Barnens pappa bor hos oss

När jag nyss lagade middag till mig och mina barn kom Phini ut i köket och berättade att han precis pratat med sin pappa. Hans pappa bor hemma hos oss, sa han. På låtsas. Phini berättade att hans pappa leker med honom, äter frukost med honom och tar honom till dagis. Hans pappa bor här. På låtsas.
Och det är ju självfallet att han saknar sin pappa. Barns kärlek är villkorslös till en början och alldeles oskuldsfull och det är den kärleken och saknaden Phini känner efter sin pappa. Jag tyckte det kändes viktigt att spinna vidare i hans fantasivärld och pratade vidare om pappa-på-låtsas innan jag frågade honom vart hans pappa bor på riktigt. Han vet vart pappa bor och med vem. ”Mamma..  jag saknar min pappa och jag vill han ska bo här hos oss” sa Phini och det skar i mitt hjärta. Jag står maktlös inför mitt barns behov. Phini ville ringa upp sin pappa och prata och jag vill minnas det senaste telefonsamtalet min son gjorde till sin pappa som inte svarade utav gav luren till sin dåvarande tillfälliga fling. Jag har inte ens hans telefonnummer i dagsläget, ej heller hans nuvarande sambos nummer. Även om jag skulle låta min son ringa upp sin pappa hade jag inte kunnat nå honom på något sätt. Sen vet jag inte om det är vidare lämpligt i dagsläget iheller. Deras pappa har inte gjort några som helst större ansträngningar att ta kontakt med sina söner. Ett sms för några månader sedan var det sista jag hörde från honom. När senast mina söner kontaktadfe honom var han inte redo. Han var (är?) psykiskt sjuk, knaprade piller, rökte på och var hög som ett stenhus varenda gång jag såg honom eller pratade med honom. Han ville att pojkarna skulle vänta på honom, tills han mådde bra. Och jag i min tur tyckte inte att det var rätt av honom att begära att hans barn ska vänta på honom. De lever NU, de växer upp NU och har varken tid eller möjlighet att vänta. Jag har också mått enormt dåligt och fått nervsammanbrott men aldrig någonsin har jag ens tänkt tanken att förskjuta mitt eget kött och blod för det – jag har tagit mitt ansvar för min avkomma, to the full out extent.

Men jag sitter och undrar vad jag ska göra och när jag ska göra det och hur. Jag anser inte att deras pappa är ett gott föredöme eller en bra förebild för mina söner och jag vill inte bejaka kontakt i dagsläget och det gör mig ont att stå emellen men jag gör det för mina barns skull. Han kommer aldrig att kunna leva upp till att vara PAPPA. Och jag vill inte se dem bli sårade av sin egen pappa som inte ens kan ta hand om sig själv utan knaprar piller som en låg jävla knarkare för att det är så synd om honom och för att han ska ha en anledning att slippa jobba, slippa betala räkningar, slippa ta itu med sig själv och slippa ta hand om sina barn etcetera.

Och vidare, vad hade hänt om jag låtit min son ringa idag, förutsatt att jag letat rätt på hans telefonnummer? Hade han låtit sin sambo svara och berätta att han inte klarar av att prata med sina söner? och åter igen hade mina barn gråtit tills de somnar som senast. Hade han pratat svenska med dem eller hade barnen suttit på andra sidan luren utan att ens kunna kommunicera med sin egen far? Hade de fått falska förhoppningar? Förmodligen. Best leave things be. När de blir äldre och har mer pejl på saker och ting och vill kontakta honom så stöttar jag dem och finns här för dem men i dagsläget.. nej. Han verkar ju inte ens intrresserad, han försöker ju inte ens (jag kallar det inte försök att skicka ett sms var 6:e månad eller så).

Det finns inget facit, för helvete, om vad man bör eller inte bör göra. Jag vet inte vad jag ska göra utan kan bara förlja mitt omdöme av situationen. Om det visar sig att jag tar fel val nu får jag synda för det i framtiden och det är en smäll jag är villig att ta. Rather safe than sorry.

Du gillar kanske också...

9 svar

  1. Jasas skriver:

    Ja jag tycker ju iaf att du gör helt rätt! Pojkarna vill bara prata med pappa, men dem vet ju inte allt runt omkring. Och besvikelsen som kommer över dem då du slår numret (om du nu hade haft det) och hört signalerna gå fram, för att sedan få ett obesvarat samtal ELLER att någon svarar och säger att han inte kan / vill prata. DEN besvikelsen är miljontals gånger värre än besvikelsen / saknaden dem känner nu.

  2. Jessica skriver:

    Jag tycker du gör helt rätt.

  3. MaddeMad skriver:

    Usch det kryper i mig. Hjärtat dunkar fortare & jag känner hur pulsen blir högre.
    Jag avskyr den ”mannen” av hela mitt hjärta & min själ.
    Han e helt sjuk & behöver hjälp!
    Snälla snälla älskade Maddi!
    Låt aldrig han komma in i deras liv!
    Låt inte han förstöra deras oskyldiga själar.
    Så länge han inte tar tag i sitt liv & gör något åt sitt olyckliga, patetiska liv så e han en livsfara!!!!
    Dina, märk väl, DINA pojkar har förvandlats till 2 helt underbara & fantastiska pojkar.
    Phini har blommat upp & börjat ta för sig av livet.
    Laaiti är framåt & har lärt sig så jävla mkt redan.
    Tänk om HAN hade varit i deras liv igen… tänk om..!
    Phini hade kanske gått mer in i sig själv & Laaiti hade kunnat böra få HANS egenskaper.
    Nä tänk om Maddi!
    Du är den bästa i deras liv!
    En mer bättre förebild än dig kan dom inte få.
    Du tar av hela dig själv & ger dina barn ALLT!!!!!
    Du var splittrad & dina barn väldigt kluvna när HAN stack!
    IDAG kan man inte tro det.
    Du är en snygg, attraktiv karriärskvinna & dina barn helt ljuvliga.
    Trots deras påhitt så kan dom få ens inre blomma ut i ett hjärtfullt skratt.
    Jag vet att du tänker & agerar endast det bästa för dina pojkar men du behöver inte ens ha dåligt samvete för HAN är ingen!
    Dom har sin pappa men inte HAN!
    Låt dom ha sin ”hittepå” pappa, det e bra för deras fantasi.
    Med en sån mamma som dig kan bara en fantasipappa jämföras m dig ju.
    Puss

  4. Emma skriver:

    Det känns som om din sista mening är allt jag har att säga. En vacker dag, i den bästa av världar, kanske han inte är trasig längre och kanske kan han då börja försöka reparera det han sedan så länge förstört. Om den dagen kommer kan vi väl hoppas att barnen inte helt har glömt bort honom och den villkorslösa kärleken.

  5. alma skriver:

    Jag tycker du ska låta bli, låt honom eller pojkarna ta kontakt när dem är 18. det är nog bäst så för alla parter, så bra det kan bli då alltså. Bara min åsikt.
    KRAM!!

  6. Thina skriver:

    Du gör helt rätt! Det är nog bättre att dom inte pratar med honom! Om han ändå inte vill så att det blir som förra gången. minns det väl! Han kanske växer upp och ångrar sig en dag men då får han skylla sig själv! Och sen är det jätte bra att du ändå stöttar dom den dagen då dom är stora nog att kunna ringa honom!

    Nä du är en super bra mamma till dom och dom klarar sig bättre utan honom!

  7. Tessa skriver:

    Jag har lite samma problematik med min sons pappa, det värsta är att det tar tid innan det blir bättre. Emil ville sätta sin pappa på piedistal ett bra tag men sedan plötsligt en dag hör jag hur han säger till sin pappa då han behagade att ringa att NEJ, pappa jag vill inte ha någon kontakt med dig. Jag vill inte träffa dig för du har inte varit någon pappa. Jag stod i köket och lipade samtidigt så växte Emil med det samtalet. Dina pojkar kommer också att göra det en dag, den dagen då deras pappa är redo så har hans söner förmodligen förstått att han inte är någon pappa. Tänk om man kunde skylla på att man inte är redo? vad fasen här får man vara redo på allt som förälder anser då jag… Din äldsta son förstår nog redan nu att hans pappa inte har någon plats för dem i sitt liv, jag tror att barn förstår det men kan inte sätta ord på det och det gör att de saknar föräldern ännu mer..

  8. Therese Anerland skriver:

    Tycker att det är bättre att låta det vara i fantasin. Tror inte att han kommer att vara en bättre pappa nu än förut.

  9. Anna skriver:

    Jag tror du känner själv vad som är bäst för dina killar. det är nog som du säger det är bättre att vänta. Varför ringa och riskera att han inte svarar eller något sånt…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com