Samhällets falska fasad och friheten i att avvika. 

Vi började titta på en annan serie igår. Har inte lagt märke till den innan men ni vet när alla andra serier man gillar och följer inte har fler nya avsnitt och har man inte har nått annat att titta på? Ja just det. Man tar nästan vad som. Serier är nya grejen. Trenden med att kolla serier kom ganska sent tycker jag, i alla fall för oss som har gjort det så länge. 

I alla fall. Jag kom över serien ”Black mirrors” på Netflix. Sci-Fi står där och det är vanligtvis inte min gengre utan snarare Magnus. Så jag gav den en chans och klickade på översta avsnittet som jag förutsatte var S1A1 (säsong 1, avsnitt 1) men det visade sig efteråt att det var S3A1. Nåja. Eftersom det är avslutande avsnitt (dvs ingen följetong) så kan det kvitta.  

Avsnittet i fråga kan man väl egentligen tycka var ganska långtråkigt. Och det tar tid innan man riktigt fattar poängen. Nånstans när man närmar sig slutet får man sig en liten ahaupplevelse och börjar smått filosofera och får sig en tankeställare. Jag fick det iallafall. 

Just det avsnittet speglar exakt hur jag ser hela vårt samhälle idag och framförallt speglar avsnittet hur JAG fungerar – i synnerhet en karaktär som huvudpersonen kommer i kort kontakt med. 

Jag ska inte avslöja för mycket ifall någon av er faktiskt tar min rekommendation och tittar på avsnittet i fråga. 

Black mirror – säsong 3, avsnitt 1. 

Ni som sett det – vad tänker ni? 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

3 tankar om “Samhällets falska fasad och friheten i att avvika. ”

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com