Min son ska på Nobelmiddag. Lämplig klädsel?!

Torsdag. En väldigt vit torsdag. Jag kan inte minnas att det snöade lika mycket på en och samma dag förra vintern, som det gjort här nu mer än en dag på raken. Kan snö ta slut i himlen? Och de säger att det inte finns en enda snöflinga som är identisk med en annan, men det låter då fan inte logiskt i  mina öro. All denna snön – det är minst tripilljoner snöflingor. Ska nån komma och påstå att inte en enda av dessa jag-kan-inte-räkna-hur-många-flingor – är helt unika? Hur vet man det, for a fact? Är det någon som har undersökt sakern och HUR i så fall? Finns det en liten tomte nånstans som sitter och räknar varenda en snöflinga runt om i hela världen samtidigt och undersöker de för att klargöra detta faktum? Om jag (mot all logisk förmodan) skulle hitta två identiska flingor, vinner jag ett pris då? Hur redogör jag mitt fynd innan flingan smälter? Vinterfrågorna är många och världsmysterier ännu fler.

Emma och hennes bröder kom och hämtade sofforna idag. Jag hade skickat två sms till henne i morse som jag inte fick svar på, hon tänkte att hon ändå skulle hit ju. Hon knackade, jag öppnade dörren och hon frågade sockersött ”Vill du ha en kram?” och ja, det ville jag. I smsen hade jag förklarat för henne, varför jag hade reagerat som jag hade gjort och även bett om förlåtelse. Jag antar, efter en varm lång kram, att jag är förlåten. 
Vad än alla mina bloggläsare tycker om mig och mitt tidigare inlägg kan faktiskt mig kvitta – huvudsaken är vad Emma tycker.
Jag är en känslomänniska. Jag har ibland (ofta) problem att vara realistisk och logisk – jag reagerar med känslor. Det är inte alltid lätt och det kan ställa till det för mig, men så är det. Och jag tänkte inte så mycket på Emmas del i det hela, jag tänkte bara på hur olägligt det var för MIG och i synnerhet MIN SON som ska ha kalas på lördag. Det var fel och det vet jag och jag har bett om ursäkt.

Sen att jag ”hängde ut henne” – kan diskuteras. Alla har vi olika uppfattningar om vad ”hänga ut” innebär. Jag återberättade någonting som hade hänt och hur jag upplevde det och kände om det. Är det att hänga ut?
Ni har ALDRIG reagerat likadant när jag skrivit positiva saker. Det är ju okej. Att skriva om andra människor är okej sålänge det är POSITIVA saker. Om man skriver nått som kan uppfattas negativt om en annan människa så kallar ni det att ”hänga ut”. Ändå uppmuntras min ärlighet och rakframhet. Men bara om jag är snäll. Såklart.
Men vissa saker är tabu att skriva om, verkar det som.
Jag hade redan talat om för Emma hur jag kände innan jag bloggade om det. Måhända att det var mer detaljerat i bloggen, men likväl.
Rätt eller fel? Vem ska kasta första stenen?
Jag har ALDRIG någonsin tagit Emma för givet eller varit henne otacksam och det är jävligt trist läge att ni har fått det för er, trots alla hundratals inlägg där jag hyller henne till skyarna och deklarerat min kärlek för henne. Men ja. Ni får gärna tycka mindre om mig för detta, det rör mig inte i nacken. Jag är inte mer än människa, jag har känslor – jag kan bli besviken. Jag gör också fel. Och jag ber om ursäkt för det (till Emma). Men jag tänker då fan inte be om ursäkt för att jag skriver av mig när jag är upprörd, besviken eller ledsen.

Phini’s skola har tydligen ett tema framför sig fick jag reda på idag. De ska jobba med Alferd Nobel. Under veckan kommer pedagoger att äta tillsammans med barnen och träna borsskick, vett och etikett. Och sen kommer the grand finale, den 10:e december då de ska avsluta med en Nobelmiddag i skolan. ”Då önskar vi att barnen är uppklädda”.
Vi ska träna på att äta med kniv & gaffel och använda en lagom samtalsnivå. Phini fixar det där med kniv & gaffel och har alltid gort det- lagom samtalsnivå bemästrar han också. Men de där armbågarna på bordet får vi träna på. Vad kul med tema, men jag undrar lite vad de menar med ”uppklädda”? Ska det vara slips & kavaj eller hardcore frack?! Vad hade de tänkt sig? Kunde de inte varit mer specifika? För Phini kommer nog känna sig jävligt dum om jag tar på honom frack när de andra kidzen har bara skjorta.

Lämplig-klädsel tips emottages gärna.

Du gillar kanske också...

12 svar

  1. Jessica skriver:

    Jag står för varje ord jag skrev. Jag tyckte det var hemskt av dig att bete dig på det sättet. Och speciellt mot Emma som vi har läst att du skrivit så gott om och sen gör hon något som du tycker är fel och du skriver du ut det till alla att skåda. Och det är skillnad att skriva om någon ur ett positivt perspektiv eller negativt perspektiv.
    Samtidigt har du helt rätt i att du inte är mer än en människa, du erkänner att du gjorde fel. Så då e de ju lugnt. Inte fan e jag felfri iaf

    • missmaddis skriver:

      Hemskt att bete mig på VILKET sätt, menar du? Hemskt av mig att bli besviken? Att återberätta vad som hänt och berätta hur jag känner och tycker just då? Ja du har rätt, fy vad hemskt av mig. Och ja, hemskt att återberätta det för er alla att skåda. Jag skulle alltså inte berätta det. Jag får lov att skriva om NÄSTAN vad jag vill, sålänge jag inte nämner människor? Eller jo det får jag, om det är SNÄLLA saker. Eller hemska saker om hemska människor. Och det är bara för att det är offentligt för jag hoppas jag hade fått lov att skriva det i min pappersdagbok?
      Men ”ni” har inga problem att läsa skit om människor som NI anser befogat. Bra resonemang.
      Men jag LOVAR att ta detta i beaktande i framtida inlägg. Om jag blir sur på nån av mina vänner eller familj, lovar att inte skriva om det. jag ska försöka hålla mig saklig i mina inlägg. Bättre?

      • Jessica skriver:

        Jag tyckte det var väldigt fel av dig att skriva så om Emma med tanke på allt hon har gjort för dig. Du behöver inte analysera det mer än så

  2. poe skriver:

    Min son (7 år) ska också ha nobelmiddag i skolan den 10:e. Han får ha på sig en skjorta med fluga som jag köpte för någon hundring på HM + svarta byxor. Det tycker jag är lagom uppklätt. Det är trots allt skola och ingen RIKTIG nobelmiddag. ;) Kram på er.

  3. Louise (Lollo) skriver:

    Du har fått en Award av mig! Bara så du vet :)
    Kolla min blogg!
    Lav jooo Darling! <3

  4. Annika skriver:

    Hej Maddis
    Min son var på Nobelmiddag förra året (samma fröken)
    Han hade kostym och slips på sig mest bara för att vi närapå precis varit på bröllop annars hade jag aldrig köpt det till en nobelmiddag i skolan.. Flera utav pojkarna hade skjorta och väst (stickad variant) med slips under och ett par finare byxor.. Flickorna var som prinsessor i sina långklänningar med makeup och allt och killarna var jättefina alla då dem hade stylat håret.. Jag råder dig att den 10e december ta med dig kameran och fota barnen för det är ett ones in a lifetime ögonblick, barnen var så fina alla och hållningen dem hade tycktes mig säga att dem själv tyckte dem var snyggast i världen. Och sen dukningen – jag lovar dig att Louise med co dukar så att det närapå ser ut som en riktig nobelmiddag..

  5. Tamagal skriver:

    Eftertanke kan vara en bra sak innan man skriver…
    Iaf om man vill behålla sina vänner som kan känna sig oerhört kränkta att bli utmålade som ”osympatiska” inför hundratals främlingar.

    Du har tur som har äkta vänner som känner dig och tar dig som du är.

    Sådana ska man hålla hårt, HÅRT i.

  6. Frida skriver:

    Men. M A D D E S blogg.. vilket betyder att hon får väl fan skriva vad hon vill? Sluta läsa bloggen om det är jobbigt. Madde har sagt förlåt och blivit förlåten. Blev förresten väldigt glad när jag läste det :-))

    Ang nobel festen tror jag att han skulle varit väldigt fin i stickad väst och vanlig vit skjorta med slips och byxor :-))

    Kram

    • Andie skriver:

      Jag håller med dig. Det är Maddis blogg och då är det hon som bestämmer vad hon vill publicera eller inte. Gillar man inte Maddis rättframhet kan man helt enkelt sluta läsa. Det är din ensak som läsare, lika mycket som det är Maddis ensak vad hon skriver!

      Nu har hon ju bett Emma om ursäkt och det är deras privata ensak. Men självklart anser jag att hon ska få ventilera sina känslor hon har om sína vänner i sin egen blogg, även de känslorna som ilska, besvikelse och sorg inte bara de positiva och kärleksfulla känslorna. Människan är mer komplex än så.

  7. Saija skriver:

    Kul att läsa att ni är vänner igen, jag hoppades ju det… :-)

  8. Filippa skriver:

    JAG tror att många reagerade på förra inlägget, för att det är så olikt dig att skriva så, tycker iaf jag. Jag minns inte att jag tidigare har läst något liknande i din blogg. Antingen har du (om jag minns rätt, kan ha fel?) skrivit det i ett låst inlägg, när du varit osams med någon vän.. Eller att du inte skrivit ut namnet på personen.
    Det är bara vad jag tror!
    Det viktiga är ju att allt löste sig och att ni fortfarande är vänner! :-))

  9. Jennie Johansson skriver:

    Min son har också Nobelmiddagen i sin skola varje år alla år innan har han snällt tagit på sig skjorta ,slips och finbyxor men i år är han 12 år och han och hans kompis har bestämt att dom ska ha t- shirt och joggingbyxor det tycker jag är jättetråkigt men samtidigt kan jag ju inte tvinga på honom kläder han inte vill ha

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com