ante omnis mea familia

Kusin i överflöd (II)

Jag sa ju att jag skulle hålla kontakten med min kusin jag träffade på festen i helgen. Och det gjorde jag. Vi har smsat varandra och jag har uppskattat kontakten. Igår blev det bestämt att han skulle komma och hälsa på. Jag och pojkarna bakade hallongrottor med jordgubbssylt och kolakakor just för tillfället och vi hade faktiskt roligt. Jag smsade lite med Lizette som också ville komma och träffade Christian och min mamma (deras faster) som också skulle komma. Lizette undrade om hennes lillebror (min lillkusin Dennis son jag hade hand om mycket när han var bebis, men det är ett helt annat inlägg) fick följa med. Så de två dök upp när vi hade som mest mjöl precis överallt.

Min mamma kom hit och kort därpå kom Christian. Mamma har inte sett honom sen han var liten, han är 21 år nu. Vi pratade om allt mellan himmel och jord i flera timmar och mina pojkar stormtrivdes och fick ett gott öga till Dennis med detsamma och satt hos honom hela kvällen. Christian är van vid barn då han vikarierar på en montessoriförskola. Vi pratade om släkten, om deras farmor och farfar som är min mormor och morfar, om alla fastrar/mostrar, farbröder/morbröder och delade med oss av det vi vet om dem. Det visade sig ganska uppenbart att jag inte vet mycket alls. Och Christian i sin tur vet inte mycket om mig iheller, och han såg mest förvånad ut när jag pratade om min äldre bror som han inte kan minnas att han kände till överhuvudtaget. Jag har fått reda på om fler kusiner jag hade som jag inte visste om och det är sorgligt. Phini busade med Dennis och plötsligt hade han näsblod. Jag hade levande ljus på bordet som fattade eld på servetten i kakkorgen så vi fick lite action med.

Dennis och Lizette gick hem först och mot kvällstimmarna gick min mamma hem med. Christian och jag satt kvar och pratade länge. Han är enormt lätt att snacka med och trots att vi egentligen inte känner varandra och egentligen inte ens tycker det känns som om vi är kusiner så pratade vi som om vi varit bästa vänner i flera år. Vi pratade om precis ALLT. När klockan var runt 03.30 i morse blev det dags att fundera på att sova och Christian körde hem till Lund, där han bor på samma område som jag gjorde när jag var omkring 10 och där vi har gått i samma skola osv. Intressant det där. Det visade sig till och med att han gått i skola ihop med lillasystrar till tjejer jag gått i skola ihop med. Världen är bra liten.

Vi kramades hejdå och jag känner redan att jag känner honom lite bättre men det är synd att jag förmodligen aldrig kommer känna släktskap med honom eftersom vi har helt vuxit upp utan varandra. Han känns tyvärr inte alls som min kusin men jag hoppas att han kan komma bli en väldigt god vän till mig för att jag trivdes i hans sällskap och han är lätt att prata med och om vi har tur så kommer det en dag då vi mer kan kalla varandra kusiner – och mena det.

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

3 tankar om “Kusin i överflöd (II)”