Det knasade sig. 

Jag vet inte om jag är inne på andra eller tredje veckan nu sen ryggen knasade igen. Alltså – allmänt molande har jag alltid. Men väldigt ofta så knasar det sig. Som ett ryggskott men ändå inte. När den långvariga, kroniska smärtan plötsligt blir akut. 

Och när man går dygnet runt utan att kunna resa sig, stå eller gå utan huggande smärtor i ryggen, under en längre period, så blir man frustrerad, arg, sur, ledsen, bitter. Och snart kommer jag till en punkt då jag kommer tycka det är orättvist och tycka synd om mig själv helt enkelt. 

Jag har ju både skolios & låga, buktande diskar i ryggen. Min gissning är att det är förslitningsskada sen min övervikt (man skojar inte bort att bära på över 70kg extra) och sen alla graviditeter som för varje barn sabbat ryggen än mer. Och det ska inte mycket till när jag vrider mig eller lyfter fel så hamnar diskarna snett eller fel och/eller trycker på nerver/muskler. Ja jag borde ha nån ortros, nån korsett som håller upp ryggen för detta är alldeles för ofta förekommande. 

Det var dagens gnäll. 

Du gillar kanske också...

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com