Föräldrars svek mot sitt barn

Och jag är fortfarande tårögd, ledsen och rent ut sagt förbannad sedan jag lämnade mina barn på dagis för en stund sedan.

Jag anser att en förälders uppgift är att rå om sina barns trygghet, säkerhet och vill gärna känna att det ligger i en förälders intresse att göra allt man kan för att barnen ska ha det bra och må bra. Vi ger dem mat för att de inte ska gå hungriga, och om vi verkligen bryr oss så får dem nyttig mat för deras hälsas skull. Vi ger dem ett hem och någonstans att sova, men om vi verkligen bryr oss så ger vi dem leksaker, kärlek och trygghet i hemmet. Vi ger dem kläder för att de inte ska frysa, och om vi verkligen bryr oss så är det hela och rena kläder. För mig är det givet. Självklart.

Jag har bloggat ganska mycket om det där med godis och nyttigheter. Om varför jag inte låter mina barn äta alldeles för mycket godis. Ni vet förmodligen redan vart jag står i den väldebatterade frågan.

Idag när jag lämnade Phini på hans avdelning tittade en av de små flickorna upp mot mig. Jag känner henne sedan innan. Hon är lika gammal som Phini och de har gått på samma avdelning sedan Phini var runt 1 års åldern, de bytade till samma avdelning när de var 3. Hon är en söt liten flicka av zigenskt ursprung och jag känner väl till hennes familj och släkt. Jag gick i skola tillsammans med hennes pappa, deras släktnamn är väl känt där vi bor. Mina fördomar om zigenare låter jag vara osagt men jag erkänner att jag har fördomar och det baserat mestadels på erfarenheter. Men  när det kommer till barn kan jag inte ha fördomar. Inte mot barnen.
När flickan tittade på mig och log sådär som bara barn kan och visa hela registret så såg jag att hon inte hade några framtänder alls. Inte en enda.
Jag: Men! Har du tappat dina tänder?!
Flickan: Nej! De tog dem!
Jag: Varför då? frågade jag och tittade på fröken.
Flickan: Ehhh, för att de ville!
Fröken: Nja, inte för att de ville, berätta varför de drog ut dina tänder.
Flickan: För att de var svarta!
Jag: Svarta..?
Flickan: Ja!
Jag: Men.. varför var de svarta då?
Flickan: Jag vet inte!
Fröken: Jo, det vet du visst. Berätta varför dina tänder var svarta. För att du…?
Flickan: Ätit för mycket godis!
Fröken: Ja. Om  man äter för mycket godis och inte borstar tänderna så kan man få hål i tänderna och tänderna kan bli svarta. Man får bara äta godis på lördagar ju.
Jag tittar på fröken som om jag var ett levande frågetecken. Jag kunde inte få ihop det. Hon är ett barn. Vaddå svarta tänder!? Vaddå dra ut ett barns framtänder?
Jag tittar på fröken och frågar lågmäld: Är du seriös?
Fröken: Ja, tyvärr. Det är ganska vanligt i de familjerna.
Flickan som satt bredvid, av samma släkt, tittade på mig och log och visade upp sin egen lilla tomma plats i munnen.
Flicka 2: Jag har också en borta! Den var brun.
Jag tittade på fröken igen: Men så kan det inte gå till.. jag blir alldeles tårögd, så kan man inte göra!
Fröken höll med mig och förstod vad jag menade. Vi tyckte nog väldigt lika och hade förmodligen mer att säga men sa inte mycket mer i vår tysta förståelse.
Jag tittar på flickorna och säger: Phini äter inte så mycket godis, vi har alltid frukt hemma, eller hur Phini?
Phini nickar jakande.
Jag: Phini, ska du berätta vad för tandkräm vi har hemma? säger jag förtjust.
Phini: SHREK!
Jag: Jaa! Med stjärnor i!
Flickorna blev genast intresserade och började fråga mig vad för tandborstar pojkarna har, vilka tandkrämer vi har. Jag berättade att vi bytar tandborstar så ofta att jag faktiskt inte vet vad de har just nu men att vi har flera olika tandkrämer.
Jag tittade på fröken: Hemma hos oss heter det att om de inte gör som jag säger så får de inte borsta tänderna.
Vi skrattade och hon förstod vart jag ville komma.

BamseRedan från början har jag varit noga med att deras hälsa och tänder ska skötas. Jag har själv dåliga tänder sedan mina operationer och graviditeter och VET vad det innebär att ha tandvärk och det skulle jag aldrig någonsin utsätta mina egna barn för det varvid jag vidtar förebyggande åtgärder som exempelvis att dra ner på sötsaker och se till att deras små tänder borstas. Det har varit gånger då de gnällt och itne velat borsta tänderna men jag är en påhittig mamma. Jag minnns det än idag.
Jag: Men Phini, vi måste borsta tänderna! Annars kommer tandtrollen och BANKAR på dina tänder! Och det gör ont! Jag tror nog att du har några små monster i din mun vi måste borsta bort! Får jag titta!
Phini öppnade sin mun och jag tittade: Ja! Där ser jag det! Du har ett tandtroll i din mun! Kom vi skyndar oss och borstar bort dem!
Phini: Mamma, det är inget tandtroll, det är ett LEJON!
Jag: Ja, det har du nog rätt i, ett lejon!
Phini: Mamma, skynda, skynda, vi måste borsta bort det!
Varje kväll var det nya monster och nya djur som bankade på hans tänder. Ena kvällen hade han apor i munnen, andra kvällen tigrar. Det funkade för oss i alla fall och sedan dess har vi inte haft någon diskussion oim huruvida tänderna ska borstas eller ej.

För mig är det givet.

Laaitis tänderLaaiti må ha vampyrtänder, men de är i alla fall inte svarta.

Och för att ett barns tänder ska bli SVARTA så måste det ha gått förbannat långt. Varför gör man så mot sina barn?

Skiljer det på kulturerna eller är det en föräldramiss? Eftersom det tycks vanligt förekommande i just denna kulturen, dessa familjerna – är det deras kultur man ska förebrå eller bara just de specifika föräldrar? Men om alla föräldrar i samma krets/kultur gör exakt likadant då? Är det fortfarande bara en föräldramiss?

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

29 tankar om “Föräldrars svek mot sitt barn”

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com