Hur man bygger en grund.

“Grön broccoli” sa den dumma jävla “stjärnkocken” på treans nya program igår kväll “Kniven mot strupen” och håller upp blomkål. Fuck you, ta hit Gordon Ramsey istället, han kan nog skilja blomkål från broccoli… Pucko.

Igår var en bra dag, trots att jag jobbade sent. Stämningen på jobb var lite upp och ner men jag mådde i alla fall bra igår. Just när jag kom stod Cindy och pratade med en vakt. När jag kom flöt samtalet in på det ena än det andra och vi började prata om relationer. Vi pratade nog mest om hans. Han är sambo med barn och vi kom in på det här med kvinnor som har tillitsproblem på grund av tidigare erfarenheter, vilket verkade snabbt vara något hans sambo och jag har gemensamt. Hon hade, från dag nr 1, berättat för honom om hennes tidigare liv och förhållanden och lagt grunden till varför hon känner som hon gör. Att om han exempelvis får ett sms, kommer hon fråga vem det var och skulle uppskatta om han inte blir sur utan istället bara berättar vem det var. Och det hade han inga problem med med alls, han har ju inget att dölja. Hon fick alla hans lösenord till facebook och allt vad det heter och kunde “kolla upp” honom om hon kände sig orolig och det var helt okay för honom, han har inget att dölja. Hon fick lov att gå igenom hans mobil, han har inget att dölja. Han resonerade som så, att om det var vad som krävs för att hon ska känna sig lugn och kunna lita på honom, så gör han det. Och nu när det gått så pass lång tid i deras förhållande, frågar hon inte ens längre vem som smsar (för att hon har hunnit bygga upp tillit) men han å andra sidan berättar automatiskt av gammal vana. Och jag tycker att det är helt rätt. Eftersom hon har detta i sitt bagage krävs det att en man bevisar att det finns bra män, som inte håller på med massa hemlighetsmakeri och konstiga saker bakom ryggen på sin partner. Att han verkligen vill visa att han förtjänar hennes tillit.Och att han därtill är ärlig mot henne och berättar hur det ligger till. 
För det är inget självklart, i synnerhet inte för en kvinna som blivit bränd förr och hennes oro och misstänksamhet är helt och fullt förståelig. Och jag fick faktiskt ny respekt för honom när vi pratade om detta. Han lyssnade på henne, förstod henne och vidtog de nödvändiga åtgärder för att få ett förhållande att fungera. I alla fall grunden varav en av de viktigaste grundpelarna är TILLIT. Och tillit är inget man bara får – det förtjänar man, det jobbar man för och man bevisar sig.
I ärlighetens namn kan jag faktiskt inget annat än att önska att jag träffat en man med den kvalitén – viljan att bevisa sig värdig min kärlek och respekt. För jag begär inget ologiskt, väl?  Jag begär 110% ärlighet och öppenhet, lojalitet, trohet, kärlek och respekt, vilket faktiskt oftast är en självklarhet.

6 Men nej, jag påstår inte att jag är guds bästa barn. Men jag ljuger inte, jag bedrar inte, jag hycklar inte om nått. Jag har inga problem att logga in på min partners olika konton på facebook, msn eller vad det än kan vara – om jag har en oro eller misstanke. Men jag berättar det rakt ut. Jag står för vad jag gjort. Jag har inga problem att gå igenom min partners mobil om jag har en oro eller misstanke, att spionera, höra mig mig för, kolla upp saker – men jag hycklar inte om det. Jag tar den smällen och straffet. Och det handlar inte om att jag är ett kontroll freak även om det i vissa öron kan låta way-to-much. Det handlar om information som jag anser mig ha rätt till som hustru exempelvis. Och om min make inte delger mig information, tar jag reda på det själv. Och ni ska veta att jag är jävligt duktig på det. SÄPO, privatdetektiver, släng er i väggen. Mama knows. Men oftast har det varit så att jag kollat upp de saker jag misstänkt, de saker som gett mig den där magkänslan, det där sjätte sinnet, det där bultande hjärtat och knappa andetagen, när hela min varelse talar om för mig att någonting inte står rätt till. Det där DÅ jag börjar mitt spionage, mitt “snokande” och i 99% har jag rätt i fallet. Jag måste göra det, för att få lugn i kroppen. Case dismissed. Vore det då inte enklare om man hade en partner som varit ärlig och rak från början och låtit mig slippa den värken i hela kroppen? Det vore det mest humana mot sin hustru man säger sig älska?
Så det kan bli intressant när mina söner når pubertet och tonår och tror de ska gå bakom ryggen på mamma. De lär inte komma långt med att börja smygdricka, smygröka eller kanske till och med ta droger. De kan glömma att de ska skolka utan att jag vet om det. De kan fetglömma att de kan dölja nått för mig överhuvudtaget. Mama knows, child.

I’ve been through all of this before
So how could you think
That I would stand around
And take some more

Things are gonna change
That’s why you have to leave
So don’t turn around to see my face
There’s no more fears and tears
For you to see

Was it really worth you going out like that
See I’m moving on
And I refuse to turn back
See all of this time
I thought I had somebody down for me
It turns out
You were making a fool of me

*woohoo*

Du gillar kanske också...

2 svar

  1. netscape skriver:

    Håller fullkomligt med om att man måste F Ö R T J Ä N A tilliten. Om det nu krävs full insyn i ens partners liv, får man av välvilja ”bjuda” på det. Jag har också blivit bränd, sviken, tagen för ett kontrollfreak, men jag har ändå krävt att få sköta det på MITT sätt. Utan ultimatum, hade jag nog för all tid haft problem med att både släppa folk in i mitt liv och att sedan lita på dem utan minsta oro.

  2. Ylva skriver:

    Oj. Du skrev nog precis det jag tänkte. Tillit är ingenting man är berättigad, det är något man bygger upp tillsammans och förtjänar. Typ.

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com