Om jag bara visste vad det innebär att vara vuxen! 

När jag var ung längtade jag efter att få bli vuxen. Att få vara fri. Jag trodde, i min enfald, att det skulle vara så mycket bättre. Det är ingen hemlighet att jag var överviktig. Jag var dessutom ett riktigt modeoffer som inte fattade vad som var ”inne” i klädstil eller smink. Jag visste nog inte heller hur man skulle bete sig. Kort och gott så kände jag mig alltid utanför. Och mobbingen var ett faktum. Ett faktum som förföljde mig från skola till skola, kommun till kommun. Kompisar hade jag inte i överflöd men mobbare lurade runt varje hörn. 

Jag kan i efterhand säga, efter många års eftertanke och observation om hur vårt samhälle fungerar säga att det var faktiskt inte mig det var fel på. Det var inte det att jag var tjock som egentligen var problemet. Inte heller hur jag klädde mig eller sminkade mig. Problemet var alla andra som tittade snett. Som kallade jag tjockis. Som kallade mig äcklig och ful. Som fick mig att känna att jag inte dög. Människor som inte såg att just JAG hade ett värde, för den jag var. 

”Ungar är elaka” hör man ofta. Därför trodde jag att det skulle bli bättre när jag blev vuxen. För att vuxna inte mobbar. 
Ja ni förstår vart jag vill komma. 

Det är bullshit. Vuxna mobbar. Minst lika mycket som barn och ungdomar och ännu hårdare och jävligare. 

Vuxna hatar. Vuxna fryser ut. Vuxna går bakom ryggen på varandra. 
Nej vuxna är inte alltid förstående och accepterande. Vuxna är inte alltid mogna och somliga vuxna föregår inte med gott exempel. Vissa vuxna har inte mognat alternativt tror att de fortfarande kan sälla sig med de elaka poppistjejerna på skolgården med för mycket smink och tajta jeans. 
Som vuxen skäms jag. Som människa skäms jag över hur vi behandlar varandra. Mitt hat och min avsky för den mänskliga rasen föds ju mer jag hör och ser hur världen ser ut. Och jag blir rädd för mina barns framtid. Jag kan inte ska till dem att det blir bättre. För det kan jag inte garantera. 
Jag blir rädd eftersom dessa vissa vuxna ynglar av sig och föder sin avkomma med samma jävla skitsnack som de själv spyr ur sig och så får vi en evighetscirkel av skit. Därför dör aldrig mobbing. Därför får empati och sympati och medmänsklighet aldrig någonsin visa framfötterna. För att vuxna människor beter sig som svin. 

Barn till slagskämpar 

De få där stannar,
Efter länge ha vandrat,
Ensamma de bannar,
De som ej får klandras. 
Ty prisade äro dem

Med styrkan i behåll
Och upphöjda som
En sömmerskas raka fåll

Vidare rasar livet
När ingen respekterar
Allt är taget för givet
För att ingen agerar

Barnen som någon skall lära
Enfaldiga oss
Skall sedan tyngden få bära
När vi lärt dem att slåss

Madeleine Ekenstéen
1999-08-11
 

Det är alltså 16 år sen jag skev den texten. Efter snabb matematik kan vi räkna ut att jag var 20 år gammal då. Och texten känns lika jävla aktuell idag. 

Det är inget mindre än PINSAMT
att man idag, 2015, inte kommit längre än såhär. Att man ska se ut på ett visst sätt för att passa in. Att man ska te sig på ett särskilt sätt. Man ska inte tatuera sig, man ska inte svära, man ska inte vara tjock men inte heller för smal. Man ska det ena än det jävla andra – för VAD om jag får undra? För att glädja andra? För att passa in i ert jävla idylliska samhälle av icke-mångfald där alla är stöpta på exakt samma jävla premisser?
Och de få människor (all heder till er) som inte ”passar in” men trivs jävligt bra med det ändå och är lyckliga ska sedan slås ned av de vuxna mobbarna. Jag önskar och hoppas att ni inte tar åt er. Att ni står på er. Det är er/oss som världen behöver. Som skriker högt och tydligt att vi är så jävla bra ändå. På vårt egna sätt – vilket sätt vi än väljer att vara. Tjocka, smala, fula, vackra, tatuerade och piercade och grön och fuckin blå. Vår röst borde eka högst. Och vi borde inte ta åt oss. 
Och DET tänker jag lära mina barn. Alla är olika och det är helt okej. Människor ser olika ut med blöder samma röda blod. Och människor väljer själva hur de vill se ut och vi välkomnar det! Människor tycker olika och det är också okej. Välj vad just DU tycker själv. Tänk fritt. Det är okej. Och låt andra tycka vad fan de vill. 
Vad lär du dina barn?

Du gillar kanske också...

6 svar

  1. Kina skriver:

    Sååååå bra skrivet!!!

  2. Betty skriver:

    Men för fan kvinna du borde blivit krönikör för länge sedan!

  3. theoneandeonly skriver:

    Lär mina barn att dom duger precis som dom är.. att dom ska vara stolta över hur dom ser ut.. att alla är vi olika och att det är okej.
    Olika är att man är unik på sitt eget sätt.

  4. Therese skriver:

    Lär dem att man duger som man är. Och man får gilla vem eller vad man precis själv vill. De arbetar jättemycket med det i Isaks föeskoleklass. Att alla är olika men ändå lika.

  5. Marie skriver:

    Tyvärr måste jag säga, att hur väl man än uppfostrar sina barn med allt det du säger ovan, så kan de som vuxna ha en helt andra åsikter ändå. Jag har alltid som en självklarhet lärt och uppfostrat mina barn på det sätt du nämner ovan, acceptans, empati och massor av kärlek för människan. Ändock har ett av mina barn helt andra åsikter i dag än på det sätt han är uppfostrad och har växt upp med. Han är definitivt ingen mobbare, mördare eller rasist, han har bara andra värderingar och åsikter än mig. Det borde jag acceptera, och det gör jag. Men besvikelsen svider i mitt modershjärta. För övrigt är min son en underbar kille med ett stort varmt och hjälpsamt hjärta av guld.

  6. Nikki skriver:

    Jag är helt med på att man duger som man är! Samtidigt påverkar samhällets förväntningar och normer mig mer än jag vill. Jag menar det är ju inte som att jag sminkar mig och rakar benen för att jag ”bara råkat vilja det”. Nä, jag känner mig inte bekväm utan smink eller med håriga armhålor men hur rimmar det med att jag försöker säga till mitt barn att hen duger som hen är när jag uppenbarligen inte tycker att jag gör det utan faller för samhällets förväntningar..? Jag kan inte släppa tanken att ”Barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör”. Vad fan är jag då för förebild? Bra inlägg som väcker många tankar..

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.