Konsten att ordknulla

Åh!
Jag är så bra på det jag gör, jag är så bra på att skriva! Jag kan allt det här med att ta orden i mun och leka med dem med min tunga och smånafsa försiktigt på varenda bokstav och med tungans frenetiska lekande bildar dessa bokstäver ett ord som jag varsamt placerar i skrift framför mig på den vita duken. Bredvid det ordet kommer det finnas ett annat som jag skapat inom mig med våld och vaselin och en förfärlig massa saliv. Orden gör en mening och ibland spyr jag ut dem i en smärtsam blandning av frustration och passion. Och ni äter min spya.

Några av er älskar mina ord, somliga är oftast apatiska och det är ett snabbt klick hit och ett snabbt klick tillbaka innan man har ens har hunnit förstå självaste kärnan av mitt innersta jag. Men några av er.. hatar mig med varenda fiber som gör ert Jag. Men ni läser ändå. För ni kan inte låta bli.. låta bli att vänta på.. på den dagen jag skriver någonting som kan ge ger en anledning att hugga efter mig med era sylbladsvassa eggande små förolämpningar i patetiska försök att få mig att vara tyst – trots att ni läser. Frivilligt!

Några av er ger mig respons på det jag skriver. Varsamma, kärleksfulla ord med små “Jag har läst och jag har förstått och jag tycker…” Som en vacker poesisamling av vackra ord, i form av kommentarer på en egentligen pytteliten blogg, utav okända människor som faktiskt av någon, för mig, oförklarlig anledning – bryr sig.
Några av er lämnar förolämpningar för det ska jag ju kunna ta och ja, det får jag ju ta. Era ord som släggor mot både hjärta, kropp och själ och det tar jag, varenda slag. Men era ord får mig inte ens att stappla till. Andra.. lämnar ord för att bli sedda. Ni vill att jag ska veta att ni läser och lämnar små fotspår då och då med en förhoppning av..? Vissa kommentarer blir ju aldrig ens godkända, så jag förstår inte vikten utav att ens bemöda sig, ni når ju egentligen aldrig riktigt fram, eller hur. Som en ettrig terrier som man egentligen ganska lätt kan sparka bort i full kraft, är den där och bara bjäbbar irriterande, men aldrig mer än så.

Jag vet att du vill bli hörd, men jag vill inte lyssna. Jag vet att du vill bli sedd men jag vill inte se dig.

Du gillar kanske också...

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com