Jag körde till Sturup

Jag övningskörde som sagt till Sturup. Emma hämta mig strax efter halv fem och det hade redan hunnit mörkna ute och det regnade. Med tanke på hur mörkt det blev snart och hur regnet ökade i takt med min koncentration i kombination med att Emma satt och småpratade så gick det fenomenalt om jag får säga det själv. Tack vare Emma imponerar jag mig själv. I vanliga fall hade jag sagt som jag sa sist när hon fick för sig att jag udne köra till Sturup själv: Nej tack. Men jag klarade det. I mörker, i regn.

Jag har snackat om körkort och allt det där så länge nu men det känns verkligen som om det faktiskt kan hända denna gången. Jag ser framsteg och hopp. Tänk att jag kanske blir den första i familjen att få körkort? Inser du hur lyxigt det känns för mig..? Jag är uppväxt med cykel och buss eller promenad. Bil fanns inte ens att tänka på.

Tack som fan igen  Emma.. för att du är du och jag trivs med dig. Jag trivs med hur du är lugn och lyckas förklara för mig utan att förlöjliga mig, utan att stressa mig eller förvirra mig. Du är en utomordentlig handledare och jag är tacksam att ha dig.

Du gillar kanske också...

7 svar

  1. Caroline skriver:

    Lycka till med körkortet! Själv lyckades jag som 22-åring att ta det på en intensivkurs. Hade det exakt en månad efter att jag började. Blev dock 20 000 kr fattigare ;)

  2. Emma skriver:

    Vad rörd jag blir av dina fina ord!

    Och ja, det går bättre och bättre hela tiden. Jag tycker att det är skitroligt att få leda dig till körkortet. Glöm inte brot teorin bara.. ;)

  3. Louise skriver:

    Det fixar du! Kan jag så kan du :P

  4. jennica skriver:

    vilken fin bogg du har, men hur skriver man privata inlägg ??

  5. Therese Anerland skriver:

    Tror att du klarar det *cheer*
    Men glöm inte bort teorin som sagt.
    Piss men ett måste.

  6. Anna skriver:

    Det måste ju va hur bra och skönt som helst att ha Emma som handledare.. Kul att det funkar så bra mellan er när du ska köra…

  7. Karro skriver:

    Du fixar körkortet helt galant! Det känner jag på mig! Jag klarade det i somras som 30-åring. Bättre sent än aldrig… :)

    Du klarar det!!!

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.