ante omnis mea familia

Ensamstående 3 barns mamma njuter

Nu har det gått några dagar sedan Kaeli kom till världen och som ni vet kom vi hem redan samma dag. Dagen efter fick vi åka in igen för hennes läkarundersökning och det gick fenomenalt. Hon fick 10, 10, 10 på undersökningen och jag kunde ju inget annat än att hålla med läkaren som sa att hon var så fin. Såklart. En 10-poängare, som hon själv sa. Hon fick gjort ett hörseltest med, för att se om hon kan höra och det var inget tvivel om den saken. Och bra lungor också konstaterade läkaren med, haha. Åh ja, för det har hon. Hon vet vad hon vill, den lille.
På fredagen åkte vi in igen för PKU testet. Alltid lika jobbigt att se en nål stickas in i sitt barns hand, men hon fick ju sockerlösning som tröst och hon nöjde sig med det.

image Pojkarna har tagit hennes ankomst så mycket bättre än förväntat och jag måste erkänna min förvåning. När pappa visade bilderna på BDB, när hon nyss var född, hade Phini, vid varje bild, milt uttryckt ett högt “Naaaw!” – och det från en pojke som inte gillar bebisar. När vi sen kom hem blev han helt tagen av sin syster. han viskade och tippade på tå, klappade, tröstade och vyssade konstant. Laaiti verkar ganska oberörd. Han pratar med Kaeli och tillkännager hennes närvaro men han är inte lika image imponerad som storebror. För Phini, som sagt.. han ÄLSKAR Kaeli. Jag har i ärlighetens namn ALDRIG sett honom så kärleksfull, omtänksam och omhändertagande och han vill inget hellre än att ta hand om sin syster. När han sätter sig i soffan och lägger kuddar över knäna och lägger ut armarna rakt fram och ler det där söta leendet, då vet jag vad han väntar på.. att få ha sin syster i famnen. Jag blir helt salig när jag ser honom. det känns som om Kaeli för hela familjen samman.

Jag har problem med amningen, att få igång hela cirkusen. Jag har haft henne vid bröstet i timmar och hon har sugit och jag slapp i alla fall den typ av ofantliga sår som jag fick med Phini. Små blåsor och ömma bröst jovisst men det hör ju mer eller mindre till. Jag fick ett sår på ena bröstet när hon sög första gången, men det var ganska milt. Och när hon har legat vid bröstet i vad som känns som en evighet och är fortfarande otröstlig gav jag henne ersättning som hon hungrigt och tacksamt tog emot. Jag har försökt att få igång flödet i brösten och igår köpte jag en pump för att se hur mycket jag egentligen har. jag hade inte ammat sedan 6 på morgonen (gett ersättning istället) och pumpade på eftermiddagen runt 16 och fick ut sammanlagt ca 10 droppar. Från BÄGGE bröst. Inte undra på att hon är hungrig.. Av ersättningen (NAN1) verkar hon få ont i magen och jag känner så väl igen hela denna cirkusen sedan pojkarna, nu gäller det bara att hitta rätt vad som funkar för HENNE, för alla barn är olika, det vet jag av erfarenhet. Men vi jobbar mellan ersättning och amning och hoppas på det bästa.

Förutom krånglet med maten så går allt FENOMENALT och jag stormtrivs med hela alltet. Pojkarna trivs med henne och alla andra med och jag är så glad att ha henne hos oss. Det är inte lika övermäktigt som jag hade trott faktiskt. Det handlar bara om prioriteringar och “passa-på” för att få det ihop. Prioritera dusch eller disk? – Passa på! –när tillfälle ges och bebis somnat en stund.

Och eftersom jag ju är ensamstående är jag så enormt tacksam att jag har den erfarenheten jag har sedan pojkarna. Man får liksom inte panik när bebisen skriker otröstligt, som man fick i början med första barnet. Man har hunnit lära sig lite om vad som är vad och vad som gäller och det känns inte tungt alls, jag känner mig trygg i rollen som spädbarnsförälder, för jag har ju gjort det förr och grämer mig inte det minsta alls att jag är ensam – tvärtom. Jag trivs som fisken i vattnet.

Oi och idag ska jag korrigera ett av de största tabbarna jag gjort på sistone – färga håret. Vad i HELVETE tänkte jag när jag körde blek i håret..?! Fan vad jag ÅNGRAR mig. Vissa knarkar eller super när de är deprimerade, jag färgar håret. Tydligen. Man ska nog inte lämna höggravida kvinnor som passerat BF ensamma.. de gör korkade grejor. Haha.

image

Såhär pigg är min dotter runt 6 på morgonen. Det är då man inte vill sova, utan bara titta på henne…

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

13 tankar om “Ensamstående 3 barns mamma njuter”

%d bloggare gillar detta: