ante omnis mea familia

Jo jag träffade en hemlig…

Leo var så duktig igår. När jag kom och hämtade honom sa djurvårdaren att han varit duktig men väldigt rädd. Hon gick för att hämta honom men efter en stund kom hon ut till mig med hans koppel och sa att han är så rädd, hon vill inte skrämma honom mer så hon öppnar buren och låter han själv komma till mig. Hon pratade ömt med honom när hon låste upp buren ”Leoo.. matte är här!” Sen kom han försiktigt vinglandes ut,  alldeles groggy efter narkos. Han verkade först inte se mig, men när han kom lite närmare och vinglade och hörde min röst började svansen febrilt att vifta. Han försökte springa fram till mig, och hoppade upp till mig och var så löjligt överlycklig och hans lycka spred sig! Han sprang runt mina ben, hoppade och studsade och svansen viftade som om den skulle trilla av och han höll på att välta mig helt så jag fick sätta mig ner och gosa med honom innan vi kunde gå. Och allt detta med medicin kvar i systemet och vinglandes. Har aldrig sett en hund så entusiastisk och lycklig.
Väl ute så hoppade han DIREKT in i bilen innan jag ens sagt åt honom – tidigare på dagen fick jag hjälpa bakdelen in. Vi körde direkt hem och han fick vila resten av dagen. Och trots att han var så trött och vinglig så skulle han ändå gå efter mig. Söte! Jag fick en tratt med som han ska ha i 10 dagar men jag är olydig och har inte haft den på. Han är så duktig och slickar inte och när/om han försöker så säger jag bara Nej, så slutar han. Så roligt igårkväll. Vi satt i soffan. Såg i ögonvrån hur han flyttade huvudet mot bakdelen och jag vände huvudet snabbt och stirrade på honom. Han tittade upp med ögonen och la sen ner huvudet igen vid framtassarna och suckade högt. Haha, jag behövde inte säga ett ord. Han visste.
Vanligtvis följer han med och lämnar barnen på morgonen. Phini väntar utanför dagis med honom och sen går vi mot skolan. Men imorse lämnade jag honom hemma och tog en snabb promenad innan jag lämnade barnen. När vi då skulle gå så stod han i hallen och stirrade på mig med ett uttryck som tycktes säga ”WTF, yo?!”
När jag låst och skulle sätta Kaeli i vagnen hörde jag honom gny innanför dörren. Han är absolut ingen gnällig hund så det var överraskande. När vi sen gick ut från porten så ser jag honom stå i köksfönstret och titta på oss. Fan vad jag tyckte synd om honom. Kände mig som en elak jävla svikare. En granne jag mötte på hemvägen sa att hon hört Leo men han hade tystnat när hon tittat på honom där han stått i fönstret. Min bebis…
Inga långpromenader på 10 dagar – bara ta det lugnt. Leo är jävligt sur för det och ivrig när vi kommer ut. Får träna lite extra sök här hemma.

Nån av er undrade om en hemlig ”dejt” jag hade – dvs manligt besök. Jag tittade på film med en man. Men om ni trodde ni skulle få veta vem, vad, när, hur så trodde ni fel. Icke sa Nicke. Men jag kan berätta att det var så enormt mysigt, med en enormt mysig man! Jag är mig veterligen fortfarande singel, men jag träffar ingen – förutom denna mannen och jag trivs med det. En dag i taget liksom.

Jag undrade på missmaddis Facebook sida (om ni inte gillat den än så gå in och gör det!) vad ni läsare vill läsa om på bloggen. Det har varit väldigt mycket Leo på sistone, såklart, men ni kanske vill veta något annat? Jag har fått några förslag och kommer fixa några inlägg om det.
Fler önskemål?

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

5 tankar om “Jo jag träffade en hemlig…”

%d bloggare gillar detta: