Är det dags nu?  1


Det är inte alltför ovanligt förekommande att människor i liknande situation som jag ofta befinner sig i samma sits som jag just nu gör. 

Då man lever med kronisk värk så har man ibland ganska okej dagar. Dessa dagar borde vi vila (men det gör vi alltid annars med ju?) men istället så kör vi på – glada att KUNNA göra det lilla vi vanligtvis inte kan. Men när det lagt sig så kommer det. 

Två steg bak. Ett fram. Två bak. 

Här är jag nu – på mina två steg bak. Efter en natt med i stort sett obefintlig sömn och enorma smärtor så tackar jag för mig och undrar om det är long overdue med den sjukskrivning min läkare pratade om i februari. Den jag försökt undvika. Den som ställer till det ekonomiskt och för min man och hans jobb och allt vad det heter. 

Har jag något val? Kan jag göra något annorlunda? Frågorna är många och frustrationen på topp. 
Tack och hej. 


Lämna en kommentar!

En tanke om “Är det dags nu?