missmaddis

Så många bloggläsare.. Och inte en enda nominering till Mix Megapols tjejplan!

Om ni vill ha mycket intressant och kul att läsa i bloggen så tycker jag att ni ska NOMINERA MIG till tävlingen. Ju fler nomineringar, desto större chans att jag får komma iväg och ju mer intressant har NI att läsa! Kom igen, it’s a win/win!
Nominera! Det kan ni göra här:

http://www.mixmegapol.se/tjejplanet

För visst förtjänar jag en liten semester? Jag har aldrig ens varit utomlands! Jag är typ.. bara mamma!

Kom igen.. Pretty, pretty please!
Unna mig!

Jag ringde sjukgymnasten och berättade mitt problem. Vi snackade en stund och sen skulle han ge mig en tid. “Madeleine Ekenstéen hette du?” frågade han.
“Vilket minne du har! Eller tar du anteckningar under tiden?” skrattade jag.
“Jag känner igen ditt namn. Vi har nog träffats förr, du hade väl problem med din axel…?”
Och mycket riktigt, det hade jag nästan glömt.
Han frågade hur det var med min axel, om det hade blivit bra och jag undrar hur i helvete han kan minnas mig. Det var 2009 jag var där. En gång. I omkring 10 minuter. Och i hans yrke, som med mitt, träffar man nya människor på löpande band.
Nog för att jag har dåligt minne men inte fan brukar man minnas en människa man pratade med i tio minuter EN gång, för nästan två år sen?
Jag skrev om det här: http://missmaddis.com/2009/11/13/mina-barn-fick-varsitt-gevr-i-nven/

Antingen har han ett fenomenalt minne eller så måste jag hunnit, på tio ynka minuter, göra ett sjuhelvetes intryck.
För JAG minns då inte kunder jag piercade 2009, de också med tiominuters-intervaller.

Jag fick en tid i alla fall. Den 29/3.

Ikväll sitter jag med en febrig flicka. Jag luktar sur spya som hon förärade mig och väntar på att hon ska somna så jag kan ta ett varmt skumbad.
Jag anade hon skulle bli sjuk. Hon sov apdåligt inatt och ville bara sova i min famn med huvudet mot mitt bröst. Mysigt ja, men obekvämt.
Idag har hon sovit mer än vanligt och varit klängig. Hon har ju börjat krypa efter och sträcka upp armarna och gnälla när hon vill vara i famnen. Och idag har det varit mycket av den varan.
Men varför vara trött på kvällen…?

[med inspiration från carlatycker] 

Tänker du skaffa barn? Testa följande först:

Test 1:
Kvinnor: För att förbereda dig för moderskapet – ta på dig en morgonrock och knyt fast en säck bönor på magen. Låt den sitta kvar i nio månader. Efter nio månader tar du ut tio procent av bönorna.
Män: För att förbereda dig för faderskapet – gå till apoteket, töm innehållet i din plånbok på disken och uppmana personen i kassan att ta för sig. Fortsätt sedan till stormarknaden och ordna så att din lön kan betalas ut direkt till dess huvudkontor.

Test 2:
Ta reda på hur nätterna kommer att bli: Mellan fem och tio på kvällen går du runt i vardagsrummet med en blöt påse som väger mellan fyra och sex kilo. Klockan tio lägger du ner påsen, ställer klockan på midnatt och går och lägger dig. Gå upp klockan tolv på natten och gå runt i vardagsrummet med påsen till klockan ett. Ställ klockan på tre. Eftersom du inte kan somna om går du upp klockan två och tar något att dricka. Gå och lägg dig 02.45. gå upp när väckarklockan ringer klockan tre. Gå omkring och sjung i mörkret fram till klockan fyra på morgonen. Ställ klockan på 05.00. Gå upp. Laga frukost. Håll på med detta i fem år. Och se glad ut.

Test 3:
Gröp ur en melon och gör ett litet hål i sidan på den, ungefär en golfbolls storlek. Häng sedan melonen i ett snöre, fäst i taket och låt den svänga från sida till sida. Ta en sked uppblötta frukostflingor och försök sedan mata den svängande melonen samtidigt som du låtsas vara ett flygplan. Fortsätt tills hälften av flingorna är slut. Tippa ner resten i knät. Nu är du redo att mata en ettåring. Som förberedelse för lite större barn smetar du kaviar i soffan och sylt på gardinerna. Göm en fiskpinne bakom stereon och låt den ligga där ett par månader.

Test 4:
Att klä på småbarn är inte så lätt som det kan verka. Börja med att köpa en bläckfisk och en nätkasse. Försök lägga ner bläckfisken i nätkassen så att inga av armarna sticker ut. Tillåten tid för detta: hela morgonen.

Test 5:
Glöm sportbilen och köp en Volvo. Och tro inte att du kan ställa den fläckfri och glänsande på garageuppfarten. Familjebilar ser helt enkelt inte ut så. Köp en chokladglass och lägg den i handskfacket. Låt den ligga. Tryck in smågodis i bandspelaren. Smula sönder ett storpack chokladkex i baksätet. Dra en kratta längs bilens båda sidor. Så där. Perfekt!

Test 6:
Träna på att gå ut. Vänta utanför toaletten i en halvtimme. Gå ut genom ytterdörren. Gå in igen. Gå ut. Gå in igen. Gå ut och ta några steg på trädgårdsgången. Gå tillbaka. Gå nerför gången igen. Gå mycket, mycket långsamt på gatan i fem minuter. Stanna och inspektera noga varje cigarettfimp, tuggummi, smutsigt papper och död insekt längs vägen. Gå samma väg tillbaka. Skrik att du inte tänker vänta längre tills grannarna kommer ut och stirrar på dig. Nu är du redo att gå ut med ett litet barn.

Test 7:
Åk till stormarknaden med något som äger största möjliga likhet med ett förskolebarn – varför inte en fullvuxen get? Om du tänker skaffa fler än ett barn tar du med dig flera getter. Ordna din veckoinköp utan att förlora getterna ur sikte. Betala för allt som getterna äter eller förstör.

Test 8:
Lär dig namnen på alla figurerna i Teletubbies eller Power Rangers. När du upptäcker att du står i duschen och nynnar på signaturmelodin till Björnes magasin har du kvalificerat dig för att bli förälder.

Test 9:
Ett mycket gott råd är att upprepa allting du säger minst fem gånger.

Test 10:
Innan du slutligen bestämmer dig för att skaffa barn ska du söka upp ett par som redan är föräldrar och kritisera deras uppfostringsmetoder och brist på tålamod, och för att de låter sina barn löpa amok. Ge dem goda råd om hur barnens sovvanor, potträning, bordsskick och beteende i stort kan förbättras. Passa på att riktigt njuta – för sista gången i ditt liv sitter du inne med alla svaren.

“Du har.. SJUTTON.. samtal före i kön. Vill du bli uppringd? Tryck ett”
*1*

Jo jag ringde vårdcentralen och de ringde upp mig. Sköterskan undrade vad det gällde. “Jo eh, mer än en grej. Jag brukar liksom samla på mig åkommor och sen ta allt på en gång!”
Tydligen var det inte så roligt som jag själv tyckte. Haha.
Nåja. Mitt knä – jag berättade om mitt knä och hon sa direkt att det är inte läkaren man ska till då.
Nähä?
“Vi brukar skicka sånt till sjukgymnasten så får de titta på det”
Okay. Det känns lite som… som att man lämnar in sin bil till en billackerare när motorn havererat.
Så om jag går till sjukgymnasten och han misstänker att det är jävligt fel på exempelvis menisken och att den kanske bör opereras, så måste han skicka mig till läkaren ändå? Omständigare, tycker jag. Men det kanske bara är jag. Men ja ja, säger sköterskan att det är sjukgymnasten jag ska till så är det så.
MNTS: Ring sjukgymnasten.
“Det var det ena, vad var det sen” undrade sköterskan.
Jag berättade om mina magbekymmer och att jag fått medicin mot det förr och när hon fick mitt personnummer kunde hon kolla min journal. “Jo, du fick Lanzo 2007. Ska jag förnya det till dig?”
Ojdå.. är det så lätt..? Att få medicin sådär? 4 år senare, samma problem..
Jag trodde att det skulle vara bäst att bli undersökt, lämna prover eller NÅTT, inte bara ringa och få medicin sådär. Jag har ju magsår/magkatarr och det är tydligen inget som försvinner utan på sköterskan lät det lite som att det kommer jag alltid ha och alltid käka medicin mot. Jippi? Men man ska tydligen inte kolla upp det ordentligt heller. 

Jag undrar om jag kanske inte borde ta och kolla upp min mage ändå, sen min magsäcksop (1999). För eftersom de flesta efter en sådan här op (VBG, “den lilla”, som inte längre utförs) fick omopereras eftersom effekten och resultaten var dåliga. Och detta bandet man då fick runt magsäcken gick upp/gick sönder/töjdes. Men min verkar vara lika tajt mu som för över 10 år sen. Inte undra på att jag får nmäringsbrist/vitaminbrist och allt när man blir mätt på en köttbulle och sen spyr upp den igen. Haha. Jo, den största biverkningen efter just MIN operation var lite bulemi. Smällar man får ta, eller hur. 

Men det får bero just nu. Det är liksom inget akut. Just nu har jag så jävla mycket annat i mitt liv som måste ordnas. Magen måste fixas så jag slipper ha ont ständigt, knäet måste fixas så att jag kan fungera normalt, sen det andra får bero just nu. Jag måste bara fixa mig själv så jag är duglig nog att ta hand om allt annat i mitt liv. Och det är ju en handfull det här.. med jobb, ungarna, räkna föräldradagar och räkna kronorna, fixa ditten, fixa datten, ringa dit, möte dit osv .. Inte undra på att en stackars ensam morsa till tre får magsår.

Tjohej!