50% avklarat. Halfway there! 2


Måndag morgon och jag snoozade lite för länge. Jag var uppe 07.20 och frukosten serveras kl 08.00 på dagis. Jag hade två pojkar som faktiskt uppförde sig bra och gjorde som jag sa så allt gick så smidigt och klockan 08.00 var min lillkille på dagis och vi hann i god tid till skolan med. Jag fick pussa Phini hejdå lite avsides så att inga fröknar eller kompisar kunde se men det tar jag – jag fick i alla fall en puss. Innan jag skulle gå stod Phini och muppa sig och smiskade mig. Han skulle nog spela tuff framför fröken. Tills denna mamma plockade upp lite snö och hotade att mula honom och faktiskt skred till verket. Med lite avstånd fick min son en näve snö rakt i nyllet och han var inte sen med att börja kasta snöbollar på mig. Fröken hejade på mig och jag kastade tillbaka och det var kul att säga hejdå till min son genom att kasta snöbollar på honom och springa runt hörnan och hem. Haha. Undrar vad de andra föräldrarna tänkte (vissa av dem kan vara lite torra) men jag bryr mig egentligen inte så mycket.

Det var faktiskt inte så kallt i morse. Den underbara tjocka snön dämpar kylan och barnens första reaktion när vi kom ut i morgonmörkret var “åååh va det är vackert, det gnistrar!” vilket det faktiskt gjorde. Och de har så rätt så.. det är vackert. Så det var precis lagom i morse, Snön låg vit på marken, det var inte för kallt och det gnistrade. Snöflingorna var stora och svepte sakta ner på marken. Som ur en film, en magisk bok.

Helgen har nu passerat och jag kan nog friskt påstå att jag har vilat upp mig. Just nu mår jag bra. Väldigt bra. Och jag har en veckas arbete framför mig och inte mycket annat än så planerat: barn & jobb, för hela slanten. 

Graviditeten, till min kännedom, går bra. Det är en livlig flicka jag har i magen. Hon är pigg och igång när jag vilar, såklart. Det är sällan hon sparkar när jag är igång utan börjar göra sina akrobatiska övningar när jag hade tänkt att sova eller vila. Såklart. VI som varit gravida förr känner igen det. Hon vaggas ju när jag är uppe och rör mig. Men hon verkar ha en fenomenal styrka. Idag går jag in i vecka 21 (20+0) och har således just klarat av 50% av graviditeten. Hennes sparkar och kullerbyttor är starka och det är en underbar känsla att ligga där med händerna på magen och “kommunicera” med henne. Jag längtar så tills hon kommer ut. Ja undrar hur hon ser ut..? Kommer hon ha mörkt hår efter sin “far” eller får hon samma ljusa som jag och pojkarna har? Vilken ögonfärg komemr hon ha? Samma gröna som jag och pojkarna eller som sin “far”?  Att hon har en oval huvudform efter sin “far” vet jag redan, det såg vi på ultraljudet. Så hon har åtminstone fått NÅTT efter honom. Men oavsett vad så är hon MIN dotter och kommer bli en sagolik varelse. Tur att tiden går så fort, snart är hon hemma..


Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

2 tankar om “50% avklarat. Halfway there!

  • Jenny

    Låt dom tycka vad dom vill (vilket jag vet att du gör). Jag låter mina barn hoppa i vatten pölar, kasta snö på mamma mm. När andra föräldrar bara står o glor med hakan vid marken. Jag skiter i vilket, vi har kul i alla fall.. Och det är bara att kasta in kläderna i tvättmasiken när vi kommer hem.. =)