IDAG borde gå till världshistorien!!

Nä jag slutförde inte bloggkärleksveckan. Av olika anledningar blev det så att jag faktiskt prioriterade annat i mitt liv. Men jag spred i alla fall LITE kärlek och jag får ha igen det senare.

Helgen har nu gått förbi och idag försov jag mig, sådär passande lagom till Måndagsmorgonen som sjunger om en helt ny vecka. Helgen förflöt i ett  bra tempo, jag var iväg med Tessie på lördagen och shoppade på IKEA, som jag skrev och sen kom Carro hit med ett skrivbord & cupcakes.
På söndagen firade vi min mamma med massa gott och presenter och jag försökte hinta om att jag vill ha present av mina barn på mors dag.
Jag: Phini, jag vill ha presenter.
Phini: Mamma, jag har gjort en teckning! Räcker inte det kanske? Duger inte det, blir det INGET!! skällde han.
Haha! Sen sa han att min present var hemma hos mormor. Väl där så har han blivit av med den. Och lagom till middag sa han “Mamma, min present till dig är.. att jag ska vara snäll”.
Han har helt missat poängen. Men nu har jag ett helt år på mig att lära dem den enkla matematiken: MORS DAG = PRESENTER!! Blinkar

studentMot söndagskväll kom min kusin Lizette hit. Min älskade, mest underbaraste kusin. Jag är så löjligt stolt över henne!! Hon tar studenten på onsdag och har jobbat hårt för det. Hon har haft två jobb, tjänat egna pengar och pluggat hårt och hon förtjänar en fenomenal student. Därför går jag inte dit. Det är ganska tragiskt, men så är det. För att ge henne de bästa förutsättningarna att få en ljuvlig dag och en bra studentfest så kommer jag inte att gå dit. Jag är ju, som ni vet, det svarta fåret i släkten och hatad av de flesta. Och även om JAG kan uppföra mig civiliserat och se till det mest uppenbara (att det Är Lizette’s dag) och inte börja bråka med någon (inte för att det ligger så mycket  för mig längre) så vet både Lizette och jag att en del av våra gemensamma släktningar INTE kan göra detsamma. Men hon bjöd mig – för sakens skull. Men hon visste att jag inte kommer. Och det känns jävligt ledsamt, för i ärlighetens namn skulle jag gärna vilja vara där. Hon har en stor del i  mitt liv.
Hon smsade mig igår och ville ha hjälp med ett plakat hon ska sätta utanför lokalen där hon ska ha sin fest. Sen kom hon hit med wellpapp och ett lakan (?!) som jag fick fästa ihop sen skriva några rader. När vi var klara med vårt projekt ställde hon sig och diskade och vek tvätt (jo hon känner sig som hemma här haha) och jag plockde undan lite och fixade fram en film till oss att mysa med. Hon tände några ljus och rökelse och raida skafferiet på delicatobullar & Twix och sen satte vi oss i soffan en stund. Übermysigt! Fan vad jag älskar min kusin.

 

Och i morse, av alla jävla dagar på årets de 365, försov jag mig. Jag måste ha stängt av väckarklockan i sömnen för den ringde inte. 07:55 vaknade jag och Kaeli och upp kan ni tro! Pojkarna hittade jag i sitt rum, spelandes spel på datorn TROTS att jag varit tydlig med direktiven för datoranvändning: INTE PÅ MORGONEN. Tjovipp: de har haft dator en dag (knappt) och har redan datorförbud eftersom de uppenbarligen inte lyder/lyssnar. Regler är till för att åtlydas.

Och idag är en dag i väntans tider. En koncentrerad väntan på någonting mer än gott. Jag sitter och tittar på mobilen och väntar hela tiden på att den ska göra ljud ifrån sig. Ett sms? Ett telefonsamtal? Något!
Idag är en jävligt stor dag, den borde gå till världshistorien.. “Dagen då..”

Du gillar kanske också...

4 svar

  1. Liz skriver:

    Jag kan inte säga mer än att jag älskar dig!!!!!

  2. patruska skriver:

    …å så tar vi ett låst inlägg på det? nu..pront…skynda dig.

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.