Meelo: Inlagd på sjukhus igen. 

Så imorse åkte vi till akuten i Lund med Meelo. Vi fick träffa samma läkare vi hade sist han var inlagd. Han lyssnade lite och sa sen att det kan vara bronkiolit. Undrar om det är hans första gissning av alla typer av liknande besvär? Han sa att de förmodligen kommer kolla honom lite på akuten sen får vi åka hem. Eftersom hans syremättnad såg bra ut så var allt bra tyckte han. Det var mer oroande att han inte äter som han ska. Vi oroade oss för att det var så fruktansvärt jobbigt för honom att andas. Ett skolboksexempel på det man läser om barn, andning, indragningar osv. 

Fast det går ju hand i hand. Vi försökte förklara att anledningen till att han inte äter är för att han inte får luft. Hjälper man vara honom att andas så kan han nog äta bättre. Vi undrade om han kan få hjälp med andningen. Nån inhalering eller så. Men det sa läkaren att det kommer inte hjälpa mycket ändå. Kanske en sond kan hjälpa. 
Läkaren hämtade en annan läkare. Denne läkaren ställde samma frågor. Lyssnade på samma saker.  Och han sa nästan samma sak. Tror jag. Bägge läkare bröt så jag kan inte säga att jag förstod allt de sa. Men plötsligt så spydde Meelo. Mycket. Över hela mig, mer än en gång och massvis av slem kom upp och hela hans måltid med det. Det verkar som om det var avgörande för läkaren. Då sa han att Meelo blir inlagd. Och att han ska få sond. Däremot har de inte plats i Lund utan vi fick köra till Malmö.  Och givetvis störde det mig. Jag har ju massvis med fördomar om Malmö – dess sjukvård och kvalité/standard. Så vi körde till Malmö. 

Upp i rummet. Det är 3 ggr ljusare och större och mer modernt än rummet vi hade i Lund när vi var inlagda där. Och här finns en riktig säng till mig! Allt ser nyare och mer modernt ut än i Lund. Fan. Mina fördomar.  

Vi blev så väl omhändertagna av alla sköterskor och läkare vi träffade. Det bestämdes ganska direkt att han behövde inhalera adrenalin. De undrade om han fått något på akuten i Lund.  Sen skulle en sond sättas och även samma typ av syrgas/luft han hade sist. Uppvärmd med tryck. 




Läkaren här i Malmö sa att hon misstänker RS-virus. Det gjorde de sist också men det visade sig vara något annat. Test har de tagit på akuten men provsvar dröjer någon dag. De väljer att skicka det såhär (istället för det provet som ger svar inom nån timme) eftersom det är billigare fick jag berättat för mig. Så nu får vi avvakta och se. 

Vi är på rätt ställe och vi fick hjälp med andningen trots allt. Mitt mammahjärta suckar av lättnad. Sköterskorna här är SÅ trevliga och sociala. De dröjer sig kvar, småpratar osv. 

Så nu hoppas vi att han tillfrisknar fort. Tills dess stannar vi där vi måste. Jag tycker fortfarande att det är jobbigt med allt stickande och petande. Sonden var jobbig att se dem sätta. Likaså stick i fingret för det gör så ont på honom. Man vänjer sig nog aldrig. 

Nåja. Här är vi. 

Du gillar kanske också...

4 svar

  1. Carina skriver:

    Skönt att ni är där, krya på lille killen. :heart:

  2. Sarah skriver:

    Åh lilla livet :heart: Krya på honom

  3. Mrs Andie skriver:

    Det du beskriver låter ju som RS virus i mina öron. Vårt mellanbarn hade det och det är en hemsk jävla sjukdom för små bebisar att ha. Han är nu snart 3 och blir behandlad för förkylningsastma i ca 8-9 månader av året. :sweat: Så jag lider verkligen med er nu men tur i oturen att dina fördomar blev motbevisade. Kram och ta hand om lilla Meelo.

  4. Lena skriver:

    :heart:

Lämna en kommentar!