Laddar in …
Det är så enormt svårt att vara selektiv helt plötsligt. Under alla mina år som bloggare så har jag inte känt mig tvungen till tystnad förrän nu. För oavsett om jag väljer att skriva om mina biologiska barn, om diagnoser, om det ärliga kaos som kan förekomma i vårt hem, så vet jag att numera …
Fortsätt läsa Utredning nummer 3
Jag kunde ju ändå inte sova.. Då föreföll det sig som så – att det kom till min kännedom att hushållets bröd var slut. Likaså yoghurt. Sådant som de yngre äter till morgonmat (de förkastar allt som inte faller i deras smak, dessa bortskämda små svin) tycks ha tagit slut under dagen. Det känns som …
Fortsätt läsa Prioriteringar i en småbarnsmammas liv.
Jag skrollar fort förbi bilderna. Jag kan inte titta på dem men jag vill inte radera de heller. Vem vet, jag kanske kan se bilderna på min pappa någon dag utan att det gör ont inom mig. Utan att mina ögon börjar tåras. Utan att mitt hjärta helt brister. Men inte än. Jag vet inte …
Fortsätt läsa Visst är det lättare att vara fly förbannad?
Fortfarande ingen tillstymmelse till kattmamma nånstans, jag har bett grannarna omkring ett hålla utkik, de med. Det hade varit bra att få in henne och se över henne lite. Det går förvånansvärt bra med kattungarna. Jag var helt inställd på att det kunde ta ett tag innan de vant sig vid denna omgivningen, vid alla …
Fortsätt läsa Gosiga katter & sommarlovets slut!
Antecknat: 11/5-2020 Älskade blogg, idag ska du få tjäna ditt syfte. Jag måste lägga ner min börda en stund. Jag måste få ur mig alla dessa känslor innan de förtär mig. Jag ville inte att barnen skulle se mig så fördärvad. Jag ville inte att de skulle se mig gråta sådär. Det är svårt att …
Fortsätt läsa Del 1: försoning, förlåtelse och genuin kärlek
