Förfluten romans..

Häromdagen kom jag helt plötsligt att tänka på en kille jag hade en liten affär med för några år sedan. Det var faktiskt "det" året i mitt liv – ett av de mest händelserika. Hela min värld kom att skakas om det året och vissa händelser och insikter det året kommer jag att bära med mig i resten av  mitt liv och således några av de människorna från det året med. Och just denna killen, DS,  kommer alltid ha en plats i mitt hjärta. Av någon anledning kom jag och tänka på honom och fick för mig att jag skulle googla hans namn men hittade inte mycket. Men med facit i hand, i dag, undrar jag om det kan ha varit någonting inom mig som ville att jag skulle vara förbredd på en återförening…

Igår gick jag hem till Falått och mötte upp mina galna vänner. Efter en stund kom det dit en kille som Falått känner som sa att detta var den bästa fest han någonsin varit på – och det trots att han var ensam kille med massa galna pms-kossor. Jag har sagt det förr och jag säger det igen; vi vet hur man festar. Inget fnitter, inget tjafs, bara hämningslöst kul hela natten igenom.
Vi dansade och drack oss nöjda innan vi promenerade ner till den lokala puben som oftast är folkdött. De få gånger jag behahat besöka puben har där inte varit mycket mer än 10 pers – inatt var där fullproppat med folk. Bonnamarknaden lockar ut alla folkskygga människor, verkar det som.
Eftersom jag bor i en liten by så är det som det är. Alla känner alla men känner man inte alla så känner man någon som känner någon. De som var där var antingen mina gamla skolkamrater, mina kompisars föredetta ligg eller mina egna. Grannes morsa satt med en öl bredvid sin son och hans kompisar och kassörskan från ICA var lite röd om kinderna. Jag älskade det! Jag kunde skutta mellan mina vänner och kramas och vart jag än vände mig stod där någon som jag kände. Ungefär som en stor jävla klassfest eller nått.

I kön till toaletten hoppade jag längst fram och tränge mig förbi 3 tjejer med ett sockersött jävligt ’ tack, jag tar denna platsen,  det är okay va?’ – Nej jag förväntade mig inte att tjejerna skulle gå med på det. "Mäh, jag har större tuttar än er!" sa jag med glimten i ögat. "Ja, men mina är ÄKTA" säger tjejen som stod först i kön och lyfter upp sina bröst. Jag tittade på henne undergivet och tog min rättfärdiga plats längst bak i kön "Ok, du vinner".
Och innan jag vidsste ordet av, jag vet inte hur vi kom in på samtalsämnet, så kände de till mina bröstinlägg, min bukplastik ochg min viktminskning. Är det så det går till i kön till toaletten på uteställen? Och innan jag visste ordet av hade jag följt med dessa 3 tjejerna in på toaletten. Hon ställde nyfikna frågor om plastikoperationer och sa att jag var en förebild och jag fattar fortfarande inte vad jag kan ha sagt för att jag ska framstå som någons förebild. Jag hänvisade henne till missmaddis.com och sa att hon får gärna höra av sig om hon vill. Honhar säkert supit bort informationen, haha.

Under kvällen såg jag JK. Fy fan vad jag alltid avskytt JK. Jag tror att min avsky för denna människan grodde sig en plats inom mig den gången när han kom fram till mig för över 10 år sedan, med alkohol i kroppen – tittade på mig och sa "Fy fan vad FET du är.. Du är äckligt fet! Du ser fan ut som en kille". Det var samma kväll som jag knäckte näsbenet på honom. I alla fall, åter till igårkväll.. Han stod och pratade med några av mina vänner när jag kom fram till dem och våra blickar möttes.
"Hej! Kommer du ihåg mig?" undrade jag. Och det gjorde han.. Han la armen om min midja och log. "Shit vad du har förändrats.. vilken kropp! Du var ju stor som en val, men kolla vad du har gått ner.. vilken kropp!"
Jag känner vågor av seger och hade lust att göra den där Ricki Lake grejen och knycka med nacken till ett "Uh huh, look at me nooow, biatch".

Vid baren såg jag DS. Min romans från några somrar sen. Jag ser honom inte ofta i byn, men springer förbi honom då och då. Vi fick ögonkontakt jag jag nickade en liten hälsning och fick samma gensvar.
När vi stod utanför puben och jag var i full färd med att krama om min killkompis lillebror kände jag en hand på min axel. "Madde, får jag prata med dig..?" Där stod han. DS. Vi gick bort lite från de andra för att prata lite ostört. Han undrade varför jag slutade hälsa på honom. jag sa att han slutade ju också hälsa på mig. "jo men det var ju på dina premisser" svarade han. Vi pratade lite om tiden från förr. Han är numera gift och talade om för mig att han berättat om mig för sin fru. Det förväntade jag mig inte. Jag blev faktiskt chockad och förvånad. Varför hade han gjort det..? Jag trodde att jag var så betydelselös i hans liv att det var som om jag aldrig funnits i hans liv. Han berättade att hans fru verkade ha lite taggarna utåt när det gällde mig och undrade om jag kunde tänka mig att träffa henne. "Klart jag kan träffa henne" svarade jag och trodde att vi skulle arrangera en fika någon dag. "Ok, men vänta här nån sekund så hämtar jag henne" svarade han. iiiiih. Och fram emot mig kommer en bedårande blondin, typ raka motsatsen till mig. Jag sträckte fram min hand och hälsade och presenterade mig och gav henne en kram. Vi pratade lite och hon sa att det var kul att få ett ansikte till namnet och allt hon hört. Hon berättade att hon blivit fundersam då, för nått år sedan då DS hade fått sms av mig och när hon undrat vem jag var hade han blivit arg. Nåja. Vi hälsade och läget var lugnt. Jag kan förstå att hon haft lite taggarna utåt, jag var trots allt, hans "andra kvinna" förr.

När vi sen skulle gå till efterfest gick JK med oss. Jag tappade mina nycklar på marken och han hjälpte mig plocka upp dem. "Vilken attityd du har, och vilken KROPP du har" sa han. Jag tittade på honom sockersött "Du, jag hade samma attityd förr, men det såg du inte då eller hur".
Triumf. Triumen smakar gott. Jag har berättat om liknande incidenter förr. Fjanten från fjol somras och fjanten på bussen för nån vecka sedan. Triumfer.

Det är nog fan den bästa hämnden någonsin och det är lika kul varje gång – killar som var alldelels för jävliga mot mig förr, som nu synar mig från topp till tå och tittar mer än en eller två gånger. DET är hämnden. Bara det. Bara att vara den samma jag var då fast fan så mycket mer attraktiv. Att de inte lyckades knäcka mig med deras hårda ord. De gjorde mig starkare.

Men jag trodde aldrig att jag skulle få möjlighet att dissa dem på dessa sätten. Men gott smakar det.

Du gillar kanske också...

15 svar

  1. Emma skriver:

    Haha, du är grym! När jag såg dig ligga etta på bloggtoppen först undrade jag hur en ”helt vanlig blogg” alltid fick oehört många fler röster än tvåan. Nu förstår jag. Denna bloggen är verkligen en av mina absoluta favoriter! Är det ok om jag länkar på min sida? Kram

  2. Sarah skriver:

    Grymt jobbat tjejen!!

    De kan gott smaka på sin egen soppa,
    och det är sant, hämnden ÄR ljuv.

    Låter iaf som en kul kväll, som gick
    ganska sansat till? eller kommer fler smaskiga detaljer kanske? (man kan ju hoppas)

  3. Jessica H-N skriver:

    bahh..avskyr såna killar… *bash*
    e det inte bättre om de kunde snacka en stund o sen bedöma om vi e ok eller ej… det e mkt synd att utseeendet ska komma i första hand osen personlighet sist..
    men erkänner att jag ser på utseendet först,, men försöker se igeonom detta… vem vet om man hittar ngn gullig o toppen snubbe/kvinna bakom utseendet, eller.. :P
    föresten var det strongt av dig o boxa till honom.. han har inte rätt o säga hur som helst te ngn annan…
    stå på dig.. önske vore jag hade lika starka ”nerver” som du”” :D
    diggar dig alltså!!

  4. Sarah skriver:

    Föresten, lite nyfiken, vad hade du på dig i går?
    Hade du modet att gå ut i klänning?

  5. Hanna skriver:

    Fan vad skönt det måste ha känts! Sicken revange!!!
    You go girl! :D

  6. Sandra skriver:

    Jag önskar att jag kunde få en och annan triumf, men tyvärr har jag inte ändrats ett dugg från att vara den ”tjocka” tjejen.

  7. Ann-Sophie skriver:

    Det måste kännas riktigt härligt att få en sån ”hämnd”.
    You rock! *rock*

  8. Ninna skriver:

    jadu jag säger bara U *rock*
    måste kännas helt fantstiskt att höra sådant från andra.

  9. missmaddis skriver:

    Emma: Klart att du får länka, sånt uppskattar jag!

    Sarah: ja det var faktiskt sansat (om man jämför med mina utekvällar haha) så tyvärr kommer det inte fler detaljer.
    Sarah: Du, vet du.. jag gick inte ut i klänning.. tänkte att det kanske *host* kunde bli.. erm, kallt..? Jeans & kaxig t-shirt blev det men tydligen så gick även det hem!

    Sandra: Det kommer, girl. Tro mig.

  10. fantasymoon skriver:

    jag själv älskar kjolar och klänningar. :D Du såg bra ut i det ljusa settet tror jag.. klänningen klädde dina tatueringar. Den svarta och rosa där hade nog varit mer smickrande om du stod mer i profil. Snyggt då, men i svartklänning, tänkt mer på att visa profilen.

  11. Sarah skriver:

    Tror du går hem med vad du än har på dig :D

    Klänning kanske nästa gång? (vi vill se, Maddis i klänning på krogen!!)

  12. Emma skriver:

    Hämnden är ljuv, heter det ju. ;)

  13. Anna skriver:

    Fan för såna där killar.. Om jag va dig hade jag nog velat slå sönder han då också… *whap* Men du är grym… Låter som ni hade en bra utekväll…

  14. Therese Anerland skriver:

    Man kan ju lugnt påstå att du fick din egen lilla hämnd.

Lämna en kommentar!