ante omnis mea familia

Goda människor som underlättar livet

Jag vet hur lätt det är, att falla. Att falla helt och hållet och sjunka, när man möter svårigheter och hinder i livet. Hur man då kan fokusera på allt det negativa och svåra man står inför, som ter sig omäktigt och alldeles för mycket. Det är då, i livets svackor som man ställs inför nya vägval som kan komma att definiera antingen en bättre eller sämre utgång och hur livet ska se ut efter det.
Jag gjorde dåliga val när jag var yngre, när jag inte klarade av att befatta mig med alla de svårigheter jag ställdes inför. Det var först när jag bestämde mig för förändring i tonåren och höll fast vid mitt mål, som mitt liv tog en annan riktning.

Och när man sitter fast i ett kugghjul i livet, utan nånstans att ta sig, är det inte långt ifrån att man ibland bara ger upp. Ger upp och skiter fullständigt i vilket. det är ju ett alternativ, inte sant. Och det är det enda alternativet man har när man bara kan se till det svåra, det negativa och alla hinder man har för sig.

Men om man försöker att borsta bort allt det där, ens en liten stund – då kan saker och ting ljusna. När man försöker hålla fast vid de ljusglimtar som finns runt omkring. Ibland är det inte mycket, men det är nått i alla fall. Om man  försöker se lite längre i framtiden. “Just nu är det svårt men sen..” Eller om man bara omformulerar sig lite och plockar bort “just nu är det..” och BARA ser till det positiva “Sen!”
Men det innebär inte att man kan sluta kämpa just nu heller. Bara inte lägga ner all kraft på det…

Det som underlättar mitt liv just nu, när jag befinner mig på en brant klippa med två alternativ: 1 – att hoppa. 2 – att räddas av en helikopter som hade vägarna förbi – är människor. Människor i mitt liv. Både människor jag valt och människor jag inte valt. Människor som är fulla av kärlek och omtanke och vänlighet., Människor som hjälper och ställer upp, utan att jag behöver be om det och utan att kräva någonting åter.
Min familj och mina närmsta vänner som jag ofta hyllar i min blogg och i mitt liv. Jag är aldrig sist med att säga tack. Men även människor som gör osjälviska handlingar, som jag inte ens känner. som exempelvis en av mina bloggläsare som skickade en mobil till mig efter att ha läst att min telefon la av. Bara sådär, av sig själv. Så tack till Sebastian: Jag känner inte dig men av handlingen att döma är du en god människa och jag uppskattar din gest och din omtanke. Tack igen och igen!

Det är människor som dessa, som underlättar mitt liv, ger mig ljusglimtar och HOPP. Som ger mig styrka att fortsätta kämpa i blindo och får mig att känna mig mindre ensam.

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

3 tankar om “Goda människor som underlättar livet”