En stolt mamma med fantastiska barn!

Imorse vaknade jag av att Keeron pussade mig på handen. I eftermiddags somnade lillebror Meelo hos mig och Keeron går fram och pussar honom på armen. En stund senare kommer Phini in i vardagsrummet och går fram och pussar Meelo på kinden. Laaiti, som varit iväg idag och köpt nya skor till sig, kom hem och gick raka vägen in till mig och pussade mig på kinden. Jag vet inte hur många gånger ungarna har väckt mig när jag sover, både på morgon och vid tupplurer, med pussar. Och varenda gång Lizette sover här så vaknar hon med Kaeli bredvid sig som kramas, pussas och pillar på Lizette. Och jag vaknar med barn hos mig varje morgon. Både Meelo och Keeron fullkomligt älskar att sova PÅ mig. När Keeron vaknar på natten kommer han till mig, lägger sig på mig och håller om mig i en bamsekram med huvudet mot min axel och somnar om.

Keeron och Meelo kommer till mig så många gånger om dagen och ska gosa, kramas, pussas. De lägger huvudet mot min axel i h bara finns. Phini kommer varje dag, vill ha en kram och pussar sin mamma på pannan. Han är ju huvudet längre än mig.

Ja, ni förstår. Jag har världens gosigaste ungar. Jag undrar om alla barn är sådana mot sina föräldrar eller är mina mer gosiga än de flesta?

..

Mina äldste. Tiden går så fort och man hinner knappt med. Det hinner hända så mycket på kort tid.

Phini fick riktigt dåliga betyg förra terminen med fler F (underkänt) än godkänt. Så vi försökte sporra honom, att vi skulle köpa en ny cykel till honom om han fick godkänt i ALLT. För det ville han ha. Sen var hans utredning klar, han fick sin diagnos, provat ut mediciner denna terminen, fått enstaka anpassningar i skolan och pluggat riktigt hårt. Och jag måste medge att jag inte trodde ha skulle klara det, av olika anledningar men oj som han motbevisade mig. Jag är först med att glatt erkänna att jag hade fel för när betygen damp ner i brevlådan i måndags så ser jag att han har GODKÄNT i alla ämnen!! Jag är så stolt!!!!

Och utöver att han kämpat med skolan så har även tagit itu med sin träning och hälsa. Han tränar Combative två gånger i veckan och försöker (oftast) tänka på vad han äter. Folk har sagt till mig några gånger att han smalnar av men jag har inte sett det själv. Men det är typiskt, det är så det går till att man blir lite blind då man ser varandra varje dag. Det var först när jag tog hans mått igen (vi skippar vågen) som vi såg en skillnad på minus 6cm, och när jag satte ihop foto ser man den enorma skillnaden.

Ja jag är stolt som en tupp! Även här har han motbevisat mig.

Laaiti fick ett A i engelska. Som jag fått höra är det ett nästan-omöjligt-att-få-betyg. Men Laaiti kammade hem det. Han är ju grym på engelska, jag måste nämnt det förr. Han skriver och pratar flytande och det är svårt att tro att han är en svensk 13 årig grabb när man läser/hör honom. I svenska däremot fick han underkänt. Låter det rimligt? Inte det minsta. Han är ju enormt begåvad så att han får underkänt beror INTE på hans förmåga/begåvning/kunskap utan snarare brist på anpassningar. Så när jag såg hans betyg insåg jag att skolan har fallerat och det dröjde inte länge innan jag kopplade in mentor, resurs, rektor, EHT-samordnare för att styra upp allt detta innan hösten. Jag kräver mer av skolan – min överbegåvade son ska inte få dåliga betyg när han förtjänar bättre pga skolans brister. Icke.

Jag är stolt över hans A, det är han förtjänt utav!

Regeringen har bestämt att elever i Skåne ska få busskort gratis över sommaren. Så när Laaiti tjatade om nya skor, som han påstår sig behöva men egentligen inte – han har en autism-grej med skor, så sa jag till honom att han får åka själv. Så jag berätta när bussen gick , vart den stanna, vart han ska gå & gav honom pengar. Inte utan viss ångest eftersom de inte åker buss annars. Men jag har lärt mig att inte misstro deras förmåga. Jag är alldeles för mammig.

Men när fan fick min lille 13-åring storlek 40?!

Och appropå skor- Kaeli fick pengar i födelsedagspresent av far- och morföräldrar. Idag köpte hon banne mig skor för en del av pengarna!

Mina barn växer alldeles för fort.

Ta en stund och fundera på att min son Phini är huvudet längre än mig med sina 170 cm till mina 159 cm. Whaaaa!

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

3 tankar om “En stolt mamma med fantastiska barn!”

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com
%d bloggare gillar detta: