Middag med vänner

Vilken mysig dag jag och barnen hade igår. Josefin ringde och tyckte vi skulle leka. Eller ja, att barnen skulle leka. Hennes två och mina två äldste. Sagt och gjort, vi möttes upp på gården och hon hade med sig kaffe, saft och fika. Vi satt där ett bra tag och kom sen överens om att vi skulle äta middag tillsammans men det blev så att vi åt middag med dem, för vi bidrog inget, hon hade ju allt. Så det får jämnas ut med att jag stack och handlade till både henne och mig och notan kvittas. Vi stannade ganska länge och det blev en heldag av det hela – supermysigt!

Idag kom Karin på förmiddagsbesök och avlöstes av Therese som kom förbi. Efter det stack jag och barnen till Willys och handlade (för första gången) ingredienser till kvällens middag som efter inspiration av Karin ledde mig till lasagne av färsk pasta. Massa gott. När vi hoppade ur bilen ville Phini gå hem till mormor och tog brorsan med sig så jag och Kaeli är nu ensamma hemma.

Och vet ni vad.. Phini fick en gammal mobil av min mamma för ganska länge sedan. Men det faller sig som så att man inte kan göra ett piss utan ett simkort. Och han vill ju fota och spela musik och spela spel. Så jag hittade ett gammalt comviq kort han fick ha ett tag tills jag bestämde mig för att beställa ett Halebop kort. Så nu ringer vi gratis till varandra. Det känns jävligt mysko att se “♥ Phini ringer” på skärmen, haha.
Egentligen tycker jag att en snart-7 åring är för liten för en egen mobil, med ett laddat kontantkort dessutom, men samtidigt kan han ha mycket kul med den (foto, spel, musik) samtidigt som jag faktiskt kan nå honom på telefon nu när han börja komma upp i den åldern och ska ut på gården själv. Det finns 3 nummer inlagda som han kan ringa: mitt, mormors och morfars. Det är allt han behöver.
Laaiti har också en gammal mobil men för sakens skull har jag sagt att han får ett simkort när han också blir 6 och det blev faktiskt inget tjafs om det.. för att Phini gav det gamla comviq kortet till honom. Haha. De gaddar ihop sig, de små bratzen.

Du gillar kanske också...

1 svar

  1. Tamagal skriver:

    Svårt det där när ungar är redo för mobiler.
    Tiderna förändras hela tiden…

    Men man skämmer ju så gärna bort de små om/när man kan och man sr hur glada de små skitarna blir.

    Håller tummen så hårt så hårt för att Mio skall bli glad för sitt nyinredda rum när han kommer hem från pappa.
    Skillnaden på före och efterbilderna är enorma :)

    Bara inte ungen börjar grina?! *orolig*

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.