Kanske dags att börja fundera på att införskaffa nya byxor..?

Nu vet jag i alla fall vart en del av min novemberlön måste gå till..
*Phini’s födelsedag: presenter och kalas.
*Julhandling: Julklappar
*Kläder: Definitivt nya byxor…

Hur fan ska pengarna räcka?
Välkommen till en ensamstående mammas i-landsproblem..

Ibland kan jag ha svårt att förstå vissa människor. Jag kan ha svårt att förstå hur de resonerar och varför. Och i synnerhet människor som gör saker medvetet, som påverkar någon annan negativt. Jag förstår inte det. Utan egen vinnings skull, utan bara på ren pin kiv. Och när vuxna människor regredierar och är elaka. Varför?
Idag ska jag ägna några minuter att berätta om min vän Maria.

Min vän Maria och jag fick kontakt via internet, som en del av mina andra vänner. Vi har träffats IRL, kramats och fikat och vi pratar via telefon. Jag kan nog inte minnas exakt när, hur eller var men Maria har säkert bättre koll. Maria är en underbar människa, från lilltån upp till sina hårtoppar. Hon är otroligt vacker och en fenomenal mamma till sin efterlängtade son William. Hon är gift med sitt livs kärlek och mamma till två änglabarn. Maria har inte haft det lätt, hon heller. Alla har vi vårt bagage och så även min älskade vän Maria. Hon lider av sjukdomar som heter bl.a  polyfibromyalgi, lumbago, myofaracit som man kan läsa om på hennes hemsida. Hennes tillstånd gör att hon o korta drag får leva varenda dag i kronisk smärta och vissa dagar är det så svårt att hon knappt kan ta sig ur sängen. Hon får starka preparat utskrivet av läkare för att kunna ta sig igenom dagarna. Och det är ganska uppenbart att hon inte är arbetsför och därmed sjukskriven. Hon har blivit erbjuden om att få bli sjukpensionär men hon vill inte det. Hon vill verkligen kunna jobba, med vadsomhelst, även om det är nått litet och även om hon inser att hon faktiskt inte kommer bli bättre.
Maria skriver blogg, precis som jag, och har gjort det ganska länge. På sistone har hennes blogg mestadels handlat om bortgången av sin älskade mamma. Hon har lagt in dikter, bilder och berättat om saknaden och som en inbiten bloggare kan jag förstå hur det känns bättre att kunna skriva av sig. Jag har ju själv sagt att mitt skrivande är min terapi.
Hon skriver även en del om sin vardag, hur det är att leva med smärtan.
Marias hobby är scrapbooking. Hon är en pysslig kvinna som gör lite kort och album, precis som jag tycker hon om att skapa. Även det vill jag faktiskt kalla en form av terapi och ni som sysslar med liknande kan förstå. Terapi är bra för alla, det gäller bara att hitta sin egen nitsch, som får oss att må bra.

Men tydligen så var det inte bra för den människan  som anmälde Maria till Försäkringskassan. Tydligen är det inte okay att man skriver blogg när man är sjukskriven. Tydligen är det inte okay att ha någon hobby, inte ens att sitta och klippa och klistra kort. För Marias blev anmäld av någon som valde vara anonym, Och jag förstår inte anmälaren. Är det avund det handlar om? Är det avund att hon har ett vackert barn, gift med en bra man och har ett vackert hem? Är det avund att hon är så vacker eller är det avund att hon “slipper” jobba och kan gå hemma? För om ni frågar Maria, så hade hon gjort vadsomhelst för att slippa smärtan och kunna jobba istället. Eller är det bara elakhet? Ja. För det tycker jag att det är.

En sida av mig undrar VAD finns där att anmäla?
VAD?!
Att hon skriver blogg? So madderfakkin what?! Det är ju knappast så att hon skriver om sina bergsklättringar hon utövar trots hon säger sig vara oförmögen. Det är långt ifrån att hon bloggar om tretimmars pass på gymmet som hon inte kan. Hon skriver om sin vardag. Hon skriver inte lika mycket eller ofta som jag och hon bloggar mest via mobilen så det vore långt från sanningen att säga att hon bara sitter vid datorn för jämnan. Och även OM hon hade gjort det – so madderfakkin what? Hon är sjukskriven och har ont vad hon än gör så låt henne sitta om det känns bättre?
Och hennes hobby, hennes scrapbooking. Jag förstår inte problemet. Hon är sjukskriven och får därför inte lov att pyssla? Hon får inte göra ett eget personligt gratulationskort till vänner för att hon är sjukskriven? Hon gör ju det hon är förmögen, inte mer. Jag har missat nått helt.
Och ja, Försäkringskassan måste ju undersöka alla anmälningar kommer in, även hur befängda (i min mening) de än må vara. Men seriöst, en vardagsblogg och scrapbooking. Är det verkligen skäl att dra in hennes pengar? Har de ens tagit sig tid att titta på hennes blogg och göra en egen bedömning?

Jag tycker att det är sanslöst. Jag tycker det är fantamig helt otroligt, att människor kan sjunka så lågt – för vad? För inget annat än ren jävulskap.Det som ska skilja oss människor från djur är vår utvecklade förmåga att kunna tänka i flera led och jag blir väldigt rädd när jag ser, om och om igen, bevis på människor som är detta oförmögna. För tänkte denna anonyma anmälaren i flera led?
”Om jag anmäler henne, drar de in hennes pengar. Om de drar in hennes pengar så rubbas deras ekonomi. De har ju barn att rå om och ett boende som ska underhållas och utan deras hela inkomst riskerar de….”
Nä. För så långt, i så flera led, tänkte inte denna anmälaren. Så det måste ju ha varit en IQ-befriad människa, själv oförmögen att arbeta som en människa.
Om det hade varit så att Maria hade ljugit om sin sjukdom och levt ett mer aktivt liv än vad hon gör, fine. Det är inte rätt att lura staten. Men så är inte fallet. Marias sjukdom är styrkt av läkare. Sen om hon skriver en dagbok i ett kollgegieblock eller om hon gör det på internet, whats the difference?
Sen om hon vill sitta ner och knåpa ett kort, who gives? Innebär det att hon inte är sjuk längre?

Jag blir rädd.. jag blir rädd när det finns människor som medvetet skadar andra på detta sättet bara för att vara elaka.
Läs gärna Marias blogg själv: http://www.mariamalmgren.com/ och ge henne gärna ditt stöd. Ni har alltid varit fenomenala att stötta mig i svåra stunder och min vän Maria behöver lite av det nu.