ante omnis mea familia

Min beskärda del av PSYKOPATER

Jag är så trött på att leda törstiga hästar till vattnet som vägrar att dricka, trots att man till och med försöker mana på törsten. Och det har jag gjort mycket på sistone. Även om jag ofta känt att jag skiter i det nu, jag orkar inte mana på den envisa jäveln att dricka, så har jag inte haft hjärta nog att vända ryggen till. Så det underlättade för mig idag när hästjäveln själv vände mig ryggen. Och det med råge och en symbolisk käftsmäll. Ouch. Jag får nästan men av detta.

Min största "problem" är den av empati och sympati. Min vilja att vilja hjälpa ALLA som sträcker ut en hand, ja ens en lillfingernagel åt mitt håll. Jag omfamnar och välkomnar ALLA som behöver mitt stöd. Jag hade nog fan gjort det med in värsta fiende med för jag gör det med människor som jag inte ger ett rött öre.. Jag vet inte varför det är så men jag har bara inte hjärta att vända ryggen åt någon i nöd som uppvisar en uppenbar sorg. Men oftast är det jag som är förloraren i slutändan och detta vet jag redan innan.

maddislittle Men idag sattes det punkt för den senaste historien (för hundraelfte gången) och jag hoppas att det var den punkt jag upplevde och inte en dramatisk paus eller kommatecken. För det har blivit alldeles för många sådana och jag hoppas personen i fråga inte sträcker ut en hand för jag vet inte om jag klarar av en omgång till nu när jag själv tog stryk. Och jag vet att jag inte kan vända ryggen till.

Jag önskar att jag kunde vända ryggen till ibland. Om inget annat så för min egen skull. För den lilla känsliga flickan inom mig klarar inte lika mycket.  Men idag är det dags att jag går vidare från detta och försöker lägga det bakom mig och inte tänka på det så mycket mer, Det suger upp min energi och nu behöver jag den.

Och jag måste lära mig att säga "Fuck off, red ut ditt eget skit, det får alla andra göra. Låt mig VA!"

Fan vilka jävla deprimerande inlägg här har varit i bloggen på sistone. Att ni ids läsa..! Iofs, det är min dagbok, ingen tvingar er. Men nu får det bli ändring på det. In fact, det får bli ändring på mycket. Julstädning på gång, right.

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

9 tankar om “Min beskärda del av PSYKOPATER”

%d bloggare gillar detta: