Som de flesta av er kanske märkte så var bloggen nere hela dagen igår och nej, det var inte meningen, det handlade inte om underhåll. Eller jo, det började som underhåll av bloggen då jag ville förbättra den men någonting gick åt helvete och min tillgång till bloggen försvann och den hamnade i koma. Emma ringde mitt i allt och undrade om jag ville hänga med en runda till IKEA så jag lät bloggen vara och följde med Emma.
Vi handlade inget på IKEA men jag ville bjuda Emma på lunch där i alla fall. Två gravida kvinnor + mat = YAY.
Och jag lärde mig det, att Ikea är ett bra ställe att bjuda någon på lunch på. Det blev varsin tallrik med köttbullar och mos, varsitt glas läsk, kaffe & bakelse för typ 58 kronor allt som allt. LÖJLIGT billigt. Om jag nån gång ska bjuda någon på nått att äta så blir det fantamig IKEA det blir. Haha.

Pojkarna sov över hos mormor och morfar inatt så jag hade kvällen för mig själv. Jag gick hem och tog ett varmt bad, satte mig och fixade med bloggen och fick rätt på det efter ett sjuhelvetes letande och trixande. Sen fixade jag alla godispåsar inför kalasdagen (idag).
Jag bäddade i soffan och somnade framför TV’n. Det var mysigt, faktiskt.

Jag hade ställt alarm på mobilen till 08.30 för att hinna vakna och fixa det sista inför kalaset men vaknade 05.45 i hemska förvärkar och var säker på att det var dags. Nu börja det..! Jag hann tänka hundratals tankar inom loppet av några sekunder.. “Ska jag ringa Björn och mamma NU eller vänta lite? Vem fixar kalaset, kan Emma och pappa göra det?? Måste jag ställa in kalaset?”
Lotta skickade ett godmorgon sms till mig och jag svarade med att jag hade ont som fan. Hon ringde upp mig och vi pratade en stund i telefon. Jag gick upp och gjorde kaffe när jag insåg att jag inte skulle kunna somna om. Sen var jag ju vaken.. och allt jag kunde göra var att ta det lugnt och vila så mycket jag hann innan kalaset för att inte riskera att sätta igång något på riktigt. Så jag blev i stort sett liggande i soffan. Vid 08.30, som planerat, gick jag upp, klädde mig och sminkade mig, fixade håret, plockade fram det jag skulle ha med mig och samlade det i en stor papperspåse och gick och la mig på soffan igen för att vila ännu mer och stannade där tills klockan var 11.30 och jag skulle bege mig till linbanan och förbereda. Väl där blåste jag upp några ballonger som jag knöt fast på staketet och sen kom Björn och Rasmus dit, mina föräldrar och mina barn kom dit och sen trillade Emma in och alla barnen kom en efter en med presenter och spring i benen.  Allt gick precis som planerat på kalaset. Alla barnen lekte bra, åt korv som Björn grillade, drack saft och åt glass och lekte lite till. Laaiti öppnade sina presenter och inom kort märkte vi årets present-tema. De flesta föräldrar tänkte likadant och det är väldigt fascinerande hur de lyckades välja likadana presenter: årets tema: Vattenpistol/gevär. Och det var uppskattat må ni tro. Den ena större än de andra, vissa redan fyllda med vatten. Han fick många presenter och uppskattade de alla och alla barnen tyckte det var roligt.
Barnen hämtades en efter en och vissa mammor hade valt att stanna och det var trevligt att få chans att prata med de utanför dagis. De stannade och lekte med barnen, åt korv & glass med oss och umgicks.
Och jag hade mamma, Björn och Emma där som hjälpte mig, för som ni kanske förstår var jag både trött och hade ont och inte alls mycket ork eller krut i mig.
Kalaset blev BRA och bebisen stannar i magen lite till.

 
Efter kalaset gick jag och barnen hem till mina föräldrar (som vanligt, vi bor praktiskt taget där numera) och jag var i sängläge resten av eftermiddagen, med sammandragningar och förvärkar emellanåt och väldigt tom på energi.
Nu är kvällen kommen och pojkarna kommer förmodligen somna sött om ett tag och jag ska stanna i soffan ikväll och ta det lugnt och vila och hålla bebis i magen – hon kan inte födas riktigt än (även om jag egentligen VILL det) för att jag har EN liten grej kvar att fixa.. som förhoppningsvis är löst i början på veckan.

Vilken lång dag det blev för mig igår. Phini skulle ju på kalas också. Jag hade fått för mig att det började 11.45 men jag hade fel såg jag när jag tittade på inbjudan och vi gick hemifrån 11.15- Shit. Vi sprang ner till badet där kalaset var och hittade rätt till slut och jag ursäktade mig. Phini var väldigt förlåtande. Jag bad om ursäkt till honom med på väg dit och han svarade med ett “det gör inget, mamma” 
Men mamman/mormodern på kalaset verkade inte lika ödmjuk som jag och mina barn utan jag tyckte mer vi blev bemötta med sura miner. Och oftast när eftersläntrare kommer till kalas har jag aldrig upplevt det så negativt som igår. “Jaha, inga badbyxor heller” undrade hon surt. Nä – för jag visste inte att de skulle BADA. 
Jo kalaset var på badhuset men jag tillhör inte kategorin som tar någonting för givet. Många offentliga ställen arrangerar och hyser barnkalas där man tilldelas ett separat rum utan direkt anslutning till inrättningen man befinner sig på. Jag trodde det var så med. Så nej, han hade inga badkläder med dig. Så jag svarade det, att jag det stod ju ingen information på inbjudan. “Du kunde ju ha ringt” fick jag till svar. Ja det kunde jag har gjort och hade med största sannolikhet gjort med om jag misstänkt något. Om jag förutsatt att det fanns mer att veta än det som stod på inbjudan för oftast skriver man sådan information. Om det är maskerad eller tema exempelvis skriver man det.
Så Phini fick låna badbyxor och handduk och det var en sur kärring.
Jag ringde mamma som kunde ställa upp och hämta honom. Jag skulle ju handla och förbereda all mat inför tjejmiddagen.
Björn kom hit med massa verktyg och borrade upp mina hyllor på väggen under tiden vi drack kaffe och snackade och jag bakade och hann med förberedelser.
På menyn stod följande:
Förrätt: Crustader med missmaddis räkmums, toppad med  Caviar och dill.
Middag: Chicken a la King med ris och sallad på Ruccola, minitomater & gurka, kryddor.
Efterrätt: Nougatparfait med hallon/mango-grädde.
Till kaffet: Cupcakes med nougatgrotta och citronfrosting.
När Björn var färdig och kramad och uppskattad (jag vet det låter fel) gjorde jag mig i ordning och plockade undan lite innan tjejerna kom och satte igång med middagen. Allt gick så smidigt och de kom lagom till middag och hade med sig presenter. En häftig Ex-Lover Voodoo docka. Haha, den fick ALLA nålar i sig direkt.
Till Kaeli fick jag/hon/vi en söt grå klänning med leggings. Ska bli kul att få klä henne i det nån gång i sommar!
Efter att vi hade ätit och alla var mätta plockade vi fram spel. Vi testade Sanning och Konsekvens, den elaka versionen och det var kul och vissa av tjejerna fick panik emellanåt. Min panik kom när Emma skulle måla mina läppar med läppstift med ÖGONBINDEL. Lottas skräck kom när alla andra deltagare ska få skicka sms från hennes mobil till vem som helst i kontaktlistan. Då var hon snabb med att radera sina egna kontakter först haha.
Vi plockade fram charader och det var kul som fan. I början var det svårt att komma igång men vi lärde oss snabbt och det var roligt som fan. Ord som man egentligen inte tänker på, som är FÖR vanliga… och roliga sammansättningar. jag fick jucka på Cindys ben, hångla med mig själv och Emma fick ha luftpenis.

Allt i allt. En LYCKAD kväll med underbara vänner.

Jag har inte hunnit blogga odentligt de senaste dagarna, jag har haft fullt upp och det är så jag föredrar det.
På torsdagen drog jag och Emma till IKEA för att köpa det köksbord med stolar jag haft ögonen på men när vi väl var där och SÅG det så ångrade jag mig ganska fort. Det var ju PYTTE litet. Det hade varit helt okay och perfekt om jag bara var ute efter nått jag och mina barn kan ha hemma men nu har jag ju planer på ett nytt år med middagar och allt. Så det gick inte alls. Vilket innebär att allt blev tokigt i min planering att bara köra dit, ta det jag skulle och dra igen. Så Emma och jag fick provsitta bord och stolar tills jag hittade nått som jag faktiskt ändå tyckte om. Emmas förslag gick hem och jag trodde aldtig jag skulle köpa ett bord i ljust träslag. Men Ekfanéer blev det i både stol och bord och vägghyllor. Sen köpte jag en ny servis i svart, tabletter i svart, lite ljus och så.
Emma lämnade av mig vid jobb och när jag slutade för dagen gick jag in på Åhléns och köpte stolsdynor. Emma hämtade mig och jag körde hem. Björn kom förbi och hämtade några presenter jag köpt till honom bara-för-att. Emma är en FENA på att bygga ihop saker, det ska ni veta. Jag hade ställt in mig på en sen kväll och natt och att fortsätta på fredagen men det behövdes inte eftersom Emma stannade tills allt var färdigt och det gick undan, ska ni veta. På morgonen när Laaiti vaknade (Phini sov hos mormor) utbrast han “Mamma, vi har nytt bord!!!” Haha. Men jag är NÖJD och det är fint! Emma trodde inte detta var min stil, hon tyckte det var lantligt. Men lantligt kan faktiskt också vara min stil, tro det eller ej. Särskilt i ett kök – det ska vara mys, samling, kärlek, middag och allt. Men jag är inte förvånad att hon inte trodde det. Oftast har det varit sv art och döskallar för hela slanten men det innebär inte att jag är låst vid det. Jag har ingen “stil” jag tycker faktiskt om det mesta.

Jag tog Laaiti till tandläkaren och var den stoltaste mamman någonsin. Jag kan inte minnas jag sett honom så lugn och snäll. Han klättrade upp i stolen och ville hålla min hand och gjorde som de sa och det gick fenomenalt. Han har såklart inga hål men man kan se vart det är svårt att komma åt med tandborsten. Laaiti såg nästan sövande ut där han låg och jag fylldes av stolthet och sa det om och om igen till honom “Du är så duktig Laaiti. Och så sööööt!!” och lillkilen tyckte nog jag var pinsam,.. “Sluta mamma!”.
Hon frågade om godis och saft och glass och allt vad det heter. Och de berömde honom. Sköterskan polerade hans tänder och satte bananflour på sen gick vi till ICA och han fick välja en leksak. Jag ville uppmuntra och berömma hans exemplariska uppförande.
Sen lämnades Laaiti till mormor och jag drog till jobb.
Det gick bra på jobb och studion var fullbokad och jag retade mig på kunder som hade bokat men inte kom. Jag tyckte synd om de kunder jag hade fått neka för att det itne fanns tider, när de andra kunde ha AVBOKAT. Kim kom förbi jobb och hade med sig en present till mig. En fin påse från Lagerhaus med ett ljus, ett choklad och ett marschmallow hjärta och det hade räckt för att göra mig lycklig. Men hon hade lagt ner ett väldigt generöst presentkort med. Och jag är henne enormt tacksam.

Igår sov Laaiti hos mormor och Phini hemma. Jag möttes av Phini när jag kom hem med ett “Mamma, vilket fint bord du köpt till dig”. Så jag svarade min son att jag köpt det till OSS, hela familjen. Inte bara till mig.

Idag ska Phini lämnas och hämtas på kalas. Jag ska handla hem det sista jag självklart glömde igår, inför tjejmiddagen hemma hos mjig ikväll. Sen ska jag förbereda förrätten, efterrätten och bakverken. Björn kommer över nån gång under dagen och borrar upp mina nya hyllor och jag längtar som fan. Det kommer bli en fantastisk kväll!
God mat (förhoppningsvis) gott sällskap och en kul kväll med några av mina närmsta vänner.

Wish me luck – nu börjar min dag.

Okay tjejer, när ni säger äta tacos, sminka och sjunga singstar och dricka lite gott så trodde jag faktiskt att det var det vi skulle göra. Originalplanen var sminket men det var det som vi gjorde minst utav. Dricka gott trodde jag skulle bli en sidogrej vi skulle göra lite av men råkade bli det vi gjorde mest utav. Så kan det gå när dessa flickorna sätter igång..

Cindy och Lasse hämtade upp mig och vi handlade taco tillbehör på ICA innan vi blev avsläppta hos Lotta. Vi började med maten och drack lite gott och sen sminkade jag mig. Det blev inte godkänt så med tvål i ögonen fick jag börja om. Seriöst Lotta – SKAFFA MAKE-UP REMOVER! Den andra sminkningen blev inte heller godkänt. De föreslog att jag skulle sinka mig ljust – Think Happy!! sa flickorna, totalt omedvetna om hur jag ser ut både osminkad och med ljust smink. De blev snart varse och nånstans hamnade vi på ruta ett – missmaddis får nog ha mörk make-up. No shit, det kunde jag sagt från början. Vi kom nog inte riktigt överens om sminket men det var mest skitsamma för vi hade så kul med Rosa Pantern, cider, sheridans, öl, orgasm, bailey’s och allt vad det heter. Tjejerna började sjunga och det dröjde inte länge förrän jag också rycktes med i stämningen och började dansa och sjunga.

Nånstans under kvällen kom jag på att Cindy och  Lotta planerar att sjunga på mitt bröllop. Jag blev väldigt rörd av självaste tanken men skrämd när jag hörde de sjunga singstar haha. Jag är säker på att de kommer göra bra ifrån sig.
Vi bestämde oss för att dra in till Malmö. Jag visste att Martin befann sig nånstans på Lilla Torg och föreslog att vi gick dit för en gratisdrink och så planerade vi. Jag fick dra lite svart ögonskugga och kajal på tjejerna och vi fixade till frissorna och tog med lite dricka på vägen. Lotta hade en ölburk och jag fyllde en colaflaska med Malibu och mjölk. Massa mumma.  Vi hittade fram till Martin och fick dricka beställd och uppdrucken. Både Cindy och Loytta råkade ut för en slemmig typ på vägen in men jag slapp. Lotta fick ögonkontakt med en kille och bad Martin hämta dit honom, mest för att se om Martin skulle göra det och Martin lydde.  Stackars kille som var på väg ut och blev stoppad av Martin som kom efter. Han måste ha blivit vettskrämd. “Du! Följ med här!”. Han satte sig vid vårt bord, förmodligen för rädd för att göra annat. Sen skulle det utbytas telefonnummer och nån fixade en penna från baren. En neongul highlight penna. Perfekt. Så vi skrev nummer som inte syntes sen började vi rita. Jag skrev Lottas nummer på hennes egen arm –utifall hon kommer bort? Eller  nått. Jag ritade en ruter, hjärter, klöver, spader och nått annat skit på hennes andra arm och målade alla hennes naglar. Sen fick hon allt tag i pennan och ritade på mig – i ANSIKTET! Och på bröstkorgen. Skitsnyggt. Det var först när vi kom ut som vi märkte hur det lös om oss. Vi såg ut att vara strålade med rabies eller nått. Vi bestämde oss för hemgång ganska tidigt, ja tidigt för att vara oss, och tog farval utanför.

Jag tog bussen hem med Martin och CIndy  och Lotta gick ett annat håll. Och där smällde det. På väg till bussen med Martin vek sig benen nästan under mig och den där röda drinken som Martin bjöd oss på sist kickade igång och levde luckan i mig och jag började först skratta som en idiot, åt ingenting och Martin fick nästan bära mig hem. Jag somnade på bussen och Martin väckte mig tre gånger och fick leda mig hem. Jag fick hans tröja på mig och han ick själv i kortärmat för att jag frös och över axeln på min karl hängde min  handväska som för övrigt klär honom snyggt.
Note to self: Julklapp till Martin – handväska.
Jag envisades med att jag inte var så full utan kan gå själv och när han släppte mig styrde jag kosan rakt in i alla buskar och rabatter och upptäckte att jag inte alls kan gå rakt. Knappt gå alls faktiskt. Men Martin fick hem mig på nått vänster och han fick mig i säng. Han bäddade ner mig, la min mobil på laddning och var en riktigt bra pojkvän. Och jag hade en riktig TOPPEN KVÄLL!!

Så kan det gå när man dricker sprit och sjunger singstar.

Söndag. Slutet på en vecka och snart början på en ny. En dag då jag inte har mycket annat planerat än att äta middag med familjen. Mamma bjuder på söndags stek. Barnen är där, hos mormor och morfar. Jag vaknade sent idag och Martin är och jobbar. Han jobbade igår med och med denna dagen idag har han nu jobbat 14 dagar i sträck. Jag får ge han det, han är långt ifrån arbetsskygg. Och det är inte så att han har ett slappejobb direkt, det måste vara tungt att vara ställningsbyggare och bära massa stål flera timmar i sträck. Inte undra på att många ställningsbyggare är muskulösa.

Jag hade middagen klar till Martin och mig när han kom hem igår. Vi satte oss ner och åt lite Tortilla innan jag gjorde mig klar inför Emmas 25-års fest. När vi hade hämtat upp Fia körde vi dit och det bjöds på grillat vildsvin och tillbehör innan tårta och kaffe serverades. Jag och några andra hade lagt ihop till Emmas present och hon blev glad när hon fick den där ErgoRapido som hon hade önskat sig. Jag, Fia och Martin stod lite avsides först, inte vrål hungriga och spande läget lite. Efter ett tag satte vi oss med de andra på gräsmattan och småsnackade. Det var en väldigt lugn och trevlig stämning. Hundarna lekte och försökte sätta på varandra och barnen tultade omkring i gräset medan de vuxna åt och drack gott. Den som förmodligen hade roligast var Jossan som kombinerade sin Detox med rött vin. Kvinnan i hälsokostaffären hade sagt att det var okay med tre, fyra glas rött vin.. men hon sa ju inte hur stora glasen fick vara
Så det var nog ganska uppenbart att Jossan skulle ha väldigt roligt haha.
VI blev inte långvariga, jag och mitt sällskap. Martin skulle ju upp och jobba söndag och när klockan närmade sig 22 frågade Fia mig om vi var å gång hem, hon var trött. Så vi packade ihpå strax därefter och körde hem. Martin och jag tog det lugnt. Han tog en öl och jag ett glas bailey’s och jag satt i sängen med gitarren och plinkade lite och Martin låg och lyssnade. Han överlevde skrålandet. Vi kom i säng ganska tidigt och somnade gott.

Så var det med det. Och idag är det söndag och jag har inga planer. Jag har vikt och lagt undan tvätt, stoppat in en ny runda i tvättmaskinen, plockat undan disk, diskat en ny sats disk och plockat undan lite. Nu ska jag ta mig hem till mina föräldrar och gosa med barnen innan det bjuds på middag.

Sådär ja. Nu har jag klarat av att fylla trettio och att bli firad, både på min födelsedag och på festen igårkväll. Men i allra mest seriöst ärliga grad får jag erkänna att vi inte slog festen jag hade i januari. Varför vet jag inte. Jag vet inte vad det kan bero på. Jag hade så höga förhoppningar inför min 30-års fest, kanske vad det det? Jag skulle inte hoppats så mycket. Jag blev något besviken på både omständigheter och människor. Jag hann även bli något besviken på mig själv.

Dagen började med att barnen hämtades av mormor som hade planerat ett storslaget biobesök med Phini och Laaiti. Martin och körde till City Gross och handlade det sista och när vi kom hem tog han en sväng med dammsugaren innan jag kastade ut honom. Iband vill jag vara ifred när jag ska städa och plocka och han fick helt enkelt hålla sig ur vägen för mig, så han körde hem till sin polare Stoffe som skulle komma hit senare med Martin. Dizzy kom hit och jag fixade hennes makeup och lockade hennes hår innan vi förberedde tunnbrödsrullar och de sista Jello-O shotsen och sen gick Dizzy hem igen, för att återkomma senare.

Jag gjorde mig iordning i min härliga ensamhet med musik i bakgrunden och hade precis blivit färdig när Martin och Stoffe kom hem, med McNuggets till mig. Vi satt i köket när deras kompis Filip/Philip/Fille kom hit. I köket var det svalast och där hängde det flesta under resten av festen. I alla fall de första timmarna. Lotta kom och hade med sig en klockren mugg med texten “You say I’m a bitch like it’s a bad thing” och en medalj med nummer 1, med texten “Du är NR 1 i hela världen. Din kunskap och talang tillsammans med din hjälpsamhet gör dig mycket speciell. Du är NR 1. Du är värd din vikt i guld.” Tänk att hon tyckler så mycket om mig. 
Jag hade planerat en bål men hade inte så bra koll och innan jag visste ordet av började Stoffe öppna en konservburk med cocktailfrukt. Med frukten, sockerdricka, vin, midori och lite vodka fick vi en läskande god bål som kom att drickas av alla under resten av kvällen. Två stora skålar gick mot sitt öde. Jenni, min vän från Malmö, joinade festen och öppnade sin hand med små vackra skyddsänglar som hon har gjort, min pyssliga vän. Jag fick välja vilken jag tyckte mest om och det var ett snabbt val. En vacker liten ängel med vingar fäste jag på mitt halsband.

Jag serverade tunnbrödsrullarna och shotsen och la fram nötter och salta pinnar. Cindy och Linnéa från jobb kom med Lasse som stannade en stund innan han körde hem och lämnade tjejerna i mtt förvar. Linnéa hade med sig en vacker bukett, en annorlunda sådan med en historia, som jag kommer vårda ömt. Cindy hade med sig ett smycke hon hade graverat till mig, med en bild av mina söner och texten “Familia ante omnia” (vilket är latin för “familjen före allt” vilket råkar vara mitt motto) och en vacker dikt på baksidan. Det var en underbar gåva och den var så klockren till mig. Cindy vet vad barnen betyder för mig. Sist på plats var självkart sällskapet med Madde. Madde kommer aldrig i tid. Jag vet att jag skulle sagt att festen börjar 18 till Madde för då hade hon kommit lagom till sju när festen faktiskt började. De hade med sig en cylinervas att stå på golv med dekoration i, två tavlor och en magnetisk anslagstavla.  Sen kom Martins brittiska vän Chris. Jag har inte träffat denna biffiga killen förr men han var väldigt trevlig och inte svår att lära känna. Han hade med sig en flaska vin som jag tackade för och berättade att jag inte drack vin, Mer till honom. Haha. Alla var varma som satan och svettades, pustade och gnällde över den krystande hettan. Disktrasor och tallriksunderlägg nyttjades som fläktare tills några av tjejerna gick hem till Madde och hämtade hennes golvfläkt. Kunde min morsa inte planerat mig liiiite bättre, än att ha ut mig en het sommardag i juli?

Hälften av sällskapet befann sig i vardagsrummet och den andra halvan i köket och jag kände mig kluven där jag sprang mellan mitt segregerade sällskap i början. Någrta av mina vänner bad om att få varsin rosa pantern så jag fick springa några gånger fram och tillbaka och serva mina gäster. Tack till Stoffe och Lotta som var de ENDA som faktiskt servade mig med dricka på min 30-års fest. Tur att jag hade köpt så pass mycket sprit och drinkingridienser för det var inte många av mina gäster som hade tagit med egen dricka trots att det stod på inbjudan. Och trist att så många av de inbjudna “svek” mig. Vissa med legitima själ, andra utan.
Vi hann med att dansa lite, men jag tycker jag mest sprang runt, och fram och tillbaka. I början var det mest stressigt att försöka underhålla mina gäster. Musiken stängdes av och youtube sattes igång och jag tror nog alla fick smaka på sin egen musiksmak. Det flirtades öppet, det sjöngs och dansades till Grease och vi drack. Min mamma kom hit och hälsade på och mina vänner kommer så bra överens med mamma och mamma tycker om dem.

Några av de sistkomna var några av de första att gå. Det var på tok för många av mina vänner som inte var laddade och det kändes mest som att de var här för att de måste. De verkade inte taggade eller laddade att festa. Det var känslan jag fick. Lotta höll igång som hon brukar och Cindy och Linnéa stannade längre. Det trots att Cindy plikttroget jobbar idag på söndagen. Det blev en mindre fnurra senare mot natten och jag tappade humöret och blev förbannad och var så farligt nära att göra någonting jag hade ångrat dagen efter. Det var Lotta som håvade in mig innan jag gjorde och sa dumma saker och det var Lotta som faktiskt påminde mig att det var MIN 30 årsfest och jag skulel festa och skita i allt annat och inte låta det påverka mig. Det var första gången på hela dagen som jag faktiskt tänkte efter.. Hon hade ju rätt. Det VAR ju MIN fest! Det slog mig först när de flesta hade gått hem för det kändes inte som det innan dess. Så där jag stod full av kokande ilska och städade ut festen, håvade Lotta in mig och visade mig att det var dags att fira. Så jag förlitade mig på min trogna Lotta och sen fick jag roligt. I alla fall en stund. Tills jag började sådär skojbrottas med den störste killen av de alla, han med biffiga armar. Han körde nån bodyslam på mig och när jag kom upp på fötterna hoppade jag på honom bakifrån och med en arm runt halsen på honom sänkte jag honom. Tydligen var jag alldeles för hårdhänt och hade fått in en ren lyckoträff på rätt (fel?) ställe och han blev asförbannad på mig för att han fick ont och andnöd. Så efter ett antal “förlåt, jag visste inte”, trodde han inte på mig att det ine var meningen och jag fick ringa en taxi åt honom och han lämnade lägenheten utan ett hejdå och delade taxi med två andra. Så går det när skojbråk blir allvar, precis som med brorsan när jag var liten. Men verkligen, förlåt, jag visste inte.. jag trodde att denna stora killen kunde sänka en liten tjej som mig. Antar att jag, om inget annat, bevisat för min man att jag kan reda mig själv. Sen var min fest.. slut.

Tack för allt. Ett särskilt tack till Stoffe och Lotta och Cindy som betonade att de var här för MIN skull och som visade det med. Tack till Dizzy som hjälpt mig med bjudmat och shots. Tack till Martin, som numera befinner sig på missmaddis-bootcamp och som städade undan fyllet i morse och körde mig till Burlöv Center för att köpa present till min pappa som blir 62 idag.

HIPP HIPP HURRA till min pappa.
Jag älskar dig.

Sådär. Nu är jag hemkommen efter en mindre inhandlingsprocedur. Jag var iväg och köpte det som vi behöver inför lördagens tunnbrödsrullar. Vi kör på samma som vi hade på min fest i januari, de var så populära och uppskattade, kostar inte mycket och lätt att göra. En sats med skinka/lök rullar och en med räkor/dill. Och som sist har jag Dizzy till hjälp i köket. Jag svängde in om systemet  och köpte mer dricka. Nu har vi lite att välja på och blanda drinkar med.  Kahlúa, Baileys,  Gin, Likör 43, Vodka, Dooleys och… & tequila for my friend it makes her flirty   
Det ska inte ta slut eller behöva snålas.  Det kommer bli drinkar för mig och höjdpunkten på min fest blir Rosa Pantern och Orgasm.

Idag ska jag jobba till sex och jag längtar till Cindy. Nu ska hon, precis som Lotta, få en chans att säga “Vad var det jag sa”. Back to black. Tavk för smset igår Lotta med det vänrade “Vad var det jag sa”. Haha. Idag blir jag hämtad på jobb av min käraste ser det ut som. Vilken vardagslyx.

Om jag nu får citerar Lotta:
Nu har helvetet frusit till is och grisar kan flyga.
Och uttöver det heter Lotta numera Lena och hennes fisar luktar hallon. Så otroligt är det; att jag – missmaddis själv, gått och skaffat pojkvän. Kan ni tro det? Inte jag heller. Det kommer ta ett tag att hinna vänja sig vid detta. Jag hade absolut inte planerat eller förväntat mig detta så jag är nog fortfarande lite chockad. Mer om detta i följande inlägg. Jag vet knappt hur det går till ens så ursäkta mig om jag fukkar upp haha.

Jag var klar i god tid igår och tog mig hem till Lotta där vi började med att jag öppnade en tub lotion som hon fick i födelsedagspresent för några år sen men aldrig ens öppnat. Tills dagen kom då jag blev nyfiken när det stod “Glow in the dark”. Då måste man ju testa. När vi såg hur vackert det glittade stod vi där sen och smorjde in oss tills vi sparklade som bara medelålders småbarnsmorsor kan. Vi började dricka lite så smått, Lotta sminkade sig och jag plattade hennes hår. Sen som vi tjejer gör, så snackade vi. Vi snackade om huruvuda jag och M var tillsammans. “Hur fan vet man det..?” undrar jag. Det är ju ingen som sagt nått om det. Ska man gissa sig till det? För jag är inte typen som antar eller förmodar om saker och ting. Jag vill veta och om ingenting har sagts rakt ut så är det int så. Så vi började smida en plan, vi var tvungna att ta reda på hur läget ligger och var han står. Detta var liksom inte bara MIN grej, det var VÅR grej – Lottas och min. Skit i killen i fråga, typ.
“Men det kan ju vara ett bra sätt att få reda på det.. du frågar honom bara hur det blir ikväll, när du ska ut, om du är singel eller inte, det kan ju vara bra att veta?”  Och visst kan det vara det, med tanke på hur Lotta och jag festar? Haha.  Så det var vår plan. Ungefär så skulle vi veta.

Vi åkte in till Malmö och kom fram till M & S på Rosengård. Jippi, välkommen till lilla Pakistan. På stadsbussen såg vi en mamma med barnvagn och ett litet barn, omkr 1år, som sat i vagnen med en AK47:a lika stor som han själv. Den var (förhoppningsvis) en leksak men jag brast ut  garv. “Hahaha, mina  barn får cowboy pickadollor som mest, på rosengård får ungarna AK47r på studs!!”
Vi korkade upp meddetsamma och skulle se fotbollen tillsammans och nä, jag är faktiskt inte ett dugg intresserad av sport. Inte ens igår när det var Danmark VS Sverige. Och M har ju danskt påbrå så han satt och snackade danska som jag ignorerade och skuttade omkring som en höna när danmark gjorde sitt enda och vinnande mål i matchen.
Lotta och jag satt på balkongen och rökte och tittade ut på gården där 4 barn lekte. Lekte?.. Va fan, är det så de leker på Rosengård?! En liten pojke, kunde vara omkring 2 år, låg på rygg på marken och en flicka nått år åldre stod ovanför honom, med en nalle i famnen och sparkade honom i ryggen och på magen, hon dunkade honom i ansiktet flera gånger sen ser vi hur hon lutar sig över honom och lägger en stor loska i ansiktet på honom. Och där fanns tonåringar på gården som inget såg/gjorde. Och jag har fortfarande svårt som fan att hålla käften. Så där stod vi på 5:e våningen nånstans på omtalade rosengård där folk blir skjutna till döds i sin egen lägenhet och jag började gorma ut “Hallåååååååååå!! Sådär leker man inte!!!! Det där r inte okay!!! Höööör ni mig!!!?”  Det tog två gånger innan de uppfattade att de faktiskt blivit tillsagda och släppte iväg lillkillen som började springa omkring. Sen var han kaxig kan ni tro när jag och Lotta stod och kollade en stund. En förbipasserabde medelålders person gick förbi därnere och hade hört mig och ropade upp “Det är rätt!!” och gav mig tummen upp. S kom ut och sa till mig att inte skrika. “Vi är på ROSENGÅRD och jag vill inte ha polisen hit. Jag vet vilka familjer det där är och det är en dispyt mellan dem, vi lägger oss inte i.”
Men jag gör. Då får jag väl ta den kulan i pannan av flickans pappa eller morbror eller kusin. Jag hade åtminstone dött med rent samvete haha.

Vi drack vidare och la den historien bakom oss och sen landade en tidning i våra knä med mittuppslag om sex och vad killar/tjejer runt omkring i landet tycker och tänker och Lotta och jag satt vikta av skratt när vi läste vad killar tror och tycker. När vi läste tjejernas svar skrattade vi medkännande och strax togs tidningen ifrån oss när killarna upptäckte att de förmodligen inte fått den effekten de trodde sig få. Men det blev goda skratt.

Sen kom det. Planen skred till verket. Lotta tog tag i saken och frågade M hur det ligger till. “Du, om vi ska ut ikväll kanske det är bra och veta om Madde är singel?! Är ni tillsammans eller!?” Lotta och jag väntade spänt på svaret. Jag visste inte vart jag skulel fästa blicken och det kändes pinsamt och fjortis och löjligt men oftast skiter vi i det. Det avgörande svaret väntade vi på. För jag visste ju redan vad jag tyckte och tänkte. “Jag anser det, sen är det ju upp till henne” svarade han. Jävla pussy, haha. Och det känns så löjligt fjortis. Det har gjort det sedan första början, sen jag träffade honom från första början. Fjortis. Sådär kuttrande i magen och spännande och WOW-fjortis. Sen den första gången hans läppar mjukt pussade på mig och jag hamnade i ett mindre chockstillestånd, fjortis. Tissel och tassel med Lotta och försöka klura ut nått när man pratar med hans kompis. Löjligt. Men underbart löjligt och fjortis. Men så blev det bestämt. Nu visste jag att han ville ha mig och vara med mig. Så det var bra att vi fick klarhet i det så jag kunde låta bli att hångla med massa andra under kvällen, för det hade nog gjort mer skit än nytta eller hur haha. Och tänk, att M och jag har ju redan bestämt vårt bröllopsdatum innan vi ens bekräftat att vi var tillsammans. Vaddå jag jobbar snabbt? Skojar du? M & M ska gifta sig den 9/9-09. För det har jag bestämt för det är ett coolt datum och då ska man göra nått storslaget. Tar du 999, som blir den dagens datum, och vänder det uppochner får du 666, the number of the beast. Kan man hitta en bättre dag att gifta sig på (förutom den 6 juni 2006)? M och jag har bestämt att vi inte ska ha vigselringar, vi ska ha datumet ingaddat på vänstra handleden och vi åker till kyrkan på hoj. Lotta ska arrangera allt. Bra va? Hon har redan bestämt klänning och blommor. Haha, här jobbar vi snabbt. Tredje gången gillt, madderfakkers!

Kim och hennes man hämtade upp oss och körde oss till Breeze där vi faktiskt blev insläppta igen. Att de aldrig LÄR sig, haha. Vakten i säkerhetskontrollen log när han såg mig och frågade om jag kom ihåg honom sen sist jag var där. Hur fan kan man glömma en jätte på typ nästan 3 meters höjd som böjt sig fram mot mig sist jag var där för att säga hur vacker jag är? Jag höll ju på att skita ner mig, han är stor som ett hus!! “Klart jag kommer ihåg dig!” svarade jag och istället för att visitera mig som han måste när det pipit i metalldetektorn frågade han istället om han fick en kram. Fan, om jag vetat att jag får kramar istället föra tt bli visiterad hade jag passat på att smuggla in nått, haha.
När vi kom var där inte mycket folk men det fylldes på efterhand och jag träffade många som jag känner och en del jag inte vill känna, sånt är alltid.. eh, kul. Jag dansade och skuttade och svettades. Lotta hittade en dansk pojke i rökrummet som hon gick framtill och berättade att han nu var hennes pojkvän. Tills vi fick reda på att han är 20. Haha. jag satt och pratade med Kim som översatte danska till mig när dessa överlägsna “Vi er røde, vi er hvide,. vi står sammen side om side” – danskar som firade danskarnas vinnarmål. Jag stod fast vid att jag inte förstår danska. “Ska vi dansa” frågade han. “Nej vi ska inte dansa och jag kan inte danska” svarade jag. “talar du engelska?” undrade dansken på danska. “Nej jag kan inte engelska heller” svarade jag. När jag tittade upp såg jag Lotta lägga ifrån sig sina saker och den danske killen framför likadant. Nä de skulle inte hångla, de skulle bryta arm. De satt länge och tryckte och just som Lotta höll på att förlora hoppade jag in och med bägge mina armats kraft och bägge Lottas fick vi ner danskjävelens arm på bordet. Fuckyou! girlpower! Haha. Sen bröt samme dansk arm med en annan kille och Lotta.. hon började kyssa honom på halsen och hångla med honom för att han skulle förlora. Det skulle kosta stackars killen sen vars flickvän inte var världens lyckligaste på Breeze. Ops? Hur skulle Lotta kunna veta det? Särskilt som killen ifråga inte var sen med att möta henne halvägs. Flickvännen får nog dra åt sitt koppel, om du frågar mig. Haha. Mer om Lottas bravader tänker jag inte utge. Jag vill fortfarande betraktas som VÄN i hennes böcker.

När det var dags att dra sig hemåt skulle Lotta ta bussen så jag och M skulle följa henne dit. Hon hade ont som fan i fötterna efter en helkväll med stövlar och klack på sig och Lotta som är Lotta som är bäst på att vara just Lotta satte sig ner pladask på marken och bad M att dra av henne stövlarna som hon bar hela vägen till bussen. Hennes vita strumpor har förmodligen sett sina sista vita dagar. Vi pussades hejdå och jag och M började promnenera hem till honom. Lotta ringde och jag pratade lite med henne på vägen. Hemma hos M sov jag som en sessa och vaknade som ett troll. Vad i helvete vill han vara tillsammans med mig för, nu när han har sett mig dagen efter med gårdagens smink i halva ansiktet och håret åt alla håll och kanter. Jag tror det är nått fel på honom. Bläcket från gaddarna på huvudet har nog penetrerat skallbenet och skadat honom för livet, det är min gissning. Eller så är det för att han är så jävla gammal med sina 30+ på nacken och blivit senildement och glömmer bort hur jag såg ut i morse efter 5 sekunder, som Dory i Finding Nemo.. Haha. Eller så har jag bara förtrollat honom helt för jag har ju den effekten på män? Det sistnämnda håller jag fast vid då det känns mer smickrande.

Där har ni min gårkväll och därmed är det officiellt. Tro det eller ej, missmaddis har pojkvän. Fan vad fjortis jag är! Hurrah hurrah hurrah!

Sådärja, då vate utekvällen överstökad och jobbedagen med. Allt har gått prydligt och ordentlig till och jag har varit en duktig snäll liten flicka. Så snäll man kan vara om man är jag dvs. I detta inlägget kommer jag av olika anledningar skippa enormt mycket detaljer, haha. Varför? För att vissa saker behöver vissa andra inte få veta!

Lotta och jag tog oss till Malmö och vidare på en stadsbuss utan att egentligen veta vart vi skulle av men hamnade rätt ändå. Vi förfestade med Lottas kompisar P & S och jag har inget minne av att jag träffat S förr tills jag fick det återberättat att han var en av de killarna som fick bära ut mig från festen hos Nis där jag däckade efter dödstöten SNAPS som den tokiga dansken bjöd på. Så därför minns jag inte S så mycket. Han minns mig mer.
Hem till P & S kom deras vän BAMF/M, kan vi kalla honom. Han har tydligen varit en räddare i nöden för Lotta tidigare och jag återgäldade hans vänlighet genom att kasta en kapsyl i huvudet på honom just efter jag skakat hand och presenterat mig. VArför? Varför inte. Under kvällen blev det guitar hero och rakbladsvassa kommentarer. BAMF/M var lika rapp i käften som jag och det var kul att munhuggas.

Vi drog till Breeze där vi mötte upp Pernilla och hennes kompis Sara och stället var packat. En killer jag känner sen tidigare dök också upp och sa hej så jag gick mest från vän till vän till vän och försökte vara social med alla. Det är tufft att man inte kan klona sig.

Lotta drog hem tidigare för att hon inte mådde bra. Jag såg på henne redan hos P & S att hon mådde dåligt och trodde inte hon skulle klara det så långt som hon faktiskt gjorde. Men jag var i goda händer när hon lämnade sällskapet. Jag blev knappt full alls. Jag minns allt som hände, allt jag sa och allt jag gorde och har fortfarande ett gott samvete och ångrar ingenting. Bra va? Jag vaknade efter 2,5 timmes sömn och gjorde mig i ordning för jobb och mådde faktiskt prima.

Och idag sitter jag med ett nytt nummer i mobilen. Fan. Jag sa jag inte skulle lagra fler nummer men jag kunde inte låta bli. Jag kunde faktiskt inte låta bli!! De nummer som finns där redan är förbrukade och förflutna. Kanske inte är helt fel att byta ut några?

Idag är det mors dag. Jag förvänta mig inget, mina krigare är 5 & 4, haha. Men likväl när jag kom hem till mina föräldrar räckte mina kidz mig ett kort och en present. Jag fick en mugg som Phini själv hade valt ut i affären. Jag gav mamma en låda tryfflar a la caffe latte. Grattis på mors dag alla mammor.

Jag fick ett avhopparmail om konserten som jag faktiskt nappade på. De hade fått in för mycket folk att jobba (vilket flyt) och undrade om någon ville hoppa av och eftersom läget såg ut som det gjorde med Laaitis sjukhusvistelse och Phini som mådde krasst så tog jag chansen och stannade hemma med barnen istället. De mår bättre bägge två och Laaitis hälta börjar avta.

Idag ska jag ut och skaka mina höfter. Stackars de arma satar som står i närheten för jag har inte “childbearing hips”  för ingenting, haha. Särskilt inte efter två graviditeter, då har man höfter så det räcker och blir över. Ciao mina gamla jeans. Jag vet inte hur det blev som det blev. Pernilla snackade om att hon skulle ut med sina tjejkompisar och jag fick för mig att jag också ville ut. Så jag mer eller indre bestämde med Fia och Dizzy och så var det hela igång. Lotta räknade jag inte med för hon har ju varit sjuk. Men sen blev det så att Fia sket i mig och åker till Stockholm istället. Dizzy är kvar i Halland och hade nått att göra där. Så jaha.. Lotta, som var sjuk, tyckte hon kan behöva en utekväll så hon hänger med. Sen plötsligt ville några av hennes andra vänner också festa så det blev bra ändå.
Så nu är jag färdgsminkad och klädd och väntar på att bussen ska ta mig till Arlöv där Lotta hoppar på och vi åker till Malmö och förfestar med hennes vänner innan vi drar till Breeze. Kom dit du också!

I morgon ska jag jobba. Om jag har tur så slipper jag bakfyllan vilket jag oftast gör och klarar mig genom dagen.