Magsäcksoperation: Kommer jag få en omoperation?

För en tid sedan var jag hos läkaren. Jag passade på att dra alla mina “åkommor” eftersom jag egentligen bara söker läkarhjälp när min ohälsa gått för långt, oftast anemin. Jag söker hjälp när jag knappt längre kan stå på benen och när jag känner att jag inte kan ta hand om barnen fullt ut, om jag inte får hjälp. Det kanske inte är det mest optimala men jag fungerar så – jag gnäller sällan för det minsta lilla, jag kämpar mig vidare. Men när jag då väl är där så drar jag igenom allt. Sist jag var hos läkaren så gick vi igenom alla mina blodvärden och mitt knä och min mage. Jag fick remiss skickat för att göra en magnetröntgen som ni kanske minns och provsvaret visade att inget såg fel ut. Sedan dess har jag inte hört mer av min läkare. Det kanske fungerar så, att om MR inte visar något så kan det ju inte vara något och då låter man det bero? Men jag inbillar mig inte – mitt knä låser sig och jag kan fortfarande inte belasta det utan att det låser sig och gör vansinnigt ont.
Hon skickade samtidigt en remiss till kirurgerna som jag nu fått tid till och ska till idag – i Landskrona. Vi ska prata om min magsäcksoperation.

Kort historik: Jag gjorde min magsäcksoperation 1999. Det är alltså väldigt länge sedan och förmodligen inte lika vanligt då, som det är idag. På den tiden gjorde man olika ingrepp men det vanligaste då var en VBG som står för Vertikal bandad gastroplastik.

VBG

Restrictive surgeries for producing weight lossOperation

Vid VBG görs ett hål genom magsäcken ca 5 cm nedanför matstrupens mynning i magsäcken (övre magmunnen). Genom detta hål kan man sedan föra upp ett instrument som med hjälp av metallklamrar stänger av den övre delen av magsäcken. På detta sätt får man en liten ficka i övre delen av magsäcken dit maten kommer från matstrupen. För att maten inte skall kunna gå för lätt ner i resten av magsäcken sätter man ett band från hålet i magsäcken runt magsäckens kant. På detta sätt får man en liten ficka där maten stannar på väg ner till resten av magsäcken och till tolvfingertarmen.

Den nya magsäcken rymmer ca 20-30 ml och hålet under bandet har en diameter av 1 cm. Omkretsen på utflödet från den nya magsäcken är cirka 5 cm vilket har visat sig ge bäst resultat. Om omkretsen är för stor får man inte den viktnedgång man önskar och omkretsen är för liten får man problem med att få i sig tillräckligt med föda.

Komplikationer

Det vanligaste är att man får hål på magsäcken eller att det uppstår en blödning. Dessa komplikationer är ovanliga och går att lösa under operationen.

De sena komplikationerna kan inträffa tiden efter operation men kan även komma efter flera år. Det kan dels röra sig om problem till följd av förändringar i matstrupen och kring bandet och dels kan det vara tekniska problem med själva bandet. För att hantera dessa komplikationer behövs oftast en ny operation.

Mineral- och vitaminbrist är sällsynt efter en VBG-operation. Mat som inte tuggas ordentligt kan fastna under bandet vilket kan leda till upprepade kräkningar. Denna matbit går då att avlägsna med hjälp av gastroskopi. Ibland kan det bli för trångt under bandet, vilket leder till kräkningar, och ibland är bandet för löst åtdraget vilket leder till dålig viktnedgång. Den raka häftraden kan spricka upp vilket leder till att maten kan åka direkt ner i magsäcken vid sidan av bandet, man kan då äta mer och som följd får man en viktuppgång. De två sistnämnda komplikationerna kan leda till att man behöver genomgå en ny operation för att åtgärda problemet.

Långtidsresultat

Vid 3-5 års uppföljning ses en viktreduktion på 30-50 %. Efter 14 år är viktreduktionen 20-30 % bland annat på grund av att många patienter börjar äta mer sötsaker.
Källa: Wikipedia

Så vad är problemet – jag har ju gått ner i vikt? Ja, det har jag och jag har dessutom hållit min vikt på en acceptabel nivå. Jag har alltså inte blivit vare sig tjock eller fet igen, inte ens under eller efter tre graviditeter och förlossningar. Och det är ju bra. Men sen har vi dessa “komplikationer”. I mitt fall är det kräkningar. Jag har inte pratat så mycket om det, men det sista året eller så har jag blivit mer öppen om det. Jag kräker alldeles för mycket, i stort sett efter varje måltid. Det som jag inte behöver kräka upp är flytande (om jag inte dricker direkt efter jag ätit något för då kräker jag upp allt igen) och det som blir flytande (ex choklad). Så jag får ju såklart näringsbrist eftersom jag inte får i mig något nyttigt, jag kräker ju upp idet igen. Och jag får frätskador på tänderna eftersom jag kräker  – jag blev kallad missbrukare av en tandläkare som såg mina tänder och vägrade skriva ut smärtstillande till mig när jag hade inflammation i käken eftersom hon var säker på att jag var knarkare och läste inte i min journal. Men vem kan klandra henne, jag ser ju ut som white trash..  Och har man dåliga tänder kan man inte tugga ordentligt och kan jag inte tugga ordentligt så fastnar maten i magen och då kräker jag. Förstår ni vilken ond cirkel jag har hamnat i? Det är ohållbart och jag varken kan eller vill leva såhär resten av mitt liv. För jag har ju faktiskt en jävla massa år kvart här på jorden. Mina tänder är givetvis ordentligt fucked up och det får jag ingen hjälp med någonstans, jag har försökt med lys och lykta utan framgång. Men jag hoppas att kirurgerna kan hjälpa mig. Min misstanke är att de kommer göra en omoperation och göra om min VBG till en GBP (Gastric Bypass). För väldigt många av de som fick en VBG förr har faktiskt fått göra om till en GBP, men av den enkla anledningen att en VBG har ett band som kan töjas. Om man äter lite mer än vad man egentligen orkar (och såklart inte kräker upp det igen) så töjer man bandet och går upp i vikt igen. Det var den främsta anledningen till de flesta omoperationer.

Men vad är en GBP då?

Tidigare använde man sig mer av vertikalt bandad gastroplastik, där man opererade in ett elastiskt band runt magsäcken men nu är gastrisk bypass vanligare som metod. Andra metoder är sleeve gastrectomy som används vid lätt fetma och duodenal switch som används på patienter med BMI över 50. Vid gastrisk bypass kopplas magsäcken bort, så maten inte passerar den. Istället kopplas tunntarmen direkt till en liten ficka strax efter matstrupen och tolvfingertarmen kopplas in längre ned på tunntarmen.

Gastrisk bypass anses vara den mest effektiva, och över tid den mest hållbara, metoden för viktreduktion. Fördelarna för patienten är ett bättre och hälsosammare liv samt att samhällskostnaderna minskar då dyrbar vård för fetmarelaterade sjukdomar elimineras i stor utsträckning.

Genomförande

Själva operationen kan genomföras antingen som vanlig öppen kirurgi där man öppnar buken mellan bröstbenet och naveln eller genom titthålskirurgi. En liten ficka i övre delen av magsäcken sys av till en storlek av cirka 1-1½ deciliter. Därefter kapas tunntarmen av och sys fast vid den nya magsäcksfickan. Tolvfingertarmen sys sedan fast cirka 1-1½ meter ned efter tunntarmen. Operationen tar 1-3 timmar att genomföra.

Komplikationer

Ibland kan läckage uppstå från magsäck och ut i bukhålan varpå ett nytt ingrepp krävs. Som vanligt i samband med operationer så finns alltid en infektionsrisk. Dödligheten efter operation ligger på 0,17 % räknat på en trettiodagarsperiod efter ingreppet.

Bieffekter

De vanligaste bieffekterna uppstår då patienten ätit för fort eller tuggat maten dåligt. Då kan illamående och kräkningar uppstå. Även så kallad dumpning kan drabba patienten. Det är ofarligt men obehagligt och uppstår då maten kommit ner för fort i tunntarmen. Dumpning yttrar sig genom yrsel, kallsvettningar och ökad hjärtfrekvens. Diarréer kan uppstå då för fet mat har ätits. Efter en tids viktnedgång kan hudveck av överskottshud uppstå. Denna överskottshud kan avlägsnas kirurgiskt vilket normalt diskuteras med läkare efter cirka två år.
Källa: Wikipedia

 

Så det ska jag diskutera med kirurgen idag i Landskrona.
Så sänd mig en tanke runt 13 idag, mina vänner, att det finns en lösning på mitt problem och att de är villiga att hjälpa mig, på något sätt.

Du gillar kanske också...

12 svar

  1. Sarah skriver:

    Jag hoppas dom kan hjälpa dig, men jag hoppas inte du måste behöva gå igenom en sån stor operation som GBP. Utan att det finns något annat bättre sätt. Lycka till i dag :heart:

  2. wousch skriver:

    Självklart skänker jag dig en tanke runt den tiden! Jag hoppas också att de kan hjälpa dig. Bra att fråga dem om tänderna också så att de kanske meddelar tandvården så de tar det mer på allvar. Synd bara att det skall vara så att tandläkaren inte tror på sin patient… :(

    Gällande din MR – min MR visade heller ingen skada i knät, men likväl hade jag söndriga menisker. Stå på dig och fortsätt söka hjälp, man måste nästan tjata sig till en titthålsoperation. Om det inte känns rätt i knät, då är det heller inte rätt! Sjukvården gör ALLT för att undvika operationer, det kostar ju.

    Lycka till idag!
    :heart:

  3. Tirja skriver:

    Kommer definitivt tänka på dig idag, och hoppas innerligt att du får en omoperation!
    Min mamma gjorde en sån gummibandsoperation 98 tror jag, och fick göra om den till gbp något år senare, eftersom hon kräktes hela tiden, allt!

    Ska hålla alla tummar och tår jag har!

    Kram

  4. Patruska skriver:

    ”Men vem kan klandra henne, jag ser ju ut som white trash..” Hahaha du e go du :kissblow:

  5. Filippa skriver:

    När jag hittade dig på Lunarstorm för ett antal år sedan, antingen var du gravid med Laiiti eller så var han nyfödd.. så det är ju några år sen :) Men iaf, när jag hittade dig där, var det första gången jag hörde talas om magsäcksoperation. Jag har själv varit inne i rulljansen ett tag och för 3 veckor sedan genomgick jag en GBP. Å det är bland de bästa besluten jag har tagit i mitt liv! :)

    Så idag skänker jag extra mkt tankar till dig och hoppas att ni kan komma fram till den bästa lösningen för dig!
    Vem vet, blir det en om operation för dig, kan det hända att du helt slutar kräkas. Det är inte alla som kan kräkas efter GBP operationerna som utförs nu..
    Lycka till!

  6. Doran skriver:

    Naturligtvis tänker jag på dig i detta nu! :heart: Så där kan du då rakt inte ha det… Hoppas att du kan ta upp ditt tandproblem också så kirurgen kan tala om för tandläkaren hur det ligger till.

    Puss o kram

  7. Marie S skriver:

    Hoppas de hittar en hållbar lösning för dig. Jag gjorde min GBP för 3 veckor sen idag och har *HALLELULJA!!!* fått ta bort agrafferna idag! Har hittills inte mått illa, inte fått dumping, inte ont eller på något sätt mått dåligt av operationen (förutom av järntabletterna som kroppen inte riktigt kommer överens med). Det kan nog nästan vara det bästa jag gjort hittills i mitt liv och önskar bara att jag hade tagit tag i det tidigare!

  8. Mrs Andie skriver:

    Det känns lite ofattbart att det är samma person på bilderna även om jag vet om det, då jag har läst inlägg som du skrivit tidigare i detta ämne.

    Själv skulle jag få en remiss skickad till överviksenheten i min stad men just som den skulle skickas iväg visades det att jag var med barn så då las allt på is.

  9. Emma skriver:

    Håller tummarna för dig!

  10. Emmily skriver:

    Det måste vara fruktansvärt jobbigt att kräkas hela tiden, och som du själv påpekar det blir ju en ond spiral. Hoppas du får hjälp, antingen idag eller snart!

  11. Emelie skriver:

    Läste först nu, men hoppas att det gick bra!
    Du har ju nämnt innan om dina kräkningar och det måste vara fruktansvärt jobbigt så något måste dom ju göra. Du kan ju inte sitta å surpla soppa och drickyoghurt resten av livet?! Och om du fortsätter kräka har du ju inget val då tänderna blir helt sabbade, som du säger.

    Du påminner om min sambo, han är likadan. Säger aldrig ett ljud fast han går runt med körtelfeber och gulsot som en följd. Det var först när han började se ut som dina smileysar ( :dazed: ) i ansiktet som han gick med på att det kanske vore dags att åka in till sjukan och kolla vad som var fel med honom, haha!

    Hursom, hoppas det gick bra!!

    :heart: :peace:

  12. larmareli skriver:

    Detta låter helt fruktansvärt jobbigt, är ännu mer imponerad av att du orkar med allt ändå! :shock:
    Undrar lite hur mycket dina barn märker av dina kräkningar?
    Vilketsom bra att du tar tag I din hälsa! Vet att det är lättare sagt än gjort, särskilt om man är van att klara Sig själv..
    Men barn vill ha en frisk mamma mest av allt, det är det bästa/finaste man kan ge sina barn. Att ta hand om sitt eget hus först typ ;-)
    Och jag tycker det är skandal om du inte kan få nya tänder betalda?! Det är ju en direkt komplikation av din operation..
    Menar, kan herionister (vissa som aldrig betalat skatt I hela sitt liv) få ”kommun-tänder” för att bli mer socialt anpassade kan väl faen du få det!
    En sista utväg är kanske att kolla upp stadsmissionen I malmö? Där har dem nämligen vissa dagar gratis tandvård …

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.