Jo hon är liten, men bara 8%!

Jo visst kurrar det i magen, minsann!
Ultraljudet gick bra idag! Min favorit BM på spec/UL i Lund, som jag hade med mina två andra graviditeter, jobbade idag men var dessvärre inte tilldelad mig idag. Men hon tittade in och sa hej och frågade hur det är i alla fall. Men BM jag fick idag på ultraljudet var trevlig, hon med.

Nu när bebbe är så pass stor i magen får man ju inte längre bilder på HELA bebisen på skärmen utan får ta en kroppsdel hit och dit.
Hon mätte det de ska mäta för att kunna beräkna vikten och storleken på bebisen och samma kommentar av henne fick jag när hon tittade igenom min journal “Ja, och du föder ju SMÅ barn, ser jag…”
Och dagens tabell/mått ser ut som följande:

BPD mm AD mm Femur mm Vikt gr Pred dev % Fosterläge
85 (-2) 93 (-3) 65 (-2) 2114 -8 HUVUD rygg vä

BPD = Fostrets huvudmått vid ultraljud
AD/APTD = Fostrets magmått vid ultraljud
Femur/FL = Fostrets lårbensmått vid ultraljud
Och hon är således 8% för liten.

Sköterskan skrev ut en liten kurva och visade på den, att om flickan fortsätter växa i den takt hon ska och följer denna kurvan hon ligger på nu så kan hon komma att väga runt 3100 gram när hon föds. Men de där uträkningar ger jag inte mycket för – hon väger vad hon väger och vad mig anbelangar kan hon komma NU, för 2 kilos bebisar kan jag! Jag frågade även sköterskan om hon kan dubbelkolla så att det fortfarande är en flicka – vad jag gör annars med en byrå full av flickkläder..? Haha.
Men jovisst, en flicka är det och hon visade det för oss med.

image  image
image  image
Ser ni hennes intryckta boxarnäsa på de två översta bilderna..?! Haha!
På de nedersta två bilderna ser man hennes näsa underifrån med en pussiga lilla munnen precis undertill. Det där är min fylliga pussemun, minsann!

Vilken underbar upplevelse det var idag när man kan se så mycket mer..!
Vad underbart att dela detta med min mamma, som varit med under hela graviditeten.
Ni anar inte hur HEDRAD och ÄRAD jag känner mig – vilket privilegie det egentligen är att få ta en stor del utav detta underbara fenomen att SKAPA och BÄRA en annan människa och dessutom få lov att titta på henne och känna henne, innan hon ens tagit sitt första andetag. Hur kan man tacka nej till en sådan sak..?

I morgon går jag in i vecka 35.
5 veckor kvar. God have mercy.
I morgon ska jag till läkaren med. På onsdag ska jag på ett viktigt möte. På torsdag är det utvecklingssamtal på dagis. Så veckan har lite gott att bjuda på.

Du gillar kanske också...

4 svar

  1. netscape skriver:

    Åh! Härliga bilder på din/er efterlängtade prinsessa….. *wow*

  2. mimmi skriver:

    Gud så söt hon är! Visst är det fantastiskt att kunna se sitt barn så där igenom magen. Snart, snart är hon hos dig och jag ser fram emot att få se mycket bilder på henne. Skönt att hon mår bra och att allt är som det ska. 5 veckor går snabbt, om Kaeli inte bestämmer sig för att komma tidigare. Visa gärna mer bilder på din mage och på dina söta pågar, det är så roligt att se. Kram *lavlooo*

  3. linda skriver:

    Naaw vad mysigt:) man saknar själv den där känslan igen av att bära ett liv inom sig o bara längta tills det e dax. Lycka till :)

  4. Wousch skriver:

    Vilken söt liten plutmun! Hon är bedårande! *hart* *hart* *hart* Jag vill också se bilder på magen ^)

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.