Nej! Nu får det räcka!! 22


Minns ni inlägget jag skrev att Jag är föräldralös? Det var i september. Jag har inte haft någon kontakt med mina föräldrar alls sedan dess och det har faktiskt känts väldigt skönt. En enorm lättnad, som om en sten föll från mina axlar. Jag har mått bättre utan de två i mitt liv faktiskt och barnen verkar inte må sämre de heller. En av Kaelis fröknar sa att Kaeli förändrats till det bättre nu i ettan. Hon är inte lika kaxig mot fröknar och ful i mun längre – och jag kan inget annat än undra om det faktiskt kan ha att göra med att hon inte träffat morfar på länge. För han bryr sig inte hur han talar framför barn. En gång på en skolavslutning stid han bredvid mig och sa högt och tydligt ”Fy fan vad många blattar här är”. Jag skämdes – han har alltid varit sån och han vill inte förändras. Ingen ska minsjäl tala om för honom vad han ska/inte ska göra/säga. Så vi blev osams den gången med för att jag sa till honom. Då gick han hem som en trotsig liten unge och pratade inte med mig på flera veckor. Så ni kanske förstår varför jag inte vill ha barnen i närheten. De snappar upp sånt och lär sig sånt jag inte vill lära mina barn. Jag försöker uppfostra de att älska och inte hata. Alla människors lika värde oavsett ras eller religion. Och min pappa, som ska vara deras förebild, förstör. Han vägrar respektera att jag inte vill ha hans rasistiska kommentarer besudlande barnens liv och han vägrar ens försöka vara lite gladare, positivare, vänligare när han umgås med oss. För att han har varit sån i alla år och tänker inte ändra sig nu, säger han.

Ja, det var väl lite bakgrundsinformation till de som inte läst upp innan.

Nåja i alla fall. Efter att jag bröt med mina föräldrar (min pappa rök först) så började min pappa gå till barnens skola för att träffa Kaeli. Bara henne, inte de andra barnen. Jag sa till honom att det var opassande på så många olika sätt och personalen sa åt mig att Kaeli blev distraherad i skolan. Enligt skolan var han där var varannan dag under nån veckas tid. Jag sa åt honom att sluta flers gånger men han lyssnade inte – han har aldrig lyssnat på mig. Aldrig respekterat mig heller. Han kan inte se något fel med någonting han gör eller säger. Runt tre gånger fick jag tydligt säga till honom att sluta gå till skolan. Det är fan bara creepy med en gubbe som hänger på skolgården.

Sen slutade han, till min kännedom. Men sen i tisdags ringde skolan. Nu hade mina föräldrar varit där IGEN och de hade kommit dit och sagt att de vill träffa Kaelis lärare. De fick träffa henne och frågade då henne om det var HON som hade sagt till mig att de varit på skolan. Alltså, detta är runt 4 månader sen. Och fröken, som för övrigt inte var den som informerat mig, kände inte till detta. Hon förstod inte riktigt vad som hänt. Så skolan ringde mig sen, Kaeli var himla ledsen och grät så jag fick prata med henne. Hon blev lite ”tagen på sängen” och alldeles oförberedd. Men hon hade lugnat sig. Fröknarna ville gärna att jag kom och pratade med dem så det gjorde jag när jag hämtade Kaeli. Jag och två fröknar satt ner. De ville veta hur de ska hantera detta när/om mina föräldrar kommer sådär. De hänvisar till fritiden att umgås och jag, som håller med dem, förklarade att jag inte har kontakt med mina föräldrar. Fröken sa att hon tycker det är bra om barnen får ha en relation med sina morföräldrar. Javisst, svarar jag, givetvis! Såvida den relationen är sund, sa jag. Jag förklarade som hastigast hur min pappa är dåligt inflytande på barnen med sitt språk, negativa inställning och alla rasistiska kommentarer och drog upp exemplet ovan från skolavslutningen och då verkade de förstå varför jag tagit avstånd och inte vill låta barnen träffa dem – i alla fall inte utan min tillsyn.

Så 4 månader senare. Varför ska de börja igen? Varför måste de fråga ut personalen om VEM som informerade mig, vad ska de göra med den informationen? Varför kan de inte bara respektera vad jag sagt?

Jag bad mina föräldrar att kontakta mig, för länge sen och bestämma möte om de vill träffa barnen. Under förutsättning att det är ALLA barnen och ingen utesluts. För annars vet jag att min pappa bara är intresserad av Kaeli och jag tolererar inte att de favoriserar. Den enda kontakt de gjort är ETT mail från min pappa vid ETT enda tillfälle med en enda mening där han informerar mig att de vill träffa barnen. Tack för info. Men fråga då? Föreslå något? Vad VILL du? Men det verkar inte som om han förstår. Och han tänker ändå inte förändras.

Jag blir mindre benägen att låta de träffa mina barn överhuvudtaget när de håller på såhär. Jag kan inte se något positivt de kan bringa en relation till mina barn när de nu återigen visar bristen på respekt för mig, men än mer för Kaeli och hennes studier, skolan och alla andra. Min pappa kommer aldrig förändras. Frågan är om jag verkligen vill ha den influensen i barnens liv?

Så nu har det gått så långt då det känns väldigt obehagligt att de börjar gå till skolan igen men än mer att de ska ifrågasätta och fråga ut personalen. Det känns aningen hotfullt – för att jag vet ju hur min pappa är och på vilket sätt han både för sig och talar. Och jag SKÄMS. Så jag får ta och kontakta polisen om detta inte upphör. Hur många gånger ska man behöva säga till?

Jag mailade min pappa. Vem vet om han kommer svara? Just nu vetefan om jag ens bryr mig. Han kanske gör likadant nu som sist – väntar med att svara mitt mail tills han sett att jag skrivit om detta i bloggen, som han själv sa. Jävla fjanteri. Såhär skrev jag i mailet;

Och nu var ni nere på skolan IGEN, trots att jag bett er upprepade gånger att INTE gå dit.
Skolan ringde mig och informerade att ni varit där och ville prata med Kaelis lärare. För att fråga om det var hon som berättat för mig om era besök där – vilket det för övrigt inte är.
Vad ska ni göra med den informationen om VEM det är som informerar mig? Varför ska ni ens veta det, spelar det roll?
Det är ju mer än en i personalen och bland barnen som ser er. Ingen hemlighet de gånger ni kommer dit.
Jag blev kallad till möte med Kaelis klassföreståndare och fritidspersonal efter att ni var där i tisdags. De vill veta hur de ska hantera era besök. För som ni förstår så tillhör det inte det vanliga att mor- och farföräldrar besöker barnbarn på skoltid. Och numera även kommer ner och ifrågasätter och frågar ut läraren.
Jag har sagt det innan och säger det igen; det är direkt OPASSANDE att ni har kontakt med Kaeli på skolan, på skoltid. Ni har inte där att göra. Hon blir distraherad och ledsen när ni gör så.
Jag har bett er att kontakta mig och styra upp möte om ni vill träffa ALLA barnen (inte bara Kaeli) och det enda jag fått är ett kort mail med information att ni vill träffa barnen – men aldrig någon fråga.
Och fortfarande – bara Kaeli. Ni verkar inte anstränga er att leta upp Keerons förskola och besöka honom där? Eller besöka Phini och Laaiti på skolan? Förvisso uppskattar jag att ni inte letar upp mina barn på skola/förskola överhuvudtaget och önskar att ni inte gjort så med Kaeli heller.
Varför kan ni inte bara respektera min förfrågan?!
Det gynnar inte någon relation överhuvudtaget. Jag blir inte mer samarbetsvillig att styra upp några möten alls med er när ni inte ens kan respektera en sådan enkel sak?! Inte vill jag att barnen har sådana influenser och inte ens blir respekterade ?
Kan ni inte ens förstå hur ni framstår? Till och med personalen på skolan reagerar! Det börjar likna någon form av stalking och det är olagligt. I synnerhet då jag bett er sluta men ni fortsätter.
Jag har varit tydlig. Så många gånger. Jag har varit konkret och enkel när jag skrev GÅ INTE TILL SKOLAN MER! Jag ska inte behöva rycka Kaeli ifrån sin trygghet i skolan och plötsligt byta skola för att ni inte kan respektera hennes privatliv och studier och med det, hennes mammas (min!) önskan att ni inte kontaktar henne sådär.
HUR kan ni INTE förstå det?
Jag kommer ta kontakt med polisen nu.
Detta är inte okej och det känns väldigt obehagligt nu. Jag bad er sluta flera gånger men ni har inte hörsammat.

/M

Jag är så trött på detta. Bara låt oss vara. Jag ska inte behöva ringa polis, flytta till okänd ort, eller ens byta skola på barnet för att de inte kan respektera en sån enkel sak som att inte besöka barnen på skoltid i skolan. I synnerhet inte då jag gett dem alternativ.

Jag är så tydlig att det inte går att missuppfatta, eller hur? Ni alla förstår vad jag menar när jag säger ”SLUTA GÅ TILL BARNENS SKOLA” ?Ni förstår mig eller hur? Förstår vad jag menar, vad jag vill/inte vill?

IQ-badboll. Ovanligt många sådana i mitt liv.


Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

22 tankar om “Nej! Nu får det räcka!!

  • Jessica Andersson

    Vad ska man säga? Förstår absolut att man vill träffa sina barnbarn men varje människa med ett uns av sunt förnuft fattar att det tillvägagångssättet inte är normalt.

    Vill barnen träffa dom tror Du? Vilket sorts umgänge skulle du tillåta?




    1



    0
    • admin Inläggsförfattare

      Barnen här hemma pratar aldrig om de. Kaeli påminns om de bara när de kommer till skolan. Phini och Laaiti har ju egna relationer till dem, min mamma smsar de ibland men pojkarnas intresse är svalt. Min pappa hör aldrig av sig till pojkarna alls. Inte ett ljud.
      Det umgänge jag hade gått med på är när jag är närvarande på neutral plats. Ex lekplats.




      0



      1
  • Therese

    Jag förstår inte grejen att knata ner till skolan. Som de sa det får ske på fritiden.
    Och hör de ej av sig med mail /telefon. Whatever.. så verkar det inte spela någon så stor roll ändå. Utan bara för att irritera.




    0



    1
  • Charlotte

    Men alltså – det är väl ändå barnbarnen som ska vilja träffa mormor och morfar, inte tvärtom?! Om de ska träffas borde det ju föreslås av barnen…. så himla sjukt beteende, jättesvårt både för Kaeli och personalen att hantera….




    1



    1
  • Pernilla

    Jag har oxå märkt av att Kaeli har ett annat språk nör hon är inne hos oss numera.. sim du skriver inte så kaxig mm längre som hon var ett tag…




    0



    0



    1



    0
  • Snövit

    Jag dumpade min mamma då jag var 32 och sonen 11(12). Var lite orolig ett tag då sonen bara har mig för övrigt och min mormor. Är det rätt av mig att ta bort deras relation? Överlämning går ju alltid att orda utan att vi ses. Jag frågade honom om han ville se sin mormor flera ggr – men hans svar var detsamma hela tiden “Nej, mamma!”. Han har sett henne bråka och skrika på mig sedan han var mycket liten. Han har t o m som väldigt liten sagt åt sin mormor att sluta skrika på hans mamma. Hon har väl visat kärlek jämte honom som jag och lillebror aldrig fick – men hon var också extremt kontrollerande. Han fick inte göra något. Inte gå till gammalmormor i porten bredvid fast han var 7-8-9-10-11 då hon satt klistrad framför såpor. Inte gå ut i lekparken. Inte gå till affären 50 m bort osv. Han är ju idag 18 år och har aldrig uttryckt saknad eller att han tagit illa vid sig. Tvärtom så har han nog varit lugn med att se sin mamma må bättre utan denna sten – bergskedja…Min mor är en klassisk Narcisstisk mor…elak, offret, har aldrig fel. Allt är alla andra fel. Ältar allt. Räknar allt hon gjort, men det man gör för henne räknas aldrig.

    Jag hade faktiskt lagt in foton på skolan föresten, på hans far – så de visste om någon skulle cirkulera.




    1



    0
  • Emmy

    Sorgligt. Det som dina barns morföräldrar inte förstår är ju att de ytterligare sumpar sina chanser att träffa barnbarnen genom sitt oerhört obehagliga beteende. Att dyka upp på skolan, ifrågasätta lärare men framförallt överraska ett barn som känner till hur situationen är, är inget annat än själviskt!

    Skäms på er, morföräldrar! Ni vill säkert väl men det blir så fel. Bryr ni er om ert barnbarn så se till att uppföra er, då är det betydligt större chans att ni kan träffas. Dessutom på ett sätt som inte tränger in barnet (barnen) i ett hörn.




    0



    0



    1



    0
  • Emma A

    Säg till skola/fritids att ringa polisen för att ett äldre par utan skäl uppehåller sig kring skolan. Då tar det skruv, vill jag lova.
    Om du inte lyssnas på, vad ska polisen göra när du ringer/anmäler? Det är en knepig situation, väldigt knepig.
    Har du då upprepade gånger sagt till och det inte hörsammas – ge pedagogerna klara besked om att kontakt inte är önskvärd av olika skäl = de har inte på skolområdet att göra.

    Det är aldrig ens fel att två träter och det är viktigt att komma ihåg, men om endera part vägrar rannsaka sig själv och se sina egna fel och brister är det omöjligt att få till stånd en förändring. Tyvärr.
    Det finns tusen skäl till varför din pappa inte tänker ändra sig, och den största är för att han är livrädd för vad en sådan självrannsakan kan gräva fram. Han är rädd, Maddis. That’s it.
    Din mamma är rädd för din pappa och för sig själv av exakt samma anledningar.




    0



    0



    0



    0
    • admin Inläggsförfattare

      Jag har sagt samma sak till skolan. Men framförallt att mina föräldrar kanske lyssnar mer på dem än mig.

      Huruvida din tes stämmer vet jag inte. Men som jag känner surgubbe till farsa så är det mest stolthet och envishet.




      0



      0
  • Tina

    Varför blev Kaeli ledsen när dom kom? Jag kanske har missat hur hon tänker /känner kring allt..?

    Men alltså man blir alldeles paff..ja chockad, VAD håller dom på med? Jag känner att jag blir förbannad av att läsa hur dom gör. Finns väl ingen som gör så, gå till skolan och dessutom har möten med läraren? ..chockad som sagt.




    0



    0
    • admin Inläggsförfattare

      Kaeli var ju inte beredd på att de skulle komma. Så det blev mest en förvirrande chock först. Hon blev ledsen för att hon saknar dem. Det gick förvisso över på en minut men ändå. Det påverkade henne.




      0



      0
  • Frida

    Stackars Kaeli! Hur egoistisk kan man bli?! Så fruktansvärt lågbegåvat, ogenomtänkt och själviskt 😵

    Helt enig med dig om att det är synd att behöva byta skola/flytta för att dem vägrar respektera vad som är bäst för DIN familj. Men du har tänkt tanken? Menar du skrev om detta för en stund tillbaka sen. Har ni slagit den ifrån er igen?




    0



    1
  • Mrs Andie

    Jag förstår inte hur de är funtade som inte respekterar din önskan. Tyvärr verkar det ju nästan som att det bästa för er är att flytta från orten för att få detta att upphöra och kanske är det jobbigt till en början att behöva flytta barnen från deras skola och förskola men samtidigt så kanske barnen förstår om ni talar om varför, jag tänker mest på Phini och Laaiti. Bara en tanke jag fick när jag läste inlägget, för det luktar väldigt mycket stalker varning på sättet de dyker upp.




    0



    0



    0



    0
  • Jenny

    Hur är din skolans policy om att obehöriga befinner sig på skolan? Dom borde ju h en plan när sådant händer. På våran sons skola måste man anmäla sig o receptionen om man har ärende på skolan. Dotterns vet jag inte hur det är med. Men jag tror det är samma sak där.




    0



    0



    0



    0
  • Ebba

    Så tråkigt att dina föräldrar eller främst din pappa beter sig så! Att han/de väljer att inte ha kontakt med barnen för att det är viktigare att bete sig som en skitstövel och han inte tänker ändra sig. Och att fyra månader senare än en gång dyka upp på skolan! Ofredande kallas det i brottsbalken…

    Det finns nog tyvärr inte mycket att göra annat än det du själv skriver, be dem lägga av och sen anmäla om det fortsätter samt informera skolan om hur det är. För en förbättring krävs det att de inser att du/ni har rätt att ställa krav på umgänget och att de måste ändra något och det verkar inte din pappa vara intresserad av.
    Sorgligt.




    0



    0
    • admin Inläggsförfattare

      Huvudet på spiken, exakt så är det. Exakt sådan är han!

      Har letat efter rätt ord då trakasserier inte riktigt passade in, förföljelse måhända men det skulle nog mer till för den benämningen.

      Men ja, får göra precis så. Jävligt trist att man måste gå så långt. Det är så löjligt, de hade bara kunnat lyssna på mig, respektera min förfrågan och så hade vi inte hamnat här. Allt detta för att man ber en människa vara vänlig.
      Och som du sa, han är inte intresserad av förändring.




      0



      0
  • Patruska

    På tal om gurkor, har ni funderat något mer över att flytta? Ser er fortfarande i ett rött hus med vita knutar ute i en skog någonstans 😊🏡




    0



    0



    0



    0
  • Jonna

    Fruktanavärt obehagligt och creapy beteende!
    Vem gör ens så?! Vem ser inte hur opassande och rent ut sagt obehagligt och läskigt det är att ett äldre par står och hänger vid en grind till en lågstadieskola och söker kontakt?! Vem anser sig ha rätt att ta sig in på skolan och fråga ut lärare och personal – angående barn som inte är ens egna!? Ser man inte sig själv utifrån?! Nej fy!

    Vad de gäller skolan så anser jag också att de borde väl finnas en policy? Om inte annat så bör en instiftas!! Barnen bör lära sig att om någon – vem som hellst – hänger vid staket/grind/området, så ska personal tillkallas. Om någon frågar efter ett barn, även om de säger sig vara ett visst barns mormor/morfar/farmor/farfar/faster/moster osv, så ska personal tillkallas och personalen i så fall får hämta barnet som frågas efter. Det är oerhört viktigt för barnens säkerhet! Annars kan vem som säga de vill prata med Lisa och är hennes farfar – barnen hämtar en Lisa och vips är Lisa borta!
    Och personalen i sin tur ska be personen att lämna området/ringa polisen.
    Rätt skrämmande att de inte själva har en lösning på sådanna situationer, som alltid ska följas!

    Hoppas dina föräldrar kommer till sina sinnesfulla bruk och slutar utan att det ska behöva bli smutsigt…




    0



    0