ante omnis mea familia

Lyckan att få glädja sina barn

Det var en riktigt mysig shoppingtur med min son igår. Jag hämtade honom lite tidigare från fritids och vi körde till Burlöv center. En snabb titt på nya Rusta som har öppnat där utan några “WOW”-faktorer. Bortsett från en makalös Julavdelning. Jag undrar vad de kommer fylla det utrymmet med i Januari?

Vi gick in på HM och Phini fick välja och prova jacka och valde en svart tjock jacka. Inne på KappAhl hittade han ett par vantar han ville ha som vi köpte till honom. Han fick själv betala med mitt VISA kort i kassan och var världens stoltaste unge men jag undrar ändå, är det så smart att lära en 7-åring hur man hanterar ett VISA kort? För det kan nog komma att ligga mig i fatet, haha.

Han blev ÖVERLYCKLIG av sina grejor och han strålade av stolthet. Han blev så glad. Och jag blir överlycklig att han UPPSKATTAR att få kläder. Att han blir så glad för det, som ett barn på julafton. I morse tjatade han om när vi skulle gå, för han ville ta på sig sina vantar och sin nya jacka. Älskade unge. Han tog även på sig de gröna mjukisbyxorna som jag hade köpt till honom tidigare på dagen. Nästa shoppingtur får bli med lillbrorsan som behöver nya kängor.

Jag satte in TV’n jag fick av Nina & make i mitt sovrum men har inte kunnat dra antennsladd ännu, men hämtade min DVD från vardagsrummet och kopplade in. Jag kollar så sällan på DVD i vardagsrummet ändå. Sen bäddade jag ner mig i sängen och kollade på  The Sorcerer’s Apprentice, som var helt okej.

Kaeli har inte sovit riktigt jättebra inatt. Hon är fortfarande jätteförkyld och har massa slem i halsen som hon inte får upp. Allt snor från näsan kan jag hjälpa henne med men slemmet i halsen vet jag inte riktigt hur jag kan få upp. Hon ligger högt med huvudet i sängen för att underlätta hennes andning, i en vinkel fint fixat med täcke och det hjälper en del. Men slemlösande mediciner finns ju bara till de större barnen. Det måste vara enormt jobbigt för henne. Synd att det inte finns någon hals-slems-sug som det finns näs-snors-sug. Och jag kan inte sova ordentligt när hon låter sådär. Inte för att ljudet stör mig för fem öre (jag kan sova genom orkaner) men för att jag inte kommer till ro utan bara ligger där orolig och lyssnar på hennes andetag, livrädd att hon slutar andas. Men hon är så pass stor nu att hon gör ett jävla liv om nått inte stämmer. Jag hoppas att den tesen stämmer i ALLA fall. Jag vill gärna tro det i alla fall, för mina nervers skull.

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

10 tankar om “Lyckan att få glädja sina barn”