I veckan som gick upptäckte vi att Meelo var röd i armhålorna. Det började precis så – lite röd. Han hade även nån enstaka liten prick på insidan av ena låret. Vi tänkte att vi håller koll på det där, såklart. För det gör man. Man avvaktar först. Just utslag kan komma och gå lite hursomhelst på småbarn utan att det behöver vara nått speciellt. Detta är inte min första rodeo!
Dagen efter var han mer röd och det började likna eksem-men-ändå-inte och det var mest i armhålor, insida lår, knäveck, armveck och hals som det var rött till varför min första tanke var böjveckseksem. Men för varje dygn hade det spridit sig. Inte länge därefter hade han små, små knottror på magen, ryggen, halsen, armarna, benen. Jag tog massa bilder och kontaktade region Skånes onlinevård som jag blev hänvisad till via vårdcentralens telefonsvarare.

Onlinevård
Jag skickade bilderna och fyllde i alla svaren, sen chattade jag med en sjuksköterska som även kallade på kollegor (bland annat läkare) som tittade på bilderna.

På vårdcentralen
De tyckte att vi skulle söka på vårdcentralen för ett fysiskt besök. Sagt och gjort. Jag ringde vårdcentralen och fick en tid till sköterskan samma dag. Jag kan med handen på hjärtat säga att jag aldrig träffat en sköterska för bedömning som INTE kallat in en läkare. Kanske vore det lila bra att bara få en tid till läkare direkt?
Sköterskan visste inte vad dessa utslagen berodde på så hon kallade på en läkare som kom in och kikade. Läkaren tittade på utslagen, lyssnade på lungorna, tittade i halsen och sa att det kan ju vara scharlakansfeber. Hon tyckte han var röd i halsen. Nej han har inte varit förkyld på sistone, ingen feber – inga andra symptom alls faktiskt förutom utslagen. Sköterskan reagerade med ett ”Jaa, såklart!” som om hon vaknade sig lite för att hon inte tänkte på det. Jag å andra sidan, var tveksam. Nu är inte jag läkare men jag vill våga påstå att jag är familjär med många av de sjukdomar som barn (och även vuxna) kan få. Och just scharlakansfeber har ju faktiskt Phini haft när han var mindre. Symptomen vid scharlakansfeber stämmer inte in på Meelo. Det är ju bara utslag som sagt.
Nåja. De tog ett halsprov på Meelo. Stackars unge – han är ju så känslig i munnen och svalget. Han är fortfarande liten i maten och tycker det är allehanda jobbigt att ha något i munnen överlag (tandborstning är en mardröm!). Men eftersom han inte visste vad de skulle göra så gapade han. Men han lär aldrig gapa hos en läkare fler gånger – det kan jag lova.
Social-media-diagnoser
På social media började redan alla gissningar på diagnoser trilla in efter jag lagt upp bild på Instagram och Facebook. Femte sjukan, böjveckseksem, allergi, skabb, psoriasis, röda hund, mässlingen, scharlakansfeber, tre-dagars-feber, kattallergi, mjölkallergi, nässelfeber, ägg- citrus- tvätt- sköljmedel- gluten- allergier. Soleksem, svinkoppor, seborroisk eksem. Det finns massor att välja på! Alla har vi olika erfarenheter och det är tacksamt att människor vill dela med sig. Men som jag nämnde innan – man får se till hela symptomsbilden innan man funderar på diagnos – folk kan överlag vara lite för snabba.
Diagnos och behandling
Efter en stund kom sköterskan tillbaka och informerade oss om testresultatet som var negativt. Det är alltså inte scharlakansfeber. Det var ju synd, tycker hon, för det hade varit bra med en diagnos så man vet vad det är. Vidare sa hon att läkaren sagt att utslagen kommer försvinna om några dagar och att vi ska smörja in med mjukgörande.
Jag undrar dock hur man kan veta att dessa utslagen kommer försvinna - när man inte ens vet vad det är?
Vi gick in på apoteket och köpte Canoderm. Det är en mjukgörande kräm som dessutom ska förebygga återfall av atopiskt eksem (böjveckseksem) vilket jag tyckte verkade vara en bra salva då många av utslagen påminner om just eksem i sin karaktär.
Helgen gick och utslagen blev inte bättre utan snarare tvärtom. När söndagen kom började hans klåda eskalera från nästan inget till väldigt mycket. Så jag ringde direkt på morgonen till vårdcentralen och fick en tid samma eftermiddag till samma läkare. Jag ville ha bättre medicin.

Vi träffade läkaren och hon tittade igen och hon såg ju själv att det blivit värre. Hon tittade i halsen och sa att det var inte rött [längre]. Vi pratade lite om vad det kunde bero på, eventuell känslighet mot något och det enda jag kan tänka mig är den nya duschcreme jag köpt till pojkarna som jag duschade honom med bara nån dag innan första utslagen. Men i övrigt så kom vi inte fram till något definitivt och att utreda saken vidare tycks inte aktuellt. Jag sa att jag gärna skulle vilja ha en kortisonsalva. Vi har haft en hemma, som vi köpte receptfritt på apoteket som funkade bättre än Canoderm då den inte sved. Den hade en otillräcklig effekt men bättre än canoderm så jag bad om kortisonsalva vilket hon skulle skriva ut. Hon sa att jag kunde smörja in de ställen ”där det är som värst” med kortison [eftersom det är en liten tub] och resten av kroppen med mjukgörande som hon också skrev ut (Glycerol Evolan dvs Miniderm. Hon skrev dessutom även ut Aerius, som är en klådstillande medicin.
Lindriga eksem
När vi sen hämtade ut medicinen så såg jag att hon skrivit ut en kortisonsalva i exakt samma styrka som vi redan haft, dvs den mildaste som finns – som faktiskt dessutom går att köpa receptfritt! Det var lite av en besvikelse måste jag erkänna. Den salvan används till lindriga eksem. Lindriga. LINDRIGA!! Som sagt, jag är inte läkare men jag vill ändå våga påstå att det fins inget LINDRIGT med Meelos utslag! Jag inser att hon, i sin yrkesroll har förmodligen sett värre och att jag, i min mammaroll måhända är partisk och överreagerar men snälla nån. Lindrigt? Lindrigt var det den 15e. Till och med den 17e kan jag sträcka mig till. Men definitivt inte nu. Så hon skrev alltså ut mediciner som vi kan köpa själva receptfritt på apoteket. Vad fan hade vi för jävla nytta av den läkaren? Vi fick INGEN diagnos och INGEN medicin som vi inte kan skaffa själva.. om det är så det är att vara läkare så antar jag att jag också är läkare – för det där kan jag med.
Men jag måste erkänna att jag inte följer läkarens ordination som hon hade tolkat det. Jag smörjer in hela honom (där han har utslag givetvis) med kortison morgon och kväll och med den andra mjukgörande 1-2ggr på dagen. För jag anser att det ”är som värst” på hela kroppen. Så ja jag kommer göra så istället.
Jag vill passa på att tacka alla er som har engagerat sig med råd, tips, och gissningar om vad det kan vara. Tack för er sympati! Jag bjuder på bilder som vi tog när vi väntade på läkaren igår.

Over & out.
12 tankar om “En läkares ordination vi kunde varit utan.”
Skriv egenremiss till barnmedicin eller hud. Dom behöver ju utreda stackars barnet. Lider med er. Att inte veta är värst. Kram
Har följt denna utveckling av utslag sen det började och relaterar en del. Min dotter fick enormt mycket utslag när hon var ca 13-15 månader, liknande dom er son har. Gick till läkare som inte kunde säga vad det var egentligen eller vad det berodde på, vilket vi inte vet i dagsläget heller. Sa att jag hade smort in henne med mjukgörande samt mild kortison, receptfritt från apoteket. Fick då en starkare kortisonsalva utskriven, Emovat, där vi fick ett smörjschema på 8 veckor, givetvis med nedtrappning sista två veckorna.
Efter dessa åtta veckor såg det bättre ut, allt var nästintill borta men därefter hjälpte det med mildare kortison. Sen återupprepade vi samma sak när det blev likadant igen, funkar hur bra som helst.
Härmed slår jag ett slag för Emovat! Kanske går att prova? 😊
Hade gärna provat starkare kortison! Försökte ju säga det till läkaren men hon lyssna inte.
Rekommenderade de Canoderm?! Det hade jag inte velat smörja på en så liten person, inte ens om huden såg bättre ut än den gör. (Hade heller aldrig rekommenderat det till ett så litet barn /receptarie, 10 år på apotek) Det är karbamid i och det svider. Bra ni fick med glycerol istället! Hoppas han snart blir bättre, man lider verkligen med de små när de inte är helt ok.
Ja Jo det upptäckte vi, att det svider!
Han tycker förvisso att Glycerol också svider.
Skriv egenremiss till hud.
Allmänläkare som inte vet och leker gissningslekar ger jag inte mycket för.
Om dom inte vet, då får dom remittera vidare till kunniga inom området.
Håller med!
Kanske inte alls blir hjälpt av den här kommentaren, men ville bara dela med mig. Jag såg ut exakt som Meelo sommaren när jag hade fyllt 11 år. Känner till och med igen att mellanrummen mellan utslagen under armarna bildar en typ av ”mönster” (alltså de få fläckar där det inte är utslag). Ingen visste vad det var. Det kliade så att jag inte sov på flera dygn men inga andra symptom. Ingen feber, ingen förkylning. Inga kända allergier. Till slut blev det bättre och försvann efter smörjande med både Locoid och Betnovat. Det var bra i några år men sen kom det tillbaka med full kraft. Först då skickades jag till specialist som direkt konstaterade att det var psoriasis. Jag var ung för att få diagnosen men det var ju fullt möjligt. En ”småprickig” variant av psoriasis som aldrig riktigt såg ut som den typen man brukar se, torr och fjällig. Jag hoppas förstås att det inte är samma och att han kryar på sig!
Good to know! Tack för att du dela med dig.
Har det blivit något bättre än? All omtanke till Meelo❤
Tja ja knottrorna har typ smält ihop. Nu är han mest röd? Jag har öst på med kortison ju.