Dagsarkiv: 20 oktober, 2017


Vem vet just hur trasig en själ kan vara?  4

Så, nu är mitt första steg taget. Idag var mitt första besök på psykiatrimottagningen för en bedömning.  Jag satt där i två timmar (de borde haft bekvämare stolar för min rygg är FUBR nu) och pratade med en läkare och en psykolog. De hade helst sett att jag hade en anhörig med mig som kunde beskriva hur jag var som liten men som ni förstår finns inte den möjligheten. Jag fick beskriva utifrån minnen och sånt jag hört. 

Ju mer jag faktiskt pratar om hur jag funkar och mer jag fått påpekat för mig inser jag att jag kanske inte fungerar som andra människor. Först när man säger det högt och hör sig själv och verkligen tänker efter blir det verkligt. När man sänker garden och lägger stoltheten åt sidan och rannsakar sig själv med en hundraprocentig ärlighet, då ser man plötsligt… Sen vad det beror på hoppas jag att psyk kan svara på. 

De bedömde i alla fall att jag behöver en utredning. Men inte (bara) en adhd utredning utan en mer omfattande utredning. Der finns ju så mycket annat i min bakgrund som kan spela roll som incest och sexuella övergrepp, mobbning och en traumatisk barndom överlag. Och ingen har väl egentligen rotat i det och ingen behandling har getts heller osv. Jag har liksom bearbetat allt det själv. Så de ville ha mitt medgivande att hämta mina gamla journaler från BUP och läsa det först innan de bestämmer sig exakt för vad de vill göra. Men jag står i kö nu som jag förstår det och de säger att kön ligger på 1-1,5 år. Sen får jag väl se vart jag landar. 

Överlag kan jag väl säga att jag egentligen inte bryr mig om jag får diagnos eller inte  även om mycket av det som kännetecknar just npf diagnoser kan jag relatera till – men huvudsaken för mig är att jag får hjälp med det som ställer till det i mitt liv. Jag har rannsakat mig själv under en tid och inser tydligt att jag kanske behöver lite hjälp att fixa en del svårigheter. Mitt temperament exempelvis. Min startknapp och mitt bristande driv. Min ofokus osv. 

Någonting säger mig att denna resan kommer bli både utdragen och mentalt tömmande. Jag har ju alltid vetat att jag är trasig och att mitt inre är ihoplimmat men just hur trasig jag är kan Jag inte svara på. Jag var ju varit så duktig på att bära olika masker att en del av de fastnat och lurar kanske till och med mig själv? Jag har varit fenomenal på att förneka och förtränga men även på att älta, prata om allt och bearbeta mitt förflutna på mitt eget sätt. Jag har fått distans, men jag undrar hur mycket de ska gräva nu.  

Men fan, nu kör vi.