missmaddis

Mitt på käften! Det förtjänade jag i och för sig.
Should’ve seen it coming..

Jag kan väl inte direkt påstå att vi växte upp tillsammans, jag och kusinerna på pappas sida. Men plötsligt, utan förvarning (det måste ju ha hänt nått) så sågs vi aldrig mer. Jag var ganska liten den sista gången vi sågs. Mina två kusiner Linda och Camilla. Men nu är vi vuxna. Vi har “råkat” springa på varandra de senaste åren, jag och Camilla. En gång utanför en butik, en annan gång på en fest. Bägge gånger som hastigast och utan at man direkt kunnat sitta ner och prata. Men sen har vi ju facebook. Där kan man “connecta”.

Så vi bestämde att ses. Idag kom Camilla hit med sin man Pontus (som jag för övrigt “känt till” i många år, långt innan han blev tillsammans med, gifte sig med och fick barn med min kusin, han hängde mycket med gemensamma vänner i denna byn) och deras barn. Sjukt trevligt. Jag känner igen mig själv en hel del i Camilla, det är ord och inga visor och hennes sätt till sina barn är skrämmande likt mitt – släktdrag? Haha. Jag kommer definitivt att hålla kontakten och ses oftare – jag gillar fan henne skarpt. Men hur går nu släktledet? Hennes barn blir mina kusinbarn, vad blir mina barn till hennes barn? Nästkusiner, syssling eller pyssling?

Och här bakas det bröd utav bara helvete! jag hittar på recept och smaksätter med allt och lite till. Jag har säkert 10 olika sorters mjöl hemma, 10 olika sorters kryddor och några frön, kärnor och kross. MEN – alla bröd blir fan SMÅ, trots att jag alltid följer grundrecept för stora bröd.
VARFÖR?! Sjukt enerverande.