En kil kan göra stor skada

Det gick bra på jobb igår. Det var inte mycket att göra men det gick bra i alla fall. Även om det inte känns säkert att köra i detta vädret och en aning nervöst. Vissa bilister är alldeles för självsäkra och det gör mig rädd. Jag sänker farten och håller avstånd och hade önskat om andra bilister gjorde likadant.

En kil i vänskap
Emma smsade mig igår. Hon skrev och undrade om jag kunde öppna dörren så att hon och hennes bror kunde komma in och hämta sofforna idag. Jag skrev att Phini fyller år och ska ha kalas på lördag och firande på sin födelsedag och jag lyckades vinna dispens för idag eftersom vi ska ha gäster men hennes bror vill ha sofforna innan lördag eftersom Emma ska ha sin sons dop då. Jag tyckte det kändes taskigt att “rycka mattan under fötterna” på mig. Hur ska jag kunna ha barnkalas med 10-15 barn utan några sittplatser för de att sitta och äta? Men inte ens när jag förklarade att utan sittplatser kan jag inte ha kalas fick jag nån barmhärtighet och fick lite känslan av “taskigt läge”.
Jo hon erbjöd mig en lösning tills jag hittat en egen soffa (vilket kan dröja väldigt länge).Jag sa nej först.  Men när jag sen bad de vänta tills i alla fall efter kalaset fick jag nej. Hennes bror som ska köpa sofforna vill prompt ha de tills dopet. Och jag förstår inte varför. Men det behöver jag kanske inte förstå heller. Emma föreslog att vi kunde ha “kuddmys” på kalaset. Phini blir 7. Han vill nog inte ha kuddmys. och jag äger inte 15 kuddar heller för den delen.
Sen är ju Phini lite äldre nu med och går i skolan. Nu kommer åldern när saker och ting kan bli pinsamt när man ha hem kompisar. Hur förklarar han för sina kompisar att vi inte har möbler? Det sätter han i en ganska pinsam sits. Han kommer skämmas ju. Och sen går barnen hem till sina föräldrar och berättar att Phini’s mamma inte har möbler. Och sen är snacket igång. För min del är det lugnt, jag kan ta sånt snack, men inte min son. Det blir liksom bara fel alltihop.
Och sen tycker jag att det är lite fult, om jag ska vara ärlig, att låna ut möbler på obestämd tid och sen plötsligt sälja dem till någon annan, när jag bokstavligt talat sitter i dem. Jo hon erbjöd mig att köpa loss de men hon borde veta att min ekonomi inte tillåter det. Emma, om någon, har jag öppnat mig mycket för gällande min ekonomi.
Jag är väldigt besviken. Emma tycker jag borde förstå hennes sits. Hennes bror, som är köparen vill ha sofforna NU, vad kan hon göra, menar hon. För mig är det enkelt – säga att han får vänta. Så är det. Vissa butiker har leverans tid på möbler, inte för att det är samma sak, men det är inget OVANLIGT att man får vänta på något man har köpt. Jag har haft sofforna så länge, utan avtal om att jag eventuellt kan komma att ge upp dem plötsligt när de ska säljas vidare påfaller eller att jag måste köpa loss de. Det kom ganska plötsligt, ja. Så nej, jag har inte förståelse för “hennes sits” som om hon skulle sitta i kläm. Hon VET att jag behöver de mer, speciellt just nu med Phini’s födelsedag, kalas och julen som ligger runt hörnet, hon har lånat ut de till MIG och det är inte svårt eller orättvist på nått sätt att säga till sin bror, köparen, att “Ja du kan köpa dem, men du får faktiskt vänta åtminstone en vecka till” efter att jag bett om den dispensen. Jag bad henne, inte honom. Men han är ju köparen så han kan plocka hem de när han vill. Så jag får vara tacksam att jag åtminstone har sittplatser ikväll när min son firas men svära över alla ungar UTAN sittplats på kalas på lördag.
Jag har lärt mig en läxa: Aldrig mer låna någonting av vänner. För om det kommer en sådan dag som denna, så sätter det en kil i vänskapen när man blir så besviken på sin vän.
Det som gjorde mig mest ledsen var när hon skrev i ett sms “trots att du haft såpass mycket hjälp och välvilja från mig vill du att jag sträcker ut händerna ännu längre”. Där lägger jag ner. Som om jag inte varit henne tacksam nog för allt hon gjort för mig. Där fick man det i nacken. Tack för den. Nä man ska inte låna av kompisar och tydligen – inte tacka ja till hjälp i heller när den erbjuds frivilligt.

En sjuårings önskan
image I morse väckte jag min son på sin födelsedag med en tårta med sju tända ljus på. Laaiti orkade inte upp trots att jag försökte väcka honom lite tidigare än vanligt, så jag smög in i pojkarnas rum sjungandes “happy birthday” med en påse från BR leksaker. Jag hade frågat honom tidigare vad han önskar till frukost på sin födelsedag och han svarade Tårta. så tårta till frukost blev det. Och han ville specifikt att jag skulle sjunga “happy birthday” och inte “vi gratulerar”. So be it. Han blåste ut lusen och jag skar upp tårta under tiden han öppnade presenten med Bayblades som han hade superönskat sig. Han blev ÖVERLYCKLIG och det gjorde mig så fruktansvärt glad att se hur glad och nöjd han var. Sen öppnade han de andra presenterna och blev glad för dem med. Vi år tårta, Phini hämtade Laaiti för att visa presenterna och sen åt vi mer tårta. Och de lekte hela morgonen tills det blev dags att gå och han gjorde mig så lycklig, bara genom att finnas, att JAG gick omkring och log hela morgonen, supernöjd att vara den som gjorde hans morgon precis som han hade önskat.
Grattis, älskade unge. Idag blir du 7 år.
För 7 år sedan blev jag mamma. Den lyckligaste dagen i hela mitt liv.

Möte på dagis
I morse när barnen var lämnade gick jag på möte på dagis med Laaiti’s fröken och en kvinna från resursteamet. jag har pratat mycket med fröken om Laaiti och hur jag upplever honom och hon bestämde sig för att boka detta mötet efter att hon funderat på det ett tag. Jag uppskattade det. Jag fick göra det som jag tycker allra mest om: 1 – att prata. 2 – att prata om mina barn. Vi pratade om Laaiti och jag la fram A4:sidan jag hade komponerat hemma där jag hade sammanfattat min uppfattning om min son. Det är mycket till denna historien, det kommer senare. Men det känns skönt och bra att verkligen ta itu med saker man är orolig för.

Nu kommer snart min födelsedagsgris hem från skolan. Vi ska göra lite läxa, förbereda tårtan inför ikväll och sen laga lite middag.

Du gillar kanske också...

26 svar

  1. Emma skriver:

    Jag tycker inte att du varit riktigt schyst i tolkningen av det jag berättade för dig, men visst.
    (Framförallt inte gällande köpet av sofforna som jag frågade dig om – visst vet jag en del gällande din ekonomi och jag hade därför ett förslag där med.)
    För mig känns det ganska uppenbart att man inte ger bort två skinnsoffor i nyskick utan vidare – därför förstår jag heller inte riktigt ditt resonemang att du eventuellt inte skulle behöva lämna tillbaka dem/köpa loss dem.

    Det var inte som en blixt från klar himmel att de skulle säljas eftersom jag frågade dig om det för en tid sedan. Efter förfrågan fick du besked om att brorsan ville ha dem och kort därefter frågade jag ju om måtten – vad tror du att anledningen till det var?

    Jag förstår som sagt att du är mycket besviken och du har förmodligen inte hunnit uppfatta att jag lyckades fixa det för helgen heller.

    Just nu känns det som om allt som hänt och allting vi jobbat för inte varit värt någonting alls för din del. Det känns, ska du veta.
    Man kan lugnt säga att jag sitter i kläm, men huruvida du verkligen skulle vara intresserad av det nu förefaller inte så sannolikt.

    Det gjorde ganska ont, det här.

  2. anniz skriver:

    Synd att jag inte såg detta för ett tag sedan, gav ju bort min soffa då den var för fin för att slängas, men för ful för att säljas. Hoppas det löser sig gällande soffronten!

  3. patruska skriver:

    hmm alltså visst är det synd och tråkigt för dig nu när det är helt fel läge för dig att bli ”soff-lös” men sofforna var ju faktiskt bara till låns. Men kolla blocket vetja, ibland hittar man riktiga guldkorn där

  4. Carro skriver:

    Blocket har hur mkt som helst som bortskänkes.

  5. Tamagal skriver:

    Jag tycker nog inte att man kan reagera med att se en ”kil i vänskapen” i den här situationen.

    Förstår att det är svårt att inte tänka egoistiskt gällande att bli ”utan möbler” men har man något till låns, är det just det – till låns.
    Lånar man något kan personen i fråga faktiskt vilja ha tillbaka det när som helst, av vilken anledning som helst.
    Framförallt när det är en pengafråga (dvs att hon skall sälja sofforna) förstår jag att hon hamnar i kläm.

    Precis som det är mycket pengar för dig att köpa loss dem, är det mycket pengar för henne att INTE få.

    Det tror jag du kan förstå om du försöker se det från ett annat perspektiv.

    Det är beklagligt att det råkar sammanfalla med din sons kalas, men det är ju trots allt inte Emmas fel…
    Hade inte pojkarna en soffa i sitt rum som du kan bära ut?
    Har inte dina föräldrar/andra vänner saccosäckar, fotölj/soffa som du kan låna för kalaset?

    Jag vet att min bror utan att blinka hade lånat ut sin soffa till mig om jag hamnat den sitsen gällande sittplatser…

    Skaffa ett släp så finns det ganska mycket möbler som bortskänkes.
    Med ett svart lakan över en tvåsitssoffa är den som ny!
    Ex: http://www.bortskankes.se/view.asp?id=9503

  6. Jessica skriver:

    Jag trodde inte mina ögon när jag läste detta. Är det verkligen du Madde som skriver detta? Hur otacksam är du egentligen? Och varför i helskottans skriver du ut om detta i en blogg. Du ber andra folk ta personliga saker med dig via mail men du själv hänger ut folk hux som flux. Stackars Emma säger jag bara. fy fan sicket vidrigt sätt. Du har fått låna dom, nu ska dom säljas. Olyckligt att det ska ske just som din son ska ha kalas men ärligt Madde, du kan fan inte gå och skylla andra för det.
    Jag sitter fortfarande i halv chock, jag trodde aldrig nått sånt här skulle skrivas utav dig. Det är så sjukt dålig stil av dig. Du kunde letat soffa, ett lån är fortfarande ett lån även om hon inte gett dig någon bestämd tid. Trodde du att du skulle ha dom i all evighet? Emma lät dig låna dom för att vara snäll och detta är tacken.
    Fy fan!

  7. Emelie skriver:

    En fråga bara.. Ska Emmas bror hålla i dopet hemma hos sej? För isåfall är det ju mer än väl förståeligt att han vill ha hem de innan lördag då jag antar att det kommer en hel del gäster till ett dop.
    Det är ett knivigt läge, och inte kul för nån av er.. Hoppas det löser sej.

    Och vilken fin känsla att göra sin son så lycklig, måste kännas underbart! :present:

  8. Filippa skriver:

    Tråkigt att en sådan sak ska komma emellan er vänskap!

    Kul att Phini var nöjd!

  9. Saija skriver:

    Håller nog med Tamagal här…

    Så mycket gott jag har läst om Emma i din blogg så tror/hoppas jag inte att er vänskap är körd för det här.

    Jag förstår att det här kom ytterst olägligt för dig, och att du nu blir stressad och besviken, men försök göra det bästa av situationen och be Emma om ursäkt. Jag tycker faktiskt inte att hon har gjort något fel.

    Det är inte så skoj för henne heller att hamna i kläm mellan en vän och sin bror.

    Jag hoppas att det här inlägget skrevs under tiden du var upprörd och att ni kan bli vänner igen, för ärligt talat så känner jag inte igen dig i det här inlägget.

    Men du visar att du är mänsklig – så jag gillar dig hursomhelst :rose:

  10. Frida skriver:

    Ärligt talat. Det här är MADDES blogg. Jävligt jobbig sits tycker jag att det verkar som. Hennes SON fyller sju år och ska ha kalas och jag förstår dig Madde att Phini skulle tycka det var pinsamt utan möbler i vardagsrummet, absolut! Men samtidigt var dom ju till låns .. Jag tycker också att du borde kolla med vänner/familj om dom inte har några fåtöljer eller sackosäckar att låna ut?:)

    Förstår att det blir en spricka i vänskapen, men jag hoppas verkligen att det löser sig! (:

    Jättefin tårta och kul att Phini blev så glad!

    Stor kram till dig :rose:

  11. Sarah skriver:

    Trist när verkligheten kommer i kapp, men då jag förstår er båda är det inget jag tänker uttala mig om (vilket för den delen inte är MIN sak) Men vilken härlig födelsedags frukost du fixat för Laaiti, stort grattis till honom i dag (lite sent sent, men..)

  12. Ewa skriver:

    Men Madde vad är det du skriver egentligen? Menar du på allvar att du är sotis för Emma som du nämnt så många gånger ställt upp på dig när hon vill ha tillbaka soffan? Som du själv skriver, det är ett LÅN och det betyder att hon när som helst ska kunna ta tillbaka soffan. Du nämner leveranstid, du har inte köpt den, hyrt den eller haft den på prov, du har LÅNAT den, då kan du väl inte mena att hennes bror ska ha leveranstid? Det här var det värsta jag läst på länge, hur du hänger ut en vän på det här viset, som hjälp dig med körkortet tom!

    Jag skulle inte vilja fortsätta vara din vän om jag satt i Emma’s sits. HON har inte gjort något? Hon har endast varit snäll emot dig och dina barn så ni har haft en soffa överhuvudtaget? Du är snabb att säga att ta saker via mail, ta saken i telefon eller öga för öga med henne iom ni är så nära vänner. Såhär gör man man inte Madde, man hänger inte ut en vän på internet såhär, och man är inte så otacksam som du verkar vara.

    Jag tror inte denna typ av vänskap överlever, när hon verkar ha gett så mkt av sig själv, och när du får en motgång emot ”henne” gör du såhär. Ruttet. Hur skulle du ha klarat allt utan den hjälpen du fått av just henne?

    Ibland kanske man måste svälja stoltheten Madde, i synnerlighet emot just en vän som faktiskt ställt upp så mkt för er.

  13. Jessica skriver:

    Håller nog med majoriteten här…möblerna var trots allt bara till låns. Det är ju faktiskt Emmas soffor, som hon har rätt att göra som hon vill med, faktiskt utan att egentligen behöva ta hänsyn till dig – hennes bror behöver sofforna till dopet, och det har jag faktiskt full förståelse för. Om hon dessutom hade förvarnat dig om att sofforna skulle säljas förstår jag inte riktigt vad du är sur på. Då har du haft tid på dig att lösa det. Visst, inte kul att bli sofflös, speciellt inte till kalaset, men det är ditt ansvar att lösa, inte Emmas. Jag hoppas verkligen att du inte låter en sån här sak förstöra er vänskap.

  14. Alexandra skriver:

    Tycker synd om Emma. Att som vän välja att hjälpa dig på det sättet istället för att sälja sofforna (och få pengar för dem) är en riktigt fin gärning. Inte många som skulle uppoffra sig på det sättet idag. Jag tycker det är riktigt dålig stil att du för det första hänger ut Emma i bloggen och för det andra inte verkar vara det minsta tacksam för att du fått låna sofforna under en längre tid. Hur tror du Emma känner sig, när hon med all välvilja lånat ut dem till dig? Det är något man borde uppmuntra, inte något som man får ”skit” för då personen som faktiskt ÄGER sofforna vill ha tillbaka dem OAVSETT när detta sker. Tycker det är du som agerar egoistiskt i denna sak.

  15. Jenny skriver:

    Håller med flera som skrivit här uppe. Sofforna var endast till låns, som du visste om, dock otur att det kolliderade med kalaset. Det är bara att bita ihop och vara tacksam för du haft dem så länge, så vare sig du eller dina barn behövt sitta på arslet på golvet. Sedan tycker jag det var onödigt av dig att skriva ut detta här, pga detta inte är för allas ögon. Varför gjorde du det?

  16. Anna skriver:

    Men hallå…

    Det här är Maddes ”dagbok”, varför är det så konstigt att hon skriver om det här?

    Tråkig situation helt enkelt, hoppas att ni löser det.
    Varje vänskap behöver en påfrestning då och då, precis som förhållanden. Då lär vi oss mer om varandra etc.

    Vad alla andra tycker är oväsentligt. Ens egna känslor är alltid det huvudsakliga och olika faktorer gör att vi reagerar som vi gör. Ibland förhastat ibland för sent.

    Puss och kram på er!

  17. Anna skriver:

    Hejsan hej, jag har alls ingen aning om din ekonomi, eller om dessa finns kvar, men här är ett tips på ny soffa/soffor:
    http://www.blocket.se/lund/Soffor_3_2_billigt_30938406.htm?ca=23_10&w=0

    Kram

  18. Tamagal skriver:

    Ser att det är fler som tipsat om billiga soffor och jag förstår att det kan vara snävt med ekonomin runt jul plus födelsedagar…

    Men sofforan ovan 300kr…
    Det är 6pkt cigaretter.
    Det är väl inte en så stor uppoffring? :cigarette:
    Ett bra nyårslöfte för ekonomin. Fimpa nu! :handshake:

  19. Louise (Lollo) skriver:

    Men oj vad alla är på!
    Jag förstår dig Madde.. Jag menar att du kunde fått en förvarning att ” min bror vill ha sofforna snarast/inom en månad eller vad som helst” Och inte bara komma så en dag hux flux..
    Men visst förstår jag Emma också.. det är ju trots allt en pengafråga eftersom att hon sålt dom till sin bror..
    det är en jävligt knepig sits de här..
    Och ja, det är Maddes blogg, så varför skulle hon inte kunna skriva av sig här?!
    Passar de inte så skit då i att läsa..?

  20. Sarah skriver:

    Inte så långt att köra, http://www.blocket.se/landskrona/Vardagsrum_inkl_soffa__bord__bokhylla__tavla_30764671.htm?ca=23_10&w=223 Soffan är ju superbillig, och jag vet att det är bra o ordentliga människor

  21. Annelie skriver:

    Tur att du insåg att du var en fitta mot Emma till slut. On the bright side så är vänner också till för att förlåta sånt. Bjud Emma på en brakmiddag nästa helg. Peace!

  22. Jeanette skriver:

    Jag undrar hur du inte kan ha råd att köpa de sofforna du lånat, men har råd med en helt ny soffa, OCH en kaffemaskin…???? ? :-)

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.