ante omnis mea familia

Have fun downunder

Så.
Då var det gjort. Cellprov.
Nu har jag fläkt upp mig för en medelålders kvinna som med van hand snaskade till sig några av mina mest intima kroppsvätskor. Svar får jag inom 3 veckor, kanske längre.

Det spelar ingen roll hur många gånger man lagt sig ner på den hästryggen och särat på benen framför en okänd människa – man blir aldrig van. Det blir aldrig roligt eller trevligt. Det är en kvinnas lott i livet. Vare sig man vill eller ej. Varför går inte män och lägger upp pitten lika ofta som kvinnor?

Det känns svårt att ta till sig när man får höra att det ser fint ut "där nere". Är det en komplimang eller ett påstående? Jag minns ett besök hos en manlig gynekolog för många år sedan som kommenterade så "välfriserad" jag var mellan benen. Tack? Eller nej tack. Jag är i alla fall tacksam att min barnmorska idag inte nämnde nått om vare sig taturingen eller piercingen mellan benen. Jag vill nog hellre slippa diskutera det just då med henne. Nästa gång jag ska sära för en barnmorska eller gynekolog ska jag fantamig skriva "have fun" på musen.

Jag fick recept på mina Cerazette, ett års förbrukning. Up yours sperma, här blir inga barn gjorda. Nu har de ju ingen anledning att "locka" mig att komma dit längre, vare sig för recept eller provtagningar – nu är det gjort, så jag kunde få recept på ett års piller.

Tack till Dizzy som smsade mig en påminnelse och tack till Millan som påminde mig med!

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

13 tankar om “Have fun downunder”

%d bloggare gillar detta: