Från Neuro till Hab!

God förmiddag, blogg.

Ont krut förgås inte så lätt och med den notisen kan vi därmed konstatera min stadigvarande existens.

Livet har sin gilla gång, i lilla radhuset i byn. Jag har lyckats hålla alla barnen vid liv, däremot misslyckas jag stundtals att hålla barnen vid gott humör och nöjda. Det står mig fullständigt klart att jag på något sätt lyckats briljant med att uppfostra otacksamma, bortskämda små minidjävlar. Men det är en annan historia.

Sönerna har börjat på Tae Kwon Do. Ja, de två äldsta i alla fall då Keeron är ganska kass på att springa och hoppa än. Det var främst Phini’s önskan och brorsan fick hänga på. De ska få sina dräkter inom kort är det tänkt. Det är en bra fritidsaktivitet för dem, att ha något att se fram emot och få röra lite extra på sig. Jag önskar ju att de hade kunnat ta till sig disciplinen de erbjuder men när det gäller dessa pojkarna är min förhoppning relativt minimal.

Laaiti och jag har börjat gå till Habiliteringen på BUP istället för Neuropsyk. Tanken är väl att Habiliteringen ska ta över. Jag har nu varit där två gånger, varav en gång med Laaiti (idag). De verkar vara väldigt trevliga där, och verkligen lätta att prata med. Kan bli spännande att se vilket samarbete vi kan tänkas ha. Psykologen, med sitt underbara burriga hår bryter på någon engelska. Min gissning är kvalificerat amerikanska (eftersom Laaiti sa det). Hon gav mig komplimang för de gaddar hon såg första gången och nämnde tatueringar och piercings idag också. Hon gav mig en sneak peek på hennes arm som tydligen är helt gaddad – såna psykologer måste man gilla, ju.
Som ni vet så älskar jag när skenet bedrar.. Hon är tydligen lite badass-undercover! Men ändå väldigt skönt att inte bli dömd direkt på grund av sina tatueringar och piercings! ….
Är det nu jag ska döma henne? Hah! Nä du.. hon verkar vara någon jag hade kunnat bli vän med, had we met during different circumstances.

Annars lever jag väl ett ganska stillsamt liv numera.
Den enda action i mitt liv är när jag blir förbannad, irriterad, besviken på människor som är fullkomligt blåsta i huvudet och inte inser hur RÄTT jag har och hur FEL de själva har, i olika helt oberoende sammanhang utav varandra.

Och med det sagt; jag har inget nytt att förtälja. Just nu.

See you later, suckers!

Du gillar kanske också...

4 svar

  1. Patruska skriver:

    :yes: hej mama

  2. Caroline skriver:

    :yes:

  3. Jessica jönsson skriver:

    Tror jag inte på. Dina sista ord avslöja att du visst har mer att skriva :) . I ett hemligt inlägg kanske. Jättekul att du tog dig tid och ork att skriva. Jag kikar in då och då och blir glad när där finns ett nytt inlägg att läsa. Din blogg är den enda blogg jag någonsin läser. Har nog ett 7 årigt förhållande som din bloggare nu. Minst!

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com