. Och hur allt har lyckats för mig, i min egen tid och takt och när jag har varit redo. 
Jag tror nog allt att det var meningen att jag skulle träffa just Martin, just nu. Just nu när något sa att det var dags, och det är dags med honom. Jag har fått en chans här nu och det är inte lättvindigt jag tar den men ack så ljuvligt. Jag har fått en andra chans att leva min dröm om familjelivet. Och jovisst är jag och pojkarna en familj i sig, men det kompletteras med en man,. En fadersgestalt åt mina söner som de längtar efter och en älskade för mig. Och äktenskap ligger runt knuten, för att det är så rätt. Här är mannen i mitt liv. Tredje gången gillt. Lucky number three. Så barn och äktenskap och hela rosa familjeidyllen. Kan det bli bättre än så?
Ja det går fort men varför ska vi vänta? För vems skull ska vi vänta när vi brinner för varandra? Vi vill att det ska gå undan. Vi trivs och gläds och vi hoppas att våra närmsta gläds med oss och stöttar oss. Martin och jag är lika, vi släpper inte in människor så lätt men varandra tog vi oss an direkt. På studs och magnetiskt magiskt. Och vi ville inte släppa taget, bara bli närmre.
Och Martin råkade komma under sådana perfekta omständigheter, just som jag faktiskt behöver honom som mest. Jag visste det inte från början men ju mer jag ser mig omkring i mitt liv just nu, så ser jag meningen med hans närvaro, hur han fyller vissa rum jag inte visste jag skulle få. Som det gamla talesättet säger: Mister du en står där tusen andra. Och i mitt fall har jag mist nått i mitt liv på sistone och är mitt uppe i att mista mer och jag har Martin här hos mig. Så jag fick nått nytt just som jag kastat bort nått gammalt. Jag har ersatt negativa influenser med positiva, helt omedvetet. Och det kan knappast bli bättre än så. Och jag unnar mig detta. Varenda sekund. Jag vill njuta av min nya kärlek och inte sörja förlusten av de människor som glider ur min famn och mitt liv just nu. Jag vill fokusera på min familj och mina närmsta vänner som ger mig lycka och kärlek istället för de människor somn jag måste kassera. Jag sörjer ingen förlust mer, jag njuter av min lycka.
July 6th, 2009 at 9:32 pm
jag är jätteglad för din skull, himla härligt att det gått så himla bra och att allt känns så bra även i vardagen! För det ärjust i vardagen provet sitter känns det som. Och det är så härligt att ni redan har den tillsammans
July 6th, 2009 at 9:33 pm
Finn ingen smajl gubbe som gråter här. Men jag gråter.. tårarna strömar ner för mina kinder när jag läser din aord, när jag känner din lycka. När jag läser kan jag känna din kärlek, dina känslor och jag e så förbannat lycklig för DIN skull. För er skull. Tänk att kärlek ännu existerar för vissa. Tänk att jag skulle få uppleva dagen då Missmaddis ÄLSKAR igen….
Du är verkligen värd din vikt i guld, du förtjänar all lycka du känner. Du förtjänar detta mer än någon annan…
July 6th, 2009 at 10:05 pm
glad för din skull! du förtjänar det bästa, maddis! keep rocking!
July 6th, 2009 at 10:26 pm
Nej du vet vart jag står i saken… vet man vad man vill, varför vänta?
Känner man till alla konsekvenser, har man en spelplan, vet man vad man kastar in sitt huvud i och är verkligen redo för det, så finns det ingen anledning att vänta.
Ibland säger det bara…..klick
July 7th, 2009 at 12:01 am
Önskar dig och dina 3 killar all lycka… Kram
July 7th, 2009 at 2:58 am
July 7th, 2009 at 7:27 am
Grattis till samboskapet!
Jag tror det kommer gå finfint för er, och vilket vackert bröllop det kommer bli!! Ha en underbar dag!
Skit i alla som säger att det går för fort! Mina föräldrar träffades i okt, flyttade ihop någon månad efter, förlovade sig på julafton och gifte sig på midsommarafton, mindre än ett år efter. För drygt 2 veckor sedan firade de 30-årig bröllopsdag. En liten solskenshistoria!
July 7th, 2009 at 9:07 am
Du skriver fint. Jag är inte alls den personen som kommer att påmina dig om detta inlägget om några år när du skriver något helt annat. Jag tror dock att det är bra…. vissa dagar när allt inte är rosenrött kan du ju själv läsa vad du skrivit så du kan påminna dig själv om varför du verkligen vill och sluta tjata om städning och tandkrämstuber.
Lycka till
July 7th, 2009 at 9:32 am
Det är helt sjukt hur jag fastnar när jag läser din blogg.. du skriver så otroligt bra att det är sååå svårt att slita sig trots att man har hundra saker som ska göras..
Grattis till samboskapet! Kör på så det ryker.. är det rätt så är det liksom! Ingen annan än ni två vet vad som är rätt för just er!
July 7th, 2009 at 9:39 am
Grattis! Känns det rätt så varför vänta! Jag flyttade ihop med min fru snabbt och förlovade oss snabbt! Sen va andra tycker är deras problem! Man ska göra det som känns rätt!
Och det är skit kul att höra att det går så bra!!!!
July 7th, 2009 at 9:46 am
Folk kommer alltid ha åsikter och synpunkter på allt möjligt och framförallt när det gäller andra personers lycka.
Har det gått FÖR snabbt??
Tja, jag tycker nog det gjort det. Knappt kännt varandra och snart ska ni gifta er.
Men har jag med det att göra?? Nej, det har jag inte.
Ni är 30 år gamla (eller hur gammal han nu är vet jag förvisso inte), men ni är iaf inga tonåringar. Ni gör det ni känner är rätt och jag önskar er all lycka.
Skit i folket som önskar annorlunda
July 7th, 2009 at 10:08 am
Fy fan va underbart… Och det är ju som du säger varför ska man vänta? Vänta på att alla andra ska tycka att det gått till på rätt sätt?? Nä skit i det ni vet vad ni känner och hur bra nu mår av varandra… Jag blir såååå glad för både dig och dina barn det här är ju verkligen något ni behöver. Jag hoppas nästan att barnens “riktiga” pappa läser din blogg och ser hur lyckliga ni är nu!!!!! You gooooo girl!!!!!!!
July 7th, 2009 at 11:00 am
Det låter underbart Maddis! Kan det ha & göra med The Secret mån tro?
Du är värd varenda sekund
July 7th, 2009 at 11:11 am
You go girl! Du gör helt rätt i att flytta ihop om det känns bra! Ingen annan har med det att göra! =)
July 8th, 2009 at 4:59 pm
Hej Madeleine!
Du känner inte mig och jag har inte läst din blogg förrän idag. Jag gillar din stil
Min väninna som troget läser din blogg tipsade mig idag om att jag skulle gå in och titta på den av anledningar som jag inte kan skriva här.. Jag behöver berätta något för dig, men endast för dig, vill du maila mig? 
Mvh Sara
July 8th, 2009 at 11:31 pm
Följ ditt (och pojkarnas) hjärta, det finns alltid töntar som ska tycka en massa om ens val här i livet. Jag och min man gifte oss efter endast 4 månader tillsammans och nu i september så firar vi 4 år som gifta
När det är RÄTT så vet man det inom sig! All lycka till er två och vilken glädje att barnen verkar lika lyckliga som du 
Kram 