Inför kommande lösenord: att fråga sig själv.  27


 Så var det detta med lösenordet till de låsta inläggen i bloggen. Vem ska få det och vad ska de nya kriterierna vara? 

De inlägg jag låser är de jag inte vill dela med mig utav till hela världen av olika anledningar. Vissa av mina innersta tankar och känslor vill jag bara dela med mig av till vissa. Somliga saker passar sig inte att alla läser som ex rektorn eller psykologen eller barnens kompisar, bm eller svärföräldrar osv. Vissa inlägg kan skapa onödiga konflikter och jag har vuxit ifrån behovet av uppmärksamhet och att skapa drama. Vissa inlägg är bara mina känslor och även de kan missuppfattas eller kränka andra så det får låsas. Jag har förstått hur lättkränkta människor kan  vara. Och jag vet nu hur människor  kan vrida och vända  på saker till sin egen fördel för att använda det emot mig eller mot min familj i syfte att skada oss. Tragiskt och patetiskt men sant. Så en del inlägg låses och lösenord ges inte till vemsomhelst. 

"<KENOX

Och det är ett val som är mig berättigat. Jag väljer själv vem jag ska dela mina tankar med. Inget konstigare än att man väljer vilken psykolog man vill gå till och vad man pratar om. Att man väljer den ena vännen framför den andra eller den ena föräldern, ena syskonet osv etc m.m 

Taskigt läge men så är det. Trist om vissa människor känner sig uteslutna. Men oftast är det inte personligt. Det är inte alltid det handlar om tillit.  Jag vill samtidigt inte lämna ut lösenordet till någon jag aldrig hört talats om men det kan hända att jag varit naiv och litat på folk som mailat och bett om lösen då de ”… läst bloggen länge men aldrig kommenterat” – till varför jag inte skulle veta vem de är.

De som tidigare har fått lösenordet har varit främst de jag känner till, från början bara släktingar och vänner och senare de läsare som följt bloggen i väldigt många och långa år. De som jag vet utan tvekan vem de är, som blivit vänner trots att vi aldrig träffats. Som ex Cim (mansondust) och Emma (Tamagal) som bägge hängt med sedan min lunardagbok. Det finns en del andra läsare som jag känner till, med deras alias. För att de gett sig till känna. De har kommenterat och/eller mailat. Kontaktat mig på något vis. Ligger på mina vännerlistor på olika sociala medier osv. 

Tillit

Jag har delat ut min tillit och mitt förtroende alldeles för lättvindigt. ”som man känner sig själv känner man andra” är inte alltid ett ordspråk man alltid kan följa eftersom jag aldrig någonsin skulle bryta ett förtroende. Oavsett om jag skulle börja tycka illa om en människa eller de skulle såra mig osv – det är något som inte har med dem att göra, det är min moral. Det är för min egen moral- och samvetes skull jag skulle hålla mitt löfte om tystnad. Men alla människor är inte sådana. Så därför kan man inte lita på alla eftersom alla inte tänker likadant som jag. 

Så fråga dig själv, innan du ber mig om lösenord, varför skulle jag lita på dig? Om du inte har ett svar på de frågan så fråga inte mig om lösen. 

Det står mig klart och uppenbart att jag kommer ge lösenord till de som jag vet vem de är först och främst. Så om du vet själv att du aldrig ex kommenterat eller gjort dig till känna innan (såvida du inte känner mig IRL) så kan du glömma att du får lösenordet. Det spelar ingen roll om du haft lösenordet förr. 
· Börja kommentera, visa att du finns, så finns möjligheten länge fram att få lösenord. Jag hade inte brytt mig om kommentarer överhuvudtaget om det inte var för just detta – jag behöver veta att det faktiskt är en läsare som ber om lösen och inte någon ny med fejknamn/mail osv med maligna intentioner. Nu finns förvisso sannolikhet att det skulle vara en stamläsare sen år tillbaka som är en liten råtta och ger bort lösenordet alt berättar vad som står i låsta inlägg men det kommer jag få reda på i så fall. Förr eller senare. 

Jag kommer även vara restriktiv även med vänner IRL, bekanta, grannar och släktingar. Jag kan med handen på hjärtat säga att jag inte litar på alla IRL heller. Och många av de som läser (som känner mig) ger sig sällan till känna heller. Så börja med det. Och samma sak här; varför skulle jag lita på dig?
Bara för att någon har träffat mig nån gång IRL, stått och snackat med varann i affären eller vid skolan så innebär det inte att vi är vänner, att vi känner varandra och att de skulle ha lättare att få lösenordet. Jag överväger att inte ge släktingar lösenordet överhuvudtaget. 

Och till alla som läser min blogg och vill ha lösenord. Ta en genuin och ärlig titt på dig själv och granska dig själv innan du ens överväger att be om mig lösen. 

· Brukar du prata om en tredje part med andra i nedlåtande ton? Ex ”Alltså jag såg Lisa på Ica. Hon ville inte köpa fredagsmys till sina barn, så jävla taskigt av henne” – sånt är så onödigt. Man vet sällan/aldrig hur saker och ting ligger till och att börja sprida rykten och tala illa om andra är fel och framförallt elakt. Det kan skada mer än man tror även om man tycker det är en oskyldig grej. Och det, helt i onödan. Och detta i synnerhet då det gäller saker som inte rör en själv. Annat vore om man återberättar en händelse man själv är delaktig i. 

· Brukar du ha svårt att hålla hemligheter? Ex ”Jag borde inte berätta detta för dig så sög inte att jag sagt det men […]” – Ja du förstår nog. Fråga mig inte om lösen. 

Ja ni förstår säkert vart jag vill komma. Jag återkommer när det blir aktuellt med lösenord för i dagsläget finns inga nya låsta inlägg att läsa. Jag kommer skapa en särskilt mail som handhåller distribution av lösenord och dit ska man få maila och  be om lösenord om man tycker att man vore berättigad (se ovan) så får jag ta ställning  till det då. I det mail man då skickar till mig med förfrågan ska man utöver en presentation (och kanske inflika om varför man bör ha lösen, hur länge man läst osv) även delge uppgifter som kan styrka identitet, ex Facebook, Instagram, telefonnummer osv etc 

Så med det sagt; fortsättning följer. 

Namaste motherfuckers. 


Lämna en kommentar!

27 tankar om “Inför kommande lösenord: att fråga sig själv.