Omfamna sig själv

candle "Hans närvaro är inte fysisk men jag känner honom här. Som om han sitter precis bakom mig och flåsar mig i nacken och viskar i mitt öra. Det ger mig kalla kårar och alla små fjun på hela min kropp reser sig ståndaktigt i givakt. Han är inte här, försöker jag intala mig. Han finns inte längre. Han är borta. Han finns inte alls. Men minnet av honom gör sig påmind och ju mer då han svävar omking mig i sin själsliga närvaro, i mitt liv. Jag ställer mig vid fönstret och tittar ut och tar ett djupt andetag och ber om att få lite styrka för att vinna kampen inom mig. Jag ber om en morgon, jag ber om en kväll men mest av allt ber jag om sinnesfrid. När kvällen sveper över mig och drar in mig i sin trygga famn väcks han till liv som om han återuppstod när jag tänder de alla ljusen som lyser upp mina vrår och när röken från rökelserna svirlar sig omkring och löses upp i min luft lever det någonting kvar. Det är dunkelt förnimmande och jag drar ett djupt andetag och låter doften fylla mina lungor och ge mig liv. Från lågan av ljuset låter jag mig se vad korten har att berätta men det står mig för nära och jag blir förblindad av min materialistiska och fysiska värld och blir mer vilsen til den punkt jag inte ens känner igen mig själv. Jag har blivid lurad och jag är vilsen och denna världen försvann från under mina fötter så jag sträcker upp mina händer och håller tag om det enda jag kan och når. Mig själv.. För jag är så ensam och jag hittar bara mig själv att omfamna och hålla tag om. Mig själv…"

Du gillar kanske också...

2 svar

  1. Karin skriver:

    Har inte varit här på ett par dagar och är var det helt nytt! Jättesnyggt!!! *yay*

  2. Therese Anerland skriver:

    Du är inte själv. Du har en massa underbara vänner och dina underbara pojkar. *trosta*

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.