Någonting är fel…

300 kronor. För ett besök på KK. En undersökning. Är det bara jag som tycker det är dyrt?

Jag fick sätta mig i väntrummet men det dröjde inte länge förrän jag kallades in av en sköterska. Hon var vänlig och berättade informativt om vad som skulle hända när jag frågade henne. Jag visste ju egentligen ingenting.
Läkaren kom in och satte sig mitt emot mig och han började med att berätta för mig.
Så här ligger det till..
Vid mina cellprover jag tagit tidigare visades det att någonting inte stämde. Det var inga klara besked om att det var just cellförändringar men det var definitivt någonting som inte stämde. Och alla dessa prover som visas detta stämplas och hamnar i samma hög ’cellförändring’ och skickas till KK för närmare undersökning. För oavsett vad det är så bör det undersökas.
Så vad han nu skulle göra var att först ta nya cellprover och dessutom pensla min livmodershalstapp med ättika och titta med mikroskåp. Ättikan gör att man kan se cellerna bättre då.
Och om han nu ser några förändringar så kommer han knipsa bort det med detsamma. Det är ingenting som gör ont, utan mest obehagligt berättade han. Han sa att han kommer berätta för mig hela tiden vad han gör och vad som händer. Och det är någonting jag uppskattar hos läkare, när jag faktiskt får lov att vara med på en hörna.

Jag fick ta av mig bakom skynket och stegade fram emot min värsta fiende – gynstolen som vi ibland kallar hästryggen.
Sköterskan hade kommit tillbaka och det kändes som en trygghet att hon var där. Särskilt som man är väldigt sårbar i just den situationen. Läkaren hjälpte mig upp och lag la mig ner med benen isär under en stark lampa och jag kände mig så enormt sårbar, blottad och förödmjukad. Och jag tror nog att jag spände varenda muskel i hela kroppen trots att sköterskan sagt åt mig att slappna av. Lätt att säga, en annan grej att förverkliga, inte sant. Ni kvinnor känner till det.
Hon märkte nog att jag inte kunde slappna av för hon la en hand just ovanför mitt knä och en hand på min axel och den mänskliga beröringen fick mig att slappna av lite. Hennes omtanke gjorde det hela mycket lättare för mig där jag låg och tittade upp i taket och önskade att det skulle var över.

Han tog proverna med den där långa topsen och penslade på ättikan och tittade med mikroskåp utan att säga någonting. Sen bad han mig hoppa ner, allt var färdigt. Han räckte mig handen och hjälpte mig ner för stolen och jag flydde bakom skynket för att klä på mig igen. När jag stod där inne hann jag tänka igenom samtalet jag hade haft med honom några minutrar tidigare och hans ord ekade lite i mitt huvud ”.. om det är några förändringar knipsar vi bort det med detsamma..”. Och han hade inte knipsat någonting. Så jag antar att det var ett falskt alarm.. och med en lättnads suck gick jag för att möta upp läkaren på hans kontor.

När jag kom in på kontoret och satt mig ner tog han fram en bild på en livmoder med tillhörande äggstockar, äggledare och livmodertapp. Han visade mig den pyttelilla biten som man brukar knipsa bort när det är problem sen ritade han vid sidan om hur jag ser ut, med mina förändringar. För att få bort alla mina förändringar måste jag bli knipsad omkring 35 gånger. Det bästa är att man skär bort det och det har de inte möjlighet till där på avdelningen. Han hade redan bett sköterskan se om det fanns något återbud jag kunde ta redan i eftermiddag men det fanns inga tider.
Jag försökte suga in all information och blev med ens chockad. Jag hade redan hunnit, under den tiden jag klätt på mig igen och gått till hans kontor, bestämt mig för att det var ett falskt alarm och jag egentligen är frisk. Men det visade sig att det var mer än vad de kunde åtgärda idag.
Eftersom han inte kunde se om det verkligen var cellförändringar eller vad det egentligen var så ska det skäras bort och förmodligen skickas till ett laboratorium för undersökning. För det såg inte ut som vanliga cellförändringar, men det är någonting abnormalt som inte ska vara där.
Vid vanliga cellförändringar bränner man oftast bort en del av livmodertappen med laser. Men i mitt fall ska det ges lokalbedövning och skäras bort med någonting som kallas ”LEEP metod”. En del av min kropp ska skäras bort och det känns inte särskilt.. trevligt. Och det är ingen liten bit iheller, ska ni veta. Om ni tittar på bilden ser ni de diagonala strecken om vart de minst måste skära.

Cellförändringar

Vi pratade även en del om hormonspiral som han rekommenderade för mig som tillhör den kategori kvinnor som är lättblödande och när det är dags för mellanblödningar eller mens så blöder jag som om jag håller på att mista livet. Och eftersom jag har en tendens att glömma mina minipiller så är detta ett bättre alternativ. Anledningen till att jag inte gett mig på det förr är för att jag är livrädd för hormoner men det är ett annat inlägg, en annan dag. Han skrev ut spiralen åt mig. Men jag har inte bestämt mig ännu, detta måste jag tänka på.

Och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta idag. Eller kanske både och. Är detta goda nyheter eller jävligt kassa..?
Och jag säger det igen, välkommen till mitt liv. Mitt liv utan gråzoner – antingen är det jävligt lyckligt och förbannat bra eller rent åt helvete för i mitt liv finns det inga jävla mellanting. Så eftersom detta inte är ett mellanting eller gråzon så är det antingen KANON eller FUKKAT.
Ska vi tippa på vad detta nu är?
Och nä, det är inte för att låta pessimisstisk eller negativ för det är jag inte, men det skulle fan inte förvåna mig om detta inte är slutet på denna historien på tisdag när jag ska dit igen och få en del av mig bortskuren.

Lotta ringde mig idag när jag satt på bussen hem och jag berättade som hastigast för henne. Hon undrade när jag ska dit igen och hon sa direkt att hon följer med mig. Och faktiskt, för en gångs skull släpper jag lite på min gard och låter henne finnas där för mig. För det är inte alltid som ensam är stark. Och av någon anledning vill jag ha henne där hos mig. Och jag tackar min lyckliga stjärna att min familj och Lotta, Kim, Emma, Charlotte, Tom och alla andra av mina nära mest underbara vänner finns här vid min sida närhelst jag behöver dem.

Så där har ni det. Tack för alla lyckönskningar.

Du gillar kanske också...

23 svar

  1. MittLivSomJag skriver:

    Åh gumman… Jag skulle verkligen vilja stötta dig med allt jag har att ge.
    Sådana här besked är alltid hemska att få…

    Är själv inne i en ganska stor livsförändring som du förmodligen missat mitt i ditt turbulenta liv, så jag ber om ursäkt för att jag uteblivit under en längre period.

    Massor med stora kramar och alla lyckönskningar som kan uppbådas till dig!

  2. Jessica skriver:

    Jobbigt att där var något. Men nu vet du ju iaf. Du vet att där är något och dem skall åtgärda det. Skitbra att han rekommenderade dig spriral med. Fast sen e det ju ditt beslut, men just att dem faktiskt visade lite tid för en och inte bara gjorde de dem skulle sen skfflade dig vidare utan att knappt säga bu eller bä

  3. Sandra skriver:

    Du kommer klara det här oavsett hur det än blir. Du är så strak & modig. Du har dina två små riddare som säkert kan pigga upp dig med ett leende. Lycka till!

  4. Sarah skriver:

    Vet inte vad jag ska skriva, men jag håller alla tummarna för dig på tisdag att det går bra, eller, självklart kommer det gå bra!
    Kram

  5. Maria skriver:

    Jag har tagit bort cellförändringar på det där viset. Det gick jättesnabbt och kändes inte eftersom du är bedövad. Dock så kan du få lite hjärtklappning av bedövningen eftersom den innehåller adrenalin. Men som sagt..allt kommer att vara överstökat inom 30 minuter, och då inkluderar jag prat och allt sånt ;)

  6. ninna skriver:

    usch fy vilket besked :( Men jag håller både tummar o år för dig, allt kommer gå bra ska du se.

    Min bästa vän har varit med om samma grej som du. Några gånger från det hon var 18år men idag mår hon fint *studs*
    Så jag håller på dig!

    Kram

  7. Insanity skriver:

    Vet inte vad jag ska säga.. *vetej*

    Allt kommer gå kanon iaf, det är jag säker på!

  8. Glory skriver:

    Men fy fasen vad drygt….. Hoppas allt går bra. Många kramar

  9. Anna skriver:

    Oj.. Jobbigt när sånt här händer men det är ju super bra att du tog dig dit och att dom ska göra något åt det. Tur att du har vänner som Lotta också som följer med dig som stöd. Jag tror allt kommer gå hur bra som helst. Och om det är något du undrar över så passa på att fråga Maria som har kommenterat här då hon har gjort det du ska göra… Kram *trosta*

  10. Karin skriver:

    Jobbigt värre, tänker på dig och hoppas att allt går bra!

  11. Hello skriver:

    Jag vet hur det känns! Har gjort detsamma och för mig var det INTE en rolig upplevelse (man ska inte skrämmas, men alla som säger att det ”inte alls känns” hjälper en ju inte när det inte blir så…). Berättelse om det finns att läsa i min blogg på Familjeliv om du orkar! Har du möjlighet så se till att inte få Dr Jan Persson bara…

    LYCKA TILL!

  12. Milippa skriver:

    Hej. Det går säkert bra på tisdag. Vad bra att du tog tag i det och gick och undersökte dig. Starkt gjort för gynstolar är vidriga. Hormonspiral föressten innehåller inte mer hormon än minipiller om jag fattat rätt när barnmorskan ”sålde” in den till mig. Säkert kanon om den funkar, men jag tog bort min efter några månader. Jag kände liksom av den när jag satt ner. Inge bra…

  13. Maria skriver:

    Till Hello. Det här är inte ett särskilt stort ingrepp, men det är väl klart..får man fel läkare så kan vad som helst bli obehagligt. I mitt fall så gick allt precis som det skulle, vilket jag förmodar att det oftast gör. Visst känns det, men det är ingen smärta som är outhärdlig. För min del så var det bara själva fixeringen som kändes, resten av tiden var jag ju bedövad. När jag åkte därifrån och ett par dagar efteråt så hade jag lite molvärk i magen, ungefär som lätt mensvärk. Ytterst lite blödningar eftersom de ”löder” igen blodkärlen när de är klara.

  14. Vallie skriver:

    Tror också det är olika för alla hur pass känslig man är. Själv fixar jag inte blod och annat på mig själv så jag tyckte det var ytterst obehagligt att ta bort cellförändringar, men det gjorde faktiskt inte mer ont än kraftig mensvärk. Stor kram till dig och vad bra att du äntligen gick dit!

  15. MaddeMad skriver:

    Glöm inte vad ödet säger…
    Det e dags för dig att lyssna på din kropp!
    *hart*

  16. Mia skriver:

    De va inget roligt besked! *trosta*
    Men vilken tur att du tog dig i kragen och gjorde undersökningen. För annars hade du gått i ovishet en längre tid eftersom du visste/kände på dig att de va något som inte stämde.

    Jag hoppas att allt går bra!!

  17. Therese Anerland skriver:

    Usch.. Det var ju inget roligt. :(
    Skönt att du har vänner som kan följa med dig och som stöttar dig.
    *trosta* *kjerlek*

  18. Miss Attitude skriver:

    :( Beklagar att du har det så jobbigt och önskar dig lycka till med allt. Hoppas det blir bättre snart!
    // *trosta*

  19. Maria Malmgren skriver:

    usch hjärtat…låter inte speciellt trevligt.. men jag hoppas att det går vägen… det måste det göra… William skickar en bamse kram & en puss till favisen..

    kramar Maria & William

  20. Emelie skriver:

    Håller alla tummar och tår som jag kan komma år för din skull. Hoppas verkligen att detta ÄR slutet på denna historien.
    Vi är många som stöttar dig, även om du kanske inte känner oss alla. :)

  21. Hanna / Jasas skriver:

    Nu vet jag verkligen inte vad jag ska skriva så jag skiter i det ist och skickar denna meningslösa kommentar, ändå.

    Men ett – jag tänker på dig får det bli här också. Jag dubbeltänker på dig!

  22. Bollada skriver:

    Hejsan

    Jag har hormonspiralen och är inne på tredje, för mig funkar den kanon och jag tycker den är super. Ingen mens, inget ont…

  23. Kim skriver:

    Skyll på dom killarna du haft intimt umgänge med.. När jag fick gjort det meddelade läkaren mig att det är killar som bär på det & smittar tjejer.. Så till alla er som är oskulda, förbli oskulda eller kör med gummi så slipper ni det..

    Ellar dig med Madde.. *love* Du e min stora feta kärlek *haha*

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com