ante omnis mea familia

Alzheimers Light

Han är väldigt tålmodig, min man. En ängels tålamod. Jag hade suckat uppgivet om jag vore honom. För kag berättar gärna samma saker om och om igen. Saker jag gjort, när jag återberättar något. Delar med mig av ett minne från mitt förflutna. Ibland säger han till mig att jag berättat det innan. Ibland lyssnar han och ser lika intresserad ut och svarar på det jag säger trots att jag då kommer på mig själv med att jag faktiskt sagt detta till honom innan. 

Och de gånger jag tror jag har lärt mig/kommit på nått nytt så svarar han med att vi faktiskt pratade om det för flera månader sen. Då känner man sig bra dum. 

Jag glömmer ibland barnens namn. Har frågat Magnus nån gång ”Vad heter nu den lille?” Haha. Jag hade kommit på det om jag bara funderat en stund. 

Det måste väl ändå vara irriterande emellanåt, Magnus? Tröttsamt? 

Detta kognitiva problemet är vanligt med mina sjukdomar. Och det underlättar knappast. Man känner sig förbannat dum. Det är pinsamt.. 36 år med en version av demens. Alzheimers light. 

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

5 tankar om “Alzheimers Light”

%d bloggare gillar detta: