ante omnis mea familia

Det händer en del, kan ni tro!

Vilka händelserika dagar jag haft på sistone, kan ni tro. Bloggens hackattack kom som en käftsmäll och jag kunde först inte ana vilket arbete det skulle bli att fixa den igen. Med min fattiga kunskap om den biten var det nära att jag fick radera hela bloggen med 3 års arbete i nacken. 3 år på denna domänen som jag öppnade 2007. Men med några minutrar här och där fick det ta den tid det tog att fixa den och få den godkänd igen. Även om jag miste en del.

Min kusin Lizette har ett projekt på gång som jag hjälper henne med. Det är både dyrt och tidskrävande och hon har spenderat flera kvällar hemma hos mig och jobbar hårt. Projektet ska bli en gåva till hennes bästis och jag vågar inte ta några risker att försäga om mig OM nån av hennes vänner läser min blogg. För om det är något jag lärt mig om mina läsare så är det just det – man vet aldrig vem som sitter och läser.. Men jag är stolt över min kusins dedikation i alla fall. Duktig kicka! Det har blivit sena kvällar och kommer att bli fler sådana framöver. Hennes gåva till sin bästis kommer att bli försenad (men väl värt det!) eftersom Lizette missbedömt vilket arbete det ligger bakom denna typen av projekt.

Det har även hänt lite andra saker och mina tankar har verkligen snurrat i huvudet på mig och det har stundtals varit överväldigande. Jag kommer att skriva ner detta i ett låst inlägg.

Och vet ni vad, kan ni tro det – mina föräldrar gifte sig i lördags! Tjohej! De har varit gifta en gång innan med varandra (1990) men skiljde sig och separerade ett tag. Men i lördags gifte de om sig (av olika anledningar jag inte kommer nämna här) i hemmet i närvaro av mig, mina barn och tre av sina vänner. De hade köpt en 20-bitars (!!) smörgåstårta som var god och ceremonin var väldigt kort.  Jag hade absolut ingen aning om vad jag skulle ge dem och beslöt mig till slut (i sista minuten) för att göra något själv. För ni vet när man var liten, så blev föräldrarna alltid glada när man hade gjort presenterna själv? Tja, jag tänkte att de kanske skulle uppskatta sånt även nu? Jag hoppade i alla fall på det och skulle testa min tes. Barnen och jag körde mot Plantagen och handlade. Phini var min superhjälte – jag tog ju ingen korg för att jag bar Kaeli i bilbarnstolen. Så Phini bar det mesta av våra varor i famnen! Pojkarna och jag valde tillsammans alla de saker vi skulle ha och Phini hjälpte mig bära påsen till bilen, sen upp i lägenheten. Bägge pojkarna var till enorm hjälp och det var faktiskt skoj att shoppa med de och jag tog många av deras råd. De fick vara med och bestämma helt enkelt. Resultatet av mitt första blomsterarrangemang och det hemmagjorda kortet:

 

Inte helt fel av en amatör? De blev i alla fall glada och det är huvudsaken!
Phini’s reaktion, när vi berättade att mormor och morfar ska gifta sig var inte direkt oväntad. Oj vad han har fått fel bild av det där. Han vände sig till mormor efter en stunds funderande “Mormor, ska ni ha en bebis?” Haha.

Jag hade en tid till tingsrätten i slutet av september som blev avbokat via mail. Jag blev förvånad att få ett email av tingsrätten – jag trodde det var mer “formellt” än så när de ska avboka en rättegång. Tydligen inte. Och ni anar inte vilken FÖRDEL det var för mig, det ska jag berätta om i ett låst inlägg. Universum har VERKLIGEN ändrat om händelser för att passa mig. Jag har en bra känsla om detta. En mycket bra känsla!

Jag ångrade mig angående min utekväll med Lotta på Distortion. Jag vet inte varför (eller jo, nu i efterhand gör jag) jag helt plötsligt bara tappade allt intresse och all lust att gå ut – det var ju så starkt ett tag. Men plötsligt bara kändes det bäst att stanna hemma och mysa. Jag förmodar att Lotta blev besviken men som den nära vän hon är så förlåter hon mig nog och älskar mig lika mycket ändå. Och hon fick ta det öga-mot-öga med kukskaftet M som också var på Distortion. Vilket sammanträffande, eller hur…? “Du, Lotta.. brukar M vara på Distortion?” frågade jag henne när vi pratade om utekvällen. “Nej. Jag har aldrig sett honom där när jag varit där”. Och ja, kan hända att de “missat” varandra där och att han faktiskt brukar gå dit – eller så råkade han läsa i min blogg att jag planerade gå dit och gjorde ett eget litet sammanträffande? Gissa vad jag gissar på? Och all cred till Lotta som (förmodligen) är den första att våga dra upp ämnet “hans dotter” och familjerätten med honom.

Jag fikade med Cindy igår efter att jag hade lämnat cellprov igen. Jag hoppas såklart att mina provsvar är positiva för min del för det vore jävligt trist att få livmodershals cancer när man är ensamstående med tre faderlösa barn. Cindy och jag hade intressanta samtal och vi började smått planera inför framtiden. Mycket händer på jobb och en del av mig tycker att det är synd att inte kunna/få lov att vara delaktig, men min tid kommer snart nog!

Och min älskade lilla dotter har varit ledsen de senaste två kvällarna och i morse. Hon tycks ha väldigt ont i magen och man känner sig så hjälplös som inte kan göra något för att hjälpa henne. Stackars liten.

Laaiti var inte ute på gården med alla andra barn igår när jag hämtade honom. Han och två kompisar fick vara inne, i varsitt rum för att de hade hoppat över grinden trots tillsägelse och sedan ljugit om det. Busungar. Jag är inte förvånad – det är fart och fläkt i den grabben.

Jag var på “inskolningssamtal” på Phini’s skola igår. På min tid kallades det “kvartsamtal”. Det gick bra och vi fick mycket beröm, det enda hon hade att “klaga” på var att Phini ibland kan kalla sina klasskamrater för fula ord och räcka “fuck you”, som fröken sa. De har ett papper där man ska skriva upp barnens mål i åk 1 och där skrevs bland annat att han ska försöka sluta säga fula ord och räcka Fuck you. Jag fnissade för mig själv när fröken faktiskt skrev orden “fuck you” på mållistan, haha. Jag trodde att det skulle låta mer lämpligt att skriva “räcka finger” i skolan. Dumma mig!

Där har ni en liten uppdatering om allt ni missat. Jag ska bli bättre på att blogga. Anledningen till de sparsamma inläggen på sistone är till största del att jag varit upptagen med att FIXA bloggen.

Men nu jävlar – here we go again – rond 2!

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

9 tankar om “Det händer en del, kan ni tro!”