ante omnis mea familia

Blodsockerfall

Det där med blodsocker efter en gbp operation. Det är ju väl känt att man kan få problem med sitt blodsocker efter en gbp-operation.  

Jag hade några enstaka blodsockerfall efter min gbp (2012). Jag visste inte det då men nu i efterhand med erfarenhet och facit i hand så vet jag vad det var. 

Ni som följt bloggen känner till att att jag fick diagnosen Graviditetsdiabetes när jag väntade Keeron. Jag var skeptisk till diagnosen för jag uppnådde inte de värden som andra jag känner som har diabetes. Men läkarna stod fast. De har säkert egna mätningar. I början av min grav med Keeron när jag fick diagnosen så var det ganska lugnt. Jag tyckte läkarna överdrev. Men efterhand som graviditeten fortskred blev det värre. Det hade iofs läkarna talat om för mig – det brukar bli det i slutet av graviditeten. Mitt socker steg fruktansvärt högt (uppemot 17-18 nån gång) och sen väldigt fort så skönk det alldeles för lågt. Inte alltför sällan under 2, och då mår man dåligt! 

Och nu de senaste dagarna så är det likadant med mitt socker som det var i slutet av min grav med Keeron. Först i fredags när jag var på möte på skolan. Kom dit och kände direkt att nått inte stämde. Jag började darra och svettas, blev disorienterad och snurrig. Jag frågade Laaitis mentor om hon hade nått sött, hon kommen stund efter med en näve Ahlgrens bilar. Vi hann börja och nästan avsluta mötet innan jag mådde bättre. I söndags när Kaeli skulle på kalas fick jag blodsockerfall i bilen på väg att hämta henne. Det är läskigt att köra bil med blodsockerfall! Denna gången var jag  beredd med både blodsockermätare och godis i handväskan. Jag kollade mitt socker och det låg på 2.8. Så jag tryckte i mig en näve godis, hämtade Kaeli och satte oss i bilen men jag väntade en stund innan jag körde.  Jag ville inte köra med barn i bilen när jag mådde så dåligt. Sen så hela dagen ut så. Jag hade svårt att hålla mitt socker uppe, det sjönk hela tiden. 

Så nu är det massa strul med mitt jojo-socker. Jag har hamnat i en riktig soppa och ond cirkel här. Men jag har iaf ringt de samtal jag behövde, fått tider osv. Önskar jag kunde  säga att det ordnar sig snart men jag vet att det kommer dröja ett tag.. 

Magnus är en pärla som står ut med alla mina humörsvängningar nu. Jag vet jag är en riktig bitch men jag kan faktiskt inte rå för det. Jag är en jobbig blandning av instabilt socker & hormoner all over the place! 

Nåja. Idag ska jag till naprapat. Har aldrig varit där – men jag tänkte ge det en chans och höra vad de säger. Hoppas de kan vara till nytta för mig! 

Det var lite uppdatering! Frågor på det? 

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

3 tankar om “Blodsockerfall”